liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Goldkuhl, Göran
Publikasjoner (10 av 134) Visa alla publikasjoner
Nordström, M., Permert, J., Lundeberg, M. & Goldkuhl, G. (2021). Interoperabilitet #VPF3. Linköping: Linköpings Universitet, Avdelningen för informationssystem och digitalisering
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Interoperabilitet #VPF3
2021 (svensk)Annet (Fagfellevurdert)
Abstract [sv]

Interoperabilitet #VPF3 - Videomanus 

I videorna om den semantiska triangeln och om verksamhetsspråk har vi pratat om kommunikation. Vi har sett hur ord och termer förmedlar mening och att de ofta kan syfta till olika begrepp. I den här videon ska vi se vad som händer med meningen hos ord och termer när vi inkluderar teknik som ett medium för kommunikation mellan olika praktiker.

Allt mer av vår verksamhetskommunikation sker nämligen genom digitala resurser. Vilket så klart har gett oss stora vinster. Men det har också fört med sig nya utmaningar vad gäller meningen hos de ord och termer som kodas in i systemen. Eftersom kommunikation bygger på att sändare och mottagare har samma begrepp i åtanke så måste begreppen representeras på rätt sätt, även när de förmedlas genom digitala resurser. Den här förmågan hos digitala resurser att på ett korrekt sätt överföra information mellan olika parter kallas interoperabillitet och det har kommit att bli ett centralt begrepp i digitaliserade verksamheter. Interoperabilitet syftar alltså till förmågan hos praktiker i en verksamhet att kommunicera och fungera tillsammans med hjälp av digitala resurser.

För att uppnå interoperabilitet krävs i första hand att kommunikationen flödar obehindrat mellan olika digitala system, och att informationen representeras på rätt sätt. Vi behöver då en teknisk infrastruktur där olika digitala resurser är kompatibla med varandra, och det brukar kallas för teknisk interoperabilitet. Ett tydligt exempel på teknisk interoperabilitet är när man rent fysiskt ska koppla digitala resurser till varandra. Här krävs det att de tekniska enheterna har kompatibla portar och därför har det utvecklats vissa tekniska standarder som följs av de flesta hårdvarutillverkarna. 

Ett annat tillfälle när vi behöver teknisk interoperabilitet är när vi ska koppla ihop digitala resurser genom digitala nätverk, som Internet exempelvis. Här krävs att de signaler som skickas fram och tillbaka kan tas emot och tolkas av de olika enheterna som är ihopkopplade. Och även här har man standardiserat för att uppnå interoperabilitet. Man har exempelvis upprättat protokollet http, som ligger till grund för all datakommunikation över World Wide Web.

Men för att en verksamhet ska vara interoperabel räcker det inte enbart med teknisk interoperabilitet. För att kommunikationen ska kunna fungera måste information som utbyts genom digitala resurser även kunna tolkas och förstås av praktikerna, och då krävs vad som kallas för semantisk interoperabilitet. Semantisk interoperabilitet bygger på att man inom verksamheten kommer överens om vilka termer och kategorier som ska användas i de digitala resurserna och vilka begrepp de ska syfta till. Vi måste alltså definiera de termer och kategorier som ska bygga upp informationsmodellen. Och det måste råda samstämmighet mellan berörda praktiker om vad dessa termer och kategorier har för mening. För semantisk interoperabilitet krävs att vi standardiserar delar av vårt verksamhetsspråk. Det kallas att man formaliserar verksamhetsspråket, och det ligger till grund för att vi ska kunna behandla, lagra och överföra information genom digitala resurser.

När man formaliserar ett verksamhetsspråk utgår man från det befintliga verksamhetsspråket, alltså de termer och begrepp som redan används av verksamhetens praktiker. Här måste man alltid göra en medveten avgränsning av vad det är man vill tala om och veta om genom den digitala resursen för det skulle vara omöjligt att formalisera precis hela verksamhetsspråket. Man tar också hänsyn till de regelverk som styr verksamheten, som exempelvis lagar och förordningar eller andra styrdokument. Och det här resulterar i en uppsättning definierade termer och kategorier som ska användas i systemet.

