liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Erlingsson, Gissur ÓORCID iD iconorcid.org/0000-0003-2323-9092
Alternativa namn
Publikasjoner (10 av 116) Visa alla publikasjoner
Erlingsson, G. Ó., Klarin, J. & Eva, M. (2024). Does size matter? Evidence from municipal splits. Journal of regional science
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Does size matter? Evidence from municipal splits
2024 (engelsk)Inngår i: Journal of regional science, ISSN 0022-4146, E-ISSN 1467-9787Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

We contribute to the limited knowledge of the consequences of municipal splits by estimating how break-ups of seven Swedish municipalities affected per capita expenditures. To predict what would have happened had the break-ups not taken place, we apply the matrix completion method with nuclear norm minimization. We find that smaller municipalities not necessarily imply higher per capita expenditures. Instead, expenditures increase in some cases, are unaffected in others, and in others, decrease. The results point to the complex nature of territorial reforms and underscore the perils of policy recommendations that take uniform outcomes of either amalgamations or break-ups for granted.

sted, utgiver, år, opplag, sider
WILEY, 2024
Emneord
jurisdictional size; local governments; matrix completion; municipal expenditures; municipal splits; territorial reforms
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-200871 (URN)10.1111/jors.12679 (DOI)001160538300001 ()
Prosjekter
Länsförsäkringars Forskningsfond P7_2020
Forskningsfinansiär
Länsförsäkringar AB, P7_2020
Merknad

Funding: Lansforsakringars forskningsfond; Jan Wallander and Tom Hedelius Foundation

Tilgjengelig fra: 2024-02-13 Laget: 2024-02-13 Sist oppdatert: 2024-02-27
Wallman Lundåsen, S. & Erlingsson, G. Ó. (2023). Perceived fairness of intra-municipal cohesion politics: Does place of residence affect party preferences?. Political Geography, 107, Article ID 102994.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Perceived fairness of intra-municipal cohesion politics: Does place of residence affect party preferences?
2023 (engelsk)Inngår i: Political Geography, ISSN 0962-6298, E-ISSN 1873-5096, Vol. 107, artikkel-id 102994Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This paper examines whether beliefs that local decision-makers are perceived to favour certain groups or districts over others, are linked to anti-establishment party preferences, and whether living in an urban or rural area affects this relationship. By taking stock of an original survey of Swedish respondents stratified into densely (urban) and sparsely (rural) populated districts, our results reveal geographical polarisation even within municipalities based on perceptions of how resources are distributed, as well as perceptions of opportunities to influence policy. Individuals who live in densely populated rural areas and believe that groups have unequal influence within the municipality depending on their geographical location tend to be far left. Individuals who have similar grievances about bias in decision-making but live in rural areas tend to be far right. Furthermore, Left Party supporters living in densely populated areas are more likely to perceive bias against poor districts, while rural Sweden Democrat supporters are more likely to believe that urban residents disregard rural concerns. We conclude that local decision-makers are perceived to favour certain groups or districts over others, are linked to an increased likelihood to prefer anti-establishment parties.

sted, utgiver, år, opplag, sider
ELSEVIER SCI LTD, 2023
Emneord
Place-based resentment; Geographies of discontent; Centre-periphery; Urban‒rural; Sweden; Sociotropic concerns; Left Party; Sweden Democrats
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-198731 (URN)10.1016/j.polgeo.2023.102994 (DOI)001102945000001 ()
Forskningsfinansiär
Länsförsäkringar AB
Merknad

