Denna bok är skriven av en grupp forskare, som på olika sätt studerat olika aspekter av folkbildning. I sitt arbete har var och en blivit förtrogen med de begrepp och företeelser som vi här riktar ljuset på. Via ett anslag från Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté har vi kunnat samlas kring ett gemensamt tema, som vi valt att kalla mobiliseringsdidaktik. Begreppet är knappast etablerat, men vi har funnit att didaktikens frågor kan vara fruktbara även i ett sådant här sammanhang - den slags folkbildning som siktar på samhällsförändring. Projektet utgör även ett försök att se didaktiska val som dilemman. Boken har tagit formen av en antologi, där varje författare svarar för de empiriska fall som de studerat och de begreppsliga resonemang som präglat deras perspektiv. På så sätt uppstår en variation i tänkande inom ramen för det gemensamma: didaktik, design och dilemma.

Författarna

Skapas tillit i ett samhälle genom människors deltagande i frivilligorganisationer eller genom välfungerande politiska institutioner? Om svaret är politiska institutioner, har då folkbildningen någon betydelse? För att svara på det måste vi förstå folkbildningens relation till det formella politiska systemet – och till partierna.

Mimer – Nationellt program för folkbildningsforskning inrättades 1990 vid Linköpings universitet till följd av ett riksdagsbeslut som gav universitetet ett särskilt ansvar för forskning om folkbildning. Mimer har till uppdrag att stödja folkbildningsforskning oavsett inom vilken disciplin den bedrivs eller vid vilket lärosäte. En viktig del av uppdraget är att skapa överblick över forskning om folkbildning i vid bemärkelse.

I denna översikt är det forskning om folkhögskolan som står i fokus. Mer precist omfattas doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar om folkhögskolor i de nordiska länderna som publicerats på svenska, norska, danska, finska och engelska från 1998 till och med 2018. Tack vare författargruppens breda nordiska förankring har förutsättningarna varit mycket goda när det gäller att överblicka den forskning som finns. Inte minst forskning publicerad på finska tenderar på grund av språkbarriären att förbli okänd i de andra nordiska länderna.

Vår förhoppning är att denna skrift ska vara en resurs både för forskare med intresse för folkhögskolan och för forskningsintresserade inom folkhögskolans värld. Dessutom hoppas vi att den kan vara ett verktyg för alla som har ett intresse av att fördjupa sig i forskning om denna nordiska utbildningsform.

Linköping i oktober 2019

Andreas Fejes

Mimers ordförande

Henrik Nordvall

Föreståndare för Mimer

The aim of this study is to explore the contemporary role of the folk highschool as an educational pathway for Swedish MPs. Statistics from the folkhigh school register at Statistics Sweden are analysed. In summary, thereare still quite a large number of former folk high school participants inthe Swedish parliament (27%, 2014). The MPs’ folk high schoolparticipation mainly took the form of short courses. Over time, the folkhigh schools have increasingly come to be used by members of partieson the left of the political spectrum. The folk high schools arecommonly used as meeting places during the MPs’ political career, andthus not only as an educational pathway to power, as emphasised inearlier research.

Feminist educators often encounter different forms of resistance from both maleand female participants. This article uses a neo-Gramscian theoretical perspective todiscuss the importance of considering this resistance when analyzing the relationshipbetween pedagogical design and outcomes. The study draws on survey data andparticipant observation from a case study of a workshop designed to raise awarenessof gender issues. The results from a before-and-after survey show that the workshophad the opposite effect to the one intended in terms of changes in the participants’perceptions of gender. Having a “failed case” as the center of attention, the articlesheds light on the fragility of mainstream discourse on gender equality and thedilemmas of engaging in a struggle over common sense.

I din hand håller du ABFs forskningsrapport, Folkbildning av och för migranter, som är den första i ABFs skriftserie folkbildning och forskning. Rapporten har kommit till genom ett forskningsbidrag och ett gott samarbete mellan ABFs förbundsexpedition och Linköpings universitet. Resultatet blev en lokal studie av deltagarmönster och meningsskapande inom ABFs verksamhet för målgruppen invandrare. Vår förhoppning är att den ska ge både folkbildare i olika studieförbundsavdelningar och forskare inom fältet folkbildning ny kunskap och inspiration kring hur folkbildningen utvecklas.