Formaliserade verksamhetsspråk består alltså av en terminologi. Och den här terminologin implementeras sedan i digitala resurser där den representeras i mjukvarukod och databaser. Det betyder att praktikernas arbetssätt och möjliga språkbruk påverkas av hur den digitala resursen är uppbyggd. Och på det här sättet brukar man säga att digitala resurser blir bärare av verksamhetsspråket. Det sker alltså i digitaliseringen en standardisering av kommunikationen i verksamheten med fördefinierade termer, regler och kategoriseringar som praktiker måste anpassa sig efter. Om man har en olämplig struktur av termer och relationer så kommer den digitala resursen att försvåra verksamhetskommunikationen snarare än att hjälpa den. Det kan till och med bli så att de digitala resurserna blir en bromskloss för utveckling av språkbruket i verksamheten, om de inte är uppbyggda på rätt sätt.  

Verksamhetsspråk är komplexa fenomen i ständig rörelse och vi vill helst att våra digitala resurser ska spegla utvecklingen och fånga verksamhetsspråket, även när det förändras. Men i och med att det digitala landskapet växer och vi får fler och fler system så blir det allt svårare att åstadkomma en förändring. Det är ett brokigt digitalt landskap som ligger framför oss, med mängder av olika lösningar som ska interagera med varandra och som har lappats och lagats över många år. Och varje år tillkommer det nya tillägg som måste måste fungera med de redan befintliga digitala resurserna. Allt det här gör att det blir svårt att tillämpa en önskad förändring av det formaliserade verksamhetsspråket, till exempel för att tillmötesgå ny lagstiftning eller möta nya krav som ställs på verksamheten. 

Digitaliseringen ställer alltså nya krav på konsistens och entydighet hos de ord och termer som används i våra verksamheter. Det är ett gediget arbete att formalisera verksamhetsspråket på det här sättet, men det är också en nödvändighet om vi vill att vår kommunikation genom digitala resurser ska vara effektiv. Det man bör sträva efter är en sorts minsta gemensamma nämnare som kan vara meningsfulla för flertalet praktiker, och som det är möjligt att komma överens om. Men i bästa fall kan formaliseringen även ligga till grund för en framtida önskvärd kommunikationsmodell. Digitaliseringen kan alltså göras som en form av verksamhetsutveckling, där man strävar mot ett nytt språkbruk som man vill ska tillämpas av verksamhetens praktiker. Vi står alltså med digitaliseringen inför stora möjligheter, inte bara för hypersnabb teknisk överföring av information mellan olika enheter, utan även inför en möjlighet att utveckla verksamhetsspråket. Och det är en möjlighet som vi bör ta tillvara på.

sted, utgiver, år, sider
Linköping: Linköpings Universitet, Avdelningen för informationssystem och digitalisering, 2021
Serie
Tankesmedjan Praktikforskarna ; 3
Emneord
Interoperabilitet, kommunikation, teknik
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-189826 (URN)
Tilgjengelig fra: 2022-11-07 Laget: 2022-11-07 Sist oppdatert: 2022-11-07
Goldkuhl, G. (2020). Design Science Epistemology: A Pragmatist Inquiry. Scandinavian Journal of Information Systems, 32(1), Article ID 2.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Design Science Epistemology: A Pragmatist Inquiry
2020 (engelsk)Inngår i: Scandinavian Journal of Information Systems, ISSN 0905-0167, E-ISSN 1901-0990, Vol. 32, nr 1, artikkel-id 2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This paper contributes to the clarification of a design science epistemology. Itpresents different epistemic types related to three stages of the design science process:1) Evaluative and explanatory background knowledge (pre-design knowledge), 2) prospective knowledge with design hypotheses (in-design knowledge) and 3) prescriptive knowledge with design principles (post-design knowledge). The epistemological inquiry adoptsa pragmatist approach and is pursued through a review of design science literature andinformed by an empirical design case on digital support for social welfare allowances.The clarified design science epistemology shows a diversified epistemological landscapewith several epistemic types: evaluative, critical, appreciative, normative, explanatory,prospective, prescriptive, categorial and attributive knowledge. Ways to express theseepistemic types have been proposed in principal clauses. Ways of grounding have beenclarified for each epistemic type. Proposals are given on how to utilize the design science epistemology in relation to design science process models and publication schemas.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Göteborg, Sweden: IRIS (Information Systems Research in Scandinavia) Association, 2020
Emneord
Design science, design knowledge, epistemology, evaluation, explanation, prescription, pragmatism.
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-172131 (URN)
Tilgjengelig fra: 2020-12-21 Laget: 2020-12-21 Sist oppdatert: 2021-01-28bibliografisk kontrollert
Goldkuhl, G. & Röstlinger, A. (2019). Ta tempen på digitala läkarintyg – en diagnostisk studie av intygsdigitalisering. Linköpings: Linköping University Electronic Press
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Ta tempen på digitala läkarintyg – en diagnostisk studie av intygsdigitalisering
2019 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Denna rapport presenterar en genomutförd utvärdering av digitala läkarintyg. Utvärderingen har genomförts i en forskningsstudie och i samverkan med Inera AB. Olika digitala resurser för hantering av läkarintyg har studerats (för utfärdande, lagring, presentation och överföring av läkarintyg). Särskilt fokus har varit på vården (utfärdande läkare) och digitalt samspel med patienter och Försäkringskassan.