Funding: Lansforsakringars forskningsfond

Tilgjengelig fra: 2023-10-24 Laget: 2023-10-24 Sist oppdatert: 2024-04-08
Erlingsson, G. Ó., Solevid, M., Cederholm Lager, A. & Oscarsson, H. (2023). Röstdelning i nytt politiskt landskap. In: Ulrika Andersson, Anders Carlander, Johan Martinsson, Nora Theorin, Patrik Öhberg (Ed.), Ovisshetens tid: (pp. 79-93). Göteborg: Göteborgs universitet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Röstdelning i nytt politiskt landskap
2023 (svensk)Inngår i: Ovisshetens tid / [ed] Ulrika Andersson, Anders Carlander, Johan Martinsson, Nora Theorin, Patrik Öhberg, Göteborg: Göteborgs universitet , 2023, s. 79-93Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Under flera årtionden har vi kunnat bevittna en trendmässig ökning av röstdelningen i Sverige: allt fler väljare röstar på olika partier i nationella, regionala och lokala val. I det här kapitlet följer vi upp hur röstdelningen utvecklats i samband med de allmänna valen i september 2022. Tidigare studier har visat att röstdelning i huvudsak äger rum mellan partier inom de traditionella blocken i svensk politik. Mot bakgrund av den förändrade konfliktstrukturen i det svenska partisystemet är det dock inte orimligt att anta att förutsättningarna för röstdelning har ändrats. I kapitlet ställs därför den övergripande frågan om den ökade parlamentariska instabiliteten på nationell nivå – exempelvis Alliansens sammanbrott, Januariavtalets tillblivelse (och tillika upplösning), nya koalitionssignaler inför 2022 års val, samt problemen för flera riksdagspartier att alls ställa upp i flera kommuner – har satt några spår i svenska väljares röstdelning.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Göteborg: Göteborgs universitet, 2023
Serie
SOM-rapport, ISSN 2004-5204 ; 82
Emneord
Röstning, Valdeltagande
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-195091 (URN)9789189673540 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2023-06-14 Laget: 2023-06-14 Sist oppdatert: 2023-09-07bibliografisk kontrollert
Erlingsson, G. Ó. (2023). Spelet om kommunstrukturen. Linköping: Linköping University Electronic Press
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Spelet om kommunstrukturen
2023 (svensk)Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
Abstract [sv]

Under 1990-talets mitt, när jag studerade freds- och konfliktkunskap, var mina kurskamrater intresserade av inbördeskrig och mellanstatliga konflikter. Jag, däremot, uppslukades av insikten att teorierna som Per Bauhn då marinerade oss i, hjälpte mig att bättre förstå de inomkommunala konflikter som pågick i min hemregion, Södermanland. Under det tidiga 1990-talet bröt nämligen kommundelarna Trosa och Gnesta sig loss från storkommunen Nyköping (de bildade egna kommuner från och med 1992). I min uppväxtort, Järna, pågick en hård kamp för att bryta loss kommundelen från Södertälje kommun. Det misslyckades. Samtidigt mobiliserade grannorten Nykvarn – en annan kommundel i Södertälje – för att bli en egen kommun. Det kom edermera att lyckas. Dessa kommundelningsförsök och kommundelningar stämmer till eftertanke. När man under 1990-talet talade om kommunstruktur – alltså, hur många och hur stora kommuner Sverige skulle ha – präglades debatten av en önskan om en återgång till det nära och småskaliga. Nu var detta inte särskilt överraskande. 1952 blev Sverige ett slags pionjärer i världen – vi var nämligen först ut med att genomföra en omfattande kommunsammanläggningsreform. Det året gick vi från att ha knappt 2 500 kommuner till drygt 1 000 kommuner. Men bara något år senare ansåg statsmakten att Storkommunreformen hade varit otillräcklig. Under perioden 1962–1974 sjösattes därför den så kallade Kommunblocksreformen. Sammanläggningarna skedde till en början med frivillighet som ledstjärna. Baksidan med frivilligheten var dock att det gick väldigt trögt att slå samman kommuner under reformens första fas. Alldeles för trögt, ansåg Socialdemokraterna. De använde därför sin majoritet i båda riksdagskamrarna, som de vann efter 1969 års val, för att genomdriva sammanläggningar med tvång. När allt var sagt och gjort år 1974 hade Sverige en kommunstruktur med 278 kommuner. Därmed hade över 2 200 självstyrande kommuner upphört existera inom loppet av endast 22 år. Antalet kommuner var nu omkring en tiondel av vad de varit vid 1950-talets början. Som statsvetaren Peder Nielsen (2003) har konstaterat, innebar detta att Sverige, i ett internationellt jämförande perspektiv, hamnar bland toppnoteringarna i antalet sammanlagda kommuner. För den genomsnittligt samhällsintresserade borde nu frågan genast inställa sig: hur kan en sådan radikal administrativ ommöblering förklaras, alltså, hur kan vi bäst förstå snabba omkastningar i vad som anses vara en önskvärd kommunstorlek och ändamålsenlig kommunstruktur? I denna essä ger jag mitt personliga perspektiv på frågan, där jag därefter ger min syn på frågan ifall den allt starkare önskan om att slå samman svenska kommuner verkligen är särdeles välgrundad i befintlig evidens.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2023. s. 30
Serie
IKOS: Installationer, ISSN 2004-5115, E-ISSN 2004-5123 ; 7
Emneord
Kommunalförvaltning, Kommunsammanläggningar, Kommunindelningar, Sverige
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-191818 (URN)10.3384/9789180750523 (DOI)9789180750516 (ISBN)9789180750523 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2023-02-16 Laget: 2023-02-16 Sist oppdatert: 2023-08-18bibliografisk kontrollert
Wallman Lundåsen, S. & Erlingsson, G. Ó. (2023). The local party voter: A localist anti-establishment voter?. Electoral Studies, 82, Article ID 102592.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The local party voter: A localist anti-establishment voter?
2023 (engelsk)Inngår i: Electoral Studies, ISSN 0261-3794, E-ISSN 1873-6890, Vol. 82, artikkel-id 102592Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

