This article presents the initial findings of research into how YouTube culture can become an arena for young YouTube videographers to remodel mainstream, sub-cultural, and media content (YouTube clips, music, film content, and viral memes). We juxtapose analyses from both media and child studies to look at the ways in which preferred images and notions of the “good” and idyllic childhood are re-edited into a possible critique of the prescribed Swedish childhood. Also, we look at ways in which these media-literate actors use YouTube to display their skills in both media editing and social media “savvy.” We discuss how “lay” professional competence in digital culture can be inherent in a friction between popular (children’s) culture and social media production, where simultaneous prowess in both is important for how a mediatised social and cultural critique can emerge.

Even though fiction and fantasy are fundamental to how childhoods today are understood, thisis a topic that is seldom explored either theoretically or academically. We address the questionof how the relationship between material real and fictive real can be understood in new ways incontemporary society. We suggest that fiction can be understood in other ways than the hithertodichotomized approaches to it, and our aim is to focus on the hybridity that is created throughthe interconnecting word and, as in fiction and childhood and material real and fictive real. Thisarticle explores how fiction can be understood as hybrid and interrelated rather than a pure andseparate phenomenon, and in particular how materiality as something real and fiction as realmingle. This article introduces ways to talk about the fictive real as realunreality and highlightsthe drawbacks that might stem from these concepts since in several ways they re-enact childhoodinnocence and nostalgia, as well as negative differences between childhood and adulthood, wheredifferent childhoods share a subordinate position in society.

The empirical investigation in this paper develops the perspective of media in education by focusing on how the use of film in education stimulates the production of cultural, societal and social values and norms in school when pupils talk about “the police” in school cinema activities in Sweden. “Police” is regarded as a keyword and stereotype and the analysis focuses on how difference is created and negotiated between pupils and between pupils and teachers. Moreover, the paper highlights how acknowledging or disavowing difference is used by the pupils to position themselves. The result suggests that pupils create the police as negative and positive sign to gain position as: (1) included in a welfare society and (2) as problem solvers in the classroom (and society).

Historiska sexualpolitiska texter från eller om Sverige, som problematiserar dagens debatter om sexualpolitik. Texterna är kommenterade av Sveriges vassaste forskare i sexualitetshistoria.

Sexualpolitiska nyckeltexter innehåller historiska sexualpolitiska texter från eller om Sverige. Här återpubliceras dikter, riksdagsdebatter, teckningar, pamfletter, litterära skildringar, affischer, utredningar och en t-shirt som alla problematiserar dagens debatter om sexualpolitik och ger en fördjupad förståelse av hur sexualitet förståtts, praktiserats och politiserats. Varje nyckeltext analyseras och kommenteras av forskare som sätter in texterna i sitt historiska sammanhang.

Texterna är kommenterade av flera av Sveriges vassaste forskare i sexualitetshistoria: Carl Michael Edenborg, Sara Edenheim, Hanna Hallgren, Lena Lennerhed, Ulla Manns, Yvonne Svanström, Ebba Witt-Brattström m fl.

This paper combines sociological perspectives on family display, internet studies on family and private photography and a child studies perspective on the display of children. The paper proposes that blogging practices related to visits to theme and amusement parks in Sweden provide a new arena for people to displayfami-ly-like relationships. In the different displays,adults mainly use pictures of chil-dren in the blogs to demonstratetheir ability to perform family-likerelationships. The paper suggests that thisform of child-centred display,a visualized child-centredness, done during the park visit as well as in the blogging, is part of the construction of contemporary childhoods and what it means to be a child today and has not been theorized in earlier research on the display of family-like rela-tions.

Denna bok handlar om rörelsepolitik, det vill säga en social rörelses politiska påverkansmöjligheter. Det är den första studien av en riksorganisation inom den svenska kvinnojoursrörelsen och har såväl ett historiskt som dagsaktuellt anslag. Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) bröt sig ur Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer (Roks) i Sverige vid mitten av 1990-talet i samband med en konflikt vars ideologiska kärna var synen på feminism, män och barn. Ur SKR:s perspektiv handlade konflikten också om olika synsätt på organisation, demokrati och öppenhet. I boken analyseras de skiljelinjer som SKR valde att fokusera vid starten och i den fortsatta verksamheten. Samtidigt undersökt vilken påverkan den nya organisationen haft på den politiska dagordningen. Vilka framgångar kan skönjas och vad har offrats på vägen? Här analyseras samtidspolitiska förändringar genom en ideell organisations formering och utveckling och i relation till både det civila samhället och staten.

Barnperspektiv och delaktighet är begrepp som – i svallvågorna efter FN:s konvention om barnets rättigheter – under senare år starkt inspirerat barnkulturen i både forskning och praktik. Perspektiven i texterna är många och skiftande. En författare beskriver förskolebarns lek som förhandlingsarena, en annan om hur vuxna lyssnar (eller inte) till barns röster i skolans värdepedagogiska arbete. Vad vill barn veta när de själva får fråga i filosofiska samtal? Läsaren får ta del av vad barn berättar om i Kamratpostens insändare. Några författare tar upp hur barndomsideal iscensätts och vad barn säger, känner och gör i nöjesparker och i Science Center samt hur barn involveras som medforskare inom olika forskningsfält.