Utvärderingen har genomförts med stöd av det sk DRIV-konceptet (”Digitala Resurser I Verksamheter”). Detta inrymmer en flerdimensionell syn på digitala resurser samt ett arbetssätt för strukturerad beskrivning (modellering) av digitala resurser som kallas digitalt klargörande. Genom detta beskrivningssätt har följande aspekter beskrivits: Grundläggande kommunikationslogik avseende läkarintyg, övergripande samspel mellan användare och digitala resurser, digitaliserade verksamhetsprocesser, digitala tjänster, digitaliserat verksam-hetsspråk, digital interaktion, digitala landskap, olika verksamhetsmåls och regelverks inverkan på intygsdigitalisering.

Baserat på dessa modeller har ett antal diagnostiska reflektioner och slutsatser formulerats. Dessa berör följande områden: Läkarintyget som ett flerfunktionellt kommunikationsobjekt, olika variantprocesser för digital överföring av läkarintyg till Försäkringskassan, intygs-digitalisering som transformation av pappersblankett till olika digitala informationsobjekt, läkarintyget som digitalt formulär, evolutionär utveckling av digitalt landskap, verksamhets-språkliga utmaningar, regulativa reflektioner samt reflektioner kring måluppfyllelse genom intygsdigitalisering. Rapporten avslutas med reflektioner kring den använda utvärderings-metoden samt några teoretiska slutsatser kring fallstudien och dess lärdomar kring e-förvaltning.

Det inledande arbetet i denna utvärdering finansierades av VINNOVA genom projektet RESONANS guide.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Linköpings: Linköping University Electronic Press, 2019. s. 70
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-161751 (URN)
Forskningsfinansiär
Vinnova
Tilgjengelig fra: 2019-11-08 Laget: 2019-11-08 Sist oppdatert: 2019-11-11bibliografisk kontrollert
Goldkuhl, G. (2019). The generation of qualitative data in information systems research: the diversity of empirical research methods. Communications of the Association for Information Systems, 44, 572-599, Article ID 28.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The generation of qualitative data in information systems research: the diversity of empirical research methods
2019 (engelsk)Inngår i: Communications of the Association for Information Systems, ISSN 1529-3181, E-ISSN 1529-3181, Vol. 44, s. 572-599, artikkel-id 28Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This paper investigates the concept of data collection in information systems qualitative research. In this text, I replace the term “data collection” with “data generation” to emphasize that the researcher arranges situations that produce rich and meaningful data for further analysis. Data generation comprises activities such as searching for, focusing on, noting, selecting, extracting, and capturing data. This paper analyzes and compares a repertoire of empirical research methods for generating qualitative data. It describes and visualizes (through a common data-generation template) 12 research methods: interviewing, questionnaire study, document study, artifact study, observation study, participant observation, intervention study, practice-based design study, lab-based design study, focus group study, test study, and self-reporting. I compare these data-generation methods according to 1) the researcher’s role in data generation, 2) data generation’s influence on everyday life reality, 3) each data-generation method’s relationship to everyday life reality, 4) what parts/mediators of everyday life reality each data-generation method addresses, 5) the expected value of generated data and 6) possible shortcomings in generated data. As a basis for investigating data generation, I ontologically clarify (based on a practice-theoretical perspective) the empirical landscape of information systems (the kinds of phenomena and sources of data that exist). A concluding discussion contains 1) analyses concerning relationships between data-generation methods and compound research methods/strategies such as case study research, action research, and design science research and 2) the role of interpretation in data generation versus data analysis.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Association for Information Systems, 2019
Emneord
Research Method, Qualitative Research, Data Generation, Data Collection, Information Systems
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-161749 (URN)10.17705/1CAIS.04428 (DOI)000510231400028 ()2-s2.0-85073751877 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2019-11-08 Laget: 2019-11-08 Sist oppdatert: 2023-06-28bibliografisk kontrollert
Goldkuhl, G. & Sjöström, J. (2018). Design Science in the Field: Practice Design Research. In: Chatterjee S., Dutta K., Sundarraj R. (Ed.), International Conference on Design Science Research in Information Systems and Technology: DESRIST 2018: Designing for a Digital and Globalized World. Paper presented at 13th International Conference, DESRIST 2018, Chennai, India, June 3–6, 2018 (pp. 67-81). Springer, 10844
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Design Science in the Field: Practice Design Research
2018 (engelsk)Inngår i: International Conference on Design Science Research in Information Systems and Technology: DESRIST 2018: Designing for a Digital and Globalized World / [ed] Chatterjee S., Dutta K., Sundarraj R., Springer, 2018, Vol. 10844, s. 67-81Konferansepaper, Publicerat paper (Fagfellevurdert)
Abstract [en]

There exist different types or genres of design science research(DSR) in information systems, like laboratory-oriented and practice-orientedDSR. This paper investigates arguments for a practice-oriented approach toDSR. It uses the research approach of practice research as a starting point toelaborate on a practice-oriented DSR approach we label Practice DesignResearch (PDR). In doing so, we address two unresolved issues in IS DSR:Theorizing and evaluation. PDR consists of two inter-related sub-activities:theorizing and situational design inquiry. The conduct of situational designinquiry is described as iterative cycles of (1) pre-evaluate, (2) plan & design,(3) test & intervene and (4) post-evaluate. We justify the foundations of theseiterative sub-activities/cycles through a theoretically informed argument basedon pragmatist philosophy and practice theory.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Springer, 2018
Serie
Lecture Notes in Computer Science, vol 10844. Springer
Emneord
Design science, Practice research, Epistemology, Practice theory, Evaluation, Theorizing, Pragmatism
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-161752 (URN)10.1007/978-3-319-91800-6_5 (DOI)2-s2.0-85047940031 (Scopus ID)978-3-319-91800-6 (ISBN)
Konferanse
13th International Conference, DESRIST 2018, Chennai, India, June 3–6, 2018
Tilgjengelig fra: 2019-11-08 Laget: 2019-11-08 Sist oppdatert: 2019-11-18bibliografisk kontrollert
Goldkuhl, G. & Röstlinger, A. (2015). Inter-organisational e-government: From four levels of interoperability to seven dimensions of co-governance. In: : . Paper presented at The 12th Scandinavian Workshop on E-government (SWEG-2015), February 3-4, Copenhagen, Denmark.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Inter-organisational e-government: From four levels of interoperability to seven dimensions of co-governance
2015 (engelsk)Konferansepaper, Publicerat paper (Fagfellevurdert)
Abstract [en]

This paper is concerned with inter-organisational information systems (IS) in e-government. Inter-organisational IS are usually considered to establish information exchange between public agencies. However, there may also exist other types of inter-organisational e-government. Different public agencies can cooperate on shared digital resources of diverse kinds (shared websites, shared IT components, shared back-office systems). This paper develops a conceptual framework on four different types of inter-organisational e-government. Study of inter-organisational information exchange is usually made by the aid of the concept of interoperability and the four defined levels of interoperability (legal, organisational, semantic and technical). When broadening the view to other types of inter-organisational e-government, besides information exchange, it is also necessary to broaden the concept of interoperability. This concept is in the paper replaced by the concept of co-governance dimension. A conceptual framework is formulated with seven co-governance dimensions: normative, regulatory, performative, relational, semantic, presentational and technical.

The four types of inter-organisational e-government and the seven co-governance dimensions are pivotal parts of a conceptual framework within a research project studying eight important digital resources in the Swedish public sector.

HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-113670 (URN)
Konferanse
The 12th Scandinavian Workshop on E-government (SWEG-2015), February 3-4, Copenhagen, Denmark
Forskningsfinansiär
VINNOVA
Tilgjengelig fra: 2015-01-27 Laget: 2015-01-27 Sist oppdatert: 2018-07-03bibliografisk kontrollert
Karlsson, F., Goldkuhl, G. & Hedstrom, K. (2015). Practice-Based Discourse Analysis of InfoSec Policies. In: ICT SYSTEMS SECURITY AND PRIVACY PROTECTION: . Paper presented at 30th IFIP TC 11International Information Security and Privacy Conference (SEC) (pp. 297-310). SPRINGER-VERLAG BERLIN, 455
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Practice-Based Discourse Analysis of InfoSec Policies
2015 (engelsk)Inngår i: ICT SYSTEMS SECURITY AND PRIVACY PROTECTION, SPRINGER-VERLAG BERLIN , 2015, Vol. 455, s. 297-310Konferansepaper, Publicerat paper (Fagfellevurdert)
Abstract [en]

Employees poor compliance with information security policies is a perennial problem for many organizations. Existing research shows that about half of all breaches caused by insiders are accidental, which means that one can question the usefulness of information security policies. In order to support the formulation of practical, from the employees perspective, information security policies, we propose eight tentative quality criteria. These criteria were developed using practice-based discourse analysis on three information security policy documents from a health care organisation.

sted, utgiver, år, opplag, sider
SPRINGER-VERLAG BERLIN, 2015
Emneord
Information security policy; Discourse analysis; Communicative analysis; Quality criteria
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-123170 (URN)10.1007/978-3-319-18467-8_20 (DOI)000364779100020 ()978-3-319-18467-8 (ISBN)
Konferanse
30th IFIP TC 11International Information Security and Privacy Conference (SEC)
Tilgjengelig fra: 2015-12-06 Laget: 2015-12-04 Sist oppdatert: 2015-12-06
Goldkuhl, G., Persson, A. & Röstlinger, A. (2015). Visionary Design Research: Renewing e-government Support for Business Set Up. In: NEW HORIZONS IN DESIGN SCIENCE: BROADENING THE RESEARCH AGENDA: . Paper presented at 10th International Conference on Design Science Research in Information Systems and Technology (DESRIST) (pp. 55-70). SPRINGER-VERLAG BERLIN, 9073
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Visionary Design Research: Renewing e-government Support for Business Set Up
2015 (engelsk)Inngår i: NEW HORIZONS IN DESIGN SCIENCE: BROADENING THE RESEARCH AGENDA, SPRINGER-VERLAG BERLIN , 2015, Vol. 9073, s. 55-70Konferansepaper, Publicerat paper (Fagfellevurdert)
Abstract [en]

To set up a new business can be a complex and demanding task in a highly regulated society. There is a need for many contacts with and applications for permits to different public authorities. There exists e-government support for new businesses, e.g. business link portals with information and services based on a life-event approach. This presented research contains formulation of a vision for a renewed e-government support for business set up (an assemblage information system; joined-up support for application processes; a reversed application process). This is characterized as visionary design research, which is argued to be a legitimate research approach. The paper articulates a visionary design research approach based on multi-grounding principles. Grounding of the emergent vision is done in theoretical pre-knowledge, internally through vision coherence and empirically in identified problematic situations, articulated goals and opinions/assessments from knowledgeable practitioners.

sted, utgiver, år, opplag, sider
SPRINGER-VERLAG BERLIN, 2015
Serie
Lecture Notes in Computer Science, ISSN 0302-9743, E-ISSN 1611-3349 ; 9073
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-122229 (URN)10.1007/978-3-319-18714-3_4 (DOI)000361977600004 ()978-3-319-18713-6 (ISBN)978-3-319-18714-3 (ISBN)
Konferanse
10th International Conference on Design Science Research in Information Systems and Technology (DESRIST)
Tilgjengelig fra: 2015-10-26 Laget: 2015-10-23 Sist oppdatert: 2018-09-03bibliografisk kontrollert
Goldkuhl, G. & Lagsten, J. (2014). Att lära om innovation i offentlig sektor: Studier i Action Innovation.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Att lära om innovation i offentlig sektor: Studier i Action Innovation
2014 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Intresset för innovation i offentlig sektor ökar på flera fronter. Policymakare talar om innovation i ökad utsträckning. Allt fler konkreta innovationsinsatser genomförs i statliga myndigheter, regioner/landsting och kommuner. Med detta ökande intresse följer behov av både kunskapsutveckling och kompetensutveckling. I denna rapport redovisar vi resultat från ett praktikinriktat forskningsprojekt som har arbetat integrerat med både kunskapsutveckling och kompetensutveckling avseende innovation i offentlig sektor. Under ett år (höst 2013 – vår 2014) har Linköpings universitet och Governo AB tillsammans bedrivit projektet "Action Innovation – gemensamt kunskapsbyggande för stärkt innovationskraft i offentliga verksamheter" med finansiellt stöd från VINNOVA (dnr 2013-02747). I detta projekt har 13 organisationer från offentlig sektor deltagit. Dessa organisationer har deltagit i två samlärandeprogram (under hösten respektive under våren) för att öka sina kunskaper om innovation samtidigt som bidrag till generell kunskaps-utveckling ges. Dessa samlärandeprogram har genomförts med stöd av metoden Action Innovation som utvecklats av Governo i tidigare VINNOVA-projekt. En huvudpoäng i upplägget är att medlemmar från en organisation går ut och studerar hur innovationsarbete går till i en annan organisation. Varje organisation har deltagit med 3-4 personer som då bildat ett undersökningsteam. Processen Action Innovation utgörs av tre gemensamma seminarier och mellanliggande arbete av intervjuer i besökt organisation och därpå följande analys och rapportskrivning. Kunskapsdelning sker på gemensamma seminarier genom "spegling" och dialog. I första undersökningstillfället studeras exempel på en innovation; i det andra studerades förutsättningar för innovationsarbete.

I forskningsprojektet har ingått att studera användningen av Action Innovation som metod för undersökningar och samlärande. Metoden består av olika kunskapsstöd som bl.a analysmodell, intervjuguide, undersökningsinstruktioner, rapportmall och presentations-mall. Metoden har successivt vidareutvecklats under projektet baserat på empiriska observationer och teoretisk analys. I rapporten beskrivs metoden Action Innovation. Redovisning sker av olika svårigheter och utmaningar som deltagarna haft och som föranlett vidareutveckling av metoden. Artikulering av bakomliggande lärprinciper för Action Innovation görs också. Förslag till fortsatt vidareutveckling av Action Innovation ges. Rapporten avslutas med reflektioner om innovationer i offentlig sektor. Dessa reflektioner har stimulerats av genomförda studier i Action Innovation.

Publisher
s. 89
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-113660 (URN)
Forskningsfinansiär
VINNOVA
Tilgjengelig fra: 2015-01-27 Laget: 2015-01-27 Sist oppdatert: 2015-02-02bibliografisk kontrollert
Goldkuhl, G. & Nordström, M. (2014). Challenges in IT service management: institution vs. improvisation. In: Electronic proceedings ADWI - 2014: . Paper presented at The 3rd International workshop on IT Artefact Design & Workpractice Improvement, Friedrichshafen, Germany, 2 June, 2014 (pp. 1-15).
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Challenges in IT service management: institution vs. improvisation
2014 (engelsk)Inngår i: Electronic proceedings ADWI - 2014, 2014, s. 1-15Konferansepaper, Publicerat paper (Fagfellevurdert)
Abstract [en]

In many organisations the work of delivering IT services in order to maintain and improve the IT portfolio is a complex task. Different models for IT service management have been developed and they are widely in use. An ITSM model is a way of institutionalising processes, activities and roles of IT service delivery. This research studies the use of an ITSM model (an adaptation of ITIL) in a municipal IT department. A qualitative case study has been conducted. The adapted ITSM model has been investigated and compared with several instances of IT service deliveries. Six cases of IT service deliveries (of both failure and success character) have been studied. This inquiry uses a storytelling approach and a combination of different data sources (workshop discussions, interviews, documents, records and the functionality of used IT artefacts). The analysis of these cases is conducted in a theory-informed way. A conceptual model has been developed describing an ITSM model as an organisational institution manifested in different institutional carriers. Based on rich empirical data we have clarified positive and negative effects of both ITSM model compliance and deviation through improvisation. A dialectical model is developed showing a possible synthesis of ITSM model compliance and improvisation.

Emneord
IT service management, ITIL, institution, institutional carrier, compliance, improvisation, situational adaptation, storytelling, dialectics
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-113661 (URN)
Konferanse
The 3rd International workshop on IT Artefact Design & Workpractice Improvement, Friedrichshafen, Germany, 2 June, 2014
Merknad

2015-03-02 PDF parallel published

2023-04-04 PDF removed due to submission to journal.

Tilgjengelig fra: 2015-01-27 Laget: 2015-01-27 Sist oppdatert: 2023-04-04bibliografisk kontrollert
Organisasjoner