In several countries, local parties have increased their share of votes in local elections. This development has received limited scholarly attention compared to the immense interest paid to the fates of national level anti-establishment parties. Against this backdrop, we ask if something distinct characterizes those who choose to vote for genuinely local alternatives compared to other anti-establishment voters. Sweden is taken as the case in focus, a country where local parties have grown in numbers and strength throughout the past three decades. We view local parties as a part of a broader ‘anti-establishment’ family, and we explore if their voters a) are similar to those who vote for the most pronounced anti-establishment party in Sweden (Sweden Democrats), or b) if local party voters are a distinct anti-establishment category in their own right. Drawing on a survey data from 49 Swedish municipalities, we find that local party voters indeed distinguish themselves from both Sweden Democrat's voters and voters for the old and established parties, thus making them a distinct anti-establishment voter category of their own. These voters distrust their local politicians but at the same time are civically engaged.

sted, utgiver, år, opplag, sider
ELSEVIER SCI LTD, 2023
Emneord
Local parties; Local elections;Voting behavior; Anti-establishment; Municipalities; Political trust; Civil society
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-191929 (URN)10.1016/j.electstud.2023.102592 (DOI)000991577700001 ()
Forskningsfinansiär
Länsförsäkringar AB
Tilgjengelig fra: 2023-02-23 Laget: 2023-02-23 Sist oppdatert: 2023-06-13bibliografisk kontrollert
Wittberg, E., Erlingsson, G. Ó. & Belfrage, M. (2023). Uppdragskoncentration i svenska kommuner: Om uppdragsojämlikhet och maktkoncentration. Linköping: Linköping University Electronic Press
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Uppdragskoncentration i svenska kommuner: Om uppdragsojämlikhet och maktkoncentration
2023 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Sverige anses regelmässigt tillhöra världens bäst fungerande demokratier. Med det sagt tillsätts återkommande statliga utredningar med uppgift att granska demokratins funktionssätt. Inte sällan uppmärksammas problem och utvecklingsområden. Ett område som regelmässigt uppmärksammas är den ökande koncentrationen av uppdrag i händerna på några få individer ute i de svenska kommunsektorn. 

Mot denna bakgrund syftar föreliggande rapport till att undersöka uppdragskoncentration i svenska kommuner. Den gör det genom att kartlägga koncentrationen av politiska uppdrag samt utforska kopplingen mellan organisationsstruktur och uppdragskoncentration. 

Författarna uppmärksammar bland annat att uppdragskoncentration har begränsningar som indikator på maktkoncentration då måttet inte tar hänsyn till ojämlikhet i fördelningen av uppdrag mellan politiker inom en given kommun. Vidare är sambandet mellan kommunstorlek och uppdragskoncentration inte lika tydligt som det kan verka vid första anblick. Författarna framhäver att uppdragskoncentration inte bara är kopplad till kommunstorlek, utan är starkt korrelerad med hur en kommun väljer att organisera sig. Ett viktigt och