Skriften är ett resultat av symposiet ”Nu vill jag prata” – Barns röster i barnkulturen på Centrum för barnkulturforskning våren 2012. Författarna är främst akademiska forskare från olika discipliner och universitet, men också ett par forskande praktiker inom barnkulturens breda fält

Idag är det vanligt att relatera barn och natur till varandra. Frågan är vad en sådan relation skapar för föreställningar och vad den används till. Artikeln tar sin teoretiska utgångspunkt i visuell kultur för att analysera empiriska exempel hämtade från reklam och utomhuspedagogik. Analysen tar fasta på de markörer för ålder, genus och etnicitet som används när barn och natur relateras till varandra. Resultatet visar att det är ljusa barn med låg ålder och utan bestämt kön som används i den här typen av exempel och barnen skapar, tillsammans med framställningar av ren natur och naturlighet, föreställningar om renhet och oskuld. De föreställningar som skapas med hänvisningar till barn används för att ge intryck av hållbarhet medan de samtidigt motiverar konsumtion och vissa pedagogiska idéer. Slutdiskussionen reser frågan om vad som riskeras om barn-natur relationen fortsätter att återskapas på ett okritiskt sätt.

Documentation for pedagogical purposes is an increasingly important practice in Sweden, in Europe, and in the United States. This article focuses on the ethical aspects that need to be addressed in documentation practices in preschool. The empirical material is drawn from the blogs of Swedish preschool teachers who recorded their thoughts on pedagogical documentation while attending a university course on the subject. Today, digital technology (e.g., digital cameras, mobile phones, and tablet computers) make it easy to create visual documentation in the form of moving and still pictures. Moreover, webcams, USB sticks, and interactive whiteboards can be used to share documentation with others, mainly teachers and parents. In the communication process, the documented children are involved to different degrees; however, they are mainly positioned as subjects being looked at. In the discussion, research about children’s role as participants is related to different notions of the child in pedagogy and society. Ideas for the future are also raised.

La documentation a` des fins pe´dagogiques est une pratique qui prend deplus en plus d’ampleur en Sue`de ainsi qu’en Europe et aux E ´ tats-Unis. Cet article sepenche sur les aspects e´thiques dont il faut tenir compte dans les pratiques dedocumentation a` l’e´cole maternelle. Le mate´riel empirique provient de blogs e´critspar des instituteurs d’e´coles maternelles sue´dois qui ont note´ ce qu’ils pensaient dela documentation pe´dagogique lorsqu’ils ont suivi un cours universitaire sur cesujet. Graˆce aux technology nume´riques (appareils-photo nume´riques, te´le´phonesportables et tablettes e´lectroniques), il est aujourd’hui facile de cre´er une documentationvisuelle sous forme d’images fixes ou de vide´os. De plus, on peut utiliser webcams, des cle´s USB et des tableaux blancs interactifs pour partager ladocumentation avec des tiers, principalement les enseignants et les parents. Lesenfants de´crits participent a` divers degre´s au processus de communication; cependant,ils sont essentiellement place´s dans la position de sujets observe´s. Dans ladiscussion, j’utilise des recherches tant sur le roˆle des enfants dans les pratiquesphotographiques que sur le roˆle des technology visuelles a` l’e´cole et leur rapportavec les notions de surveillance afin de de´battre de la ne´cessite´ de tenir compte desaspects e´thiques.

La documentacio´n con fines pedago´gicos es una pra´ctica cada vez ma´simportante en Suecia ası´ como en Europa y Estados Unidos. E ´ ste artı´culo esta´enfocado en los aspectos e´ticos que deben abordarse en las pra´cticas de documentacio´n en preescolar. El material empı´rico se extrae de los blogs de maestros depreescolar suecos quienes plasmaron sus ideas sobre la documentacio´n pedago´gicamientras asistı´an a un curso universitario sobre el tema. Hoy en dı´a las tecnologı´asdigitales (por ejemplo: las ca´maras digitales, tele´fonos mo´viles, y ‘‘tablets’’) facilitanla creacio´n documentacio´n visual en forma de ima´genes fijas y en movimiento.Por otra parte, webcams, memorias USB, y las pizarras interactivas pueden serutilizadas para compartir informacio´n con otras personas, principalmente con losmaestros y padres. En el proceso de comunicacio´n, los nin˜os documentados esta´ninvolucrados en diferentes grados; sin embargo, esta´n posicionados principalmentecomo sujetos observados. En la discusio´n, utilizo investigacio´n sobre el rol de losnin˜os en las pra´cticas fotogra´ficas, ası´ como investigacio´n centrada en el papel quejuegan las tecnologı´as visuales en las escuelas y su relacio´n con las nociones devigilancia para discutir la necesidad de consideraciones e´ticas.

Today, people know what is happening around them through radio, television, newspapers and the like. With the advance of the telecommunication technology, people are now also familiar with the use of personal computers, the Internet and so on. The mass media is now regarded as essential for keeping people up to date with the world around them. In view of this, the innovation of a new curriculum, media education or the study of the mass media, has been recommended. This book examines the prevailing perspectives regarding media education in different countries around the world and what kinds of research is being conducted in the field of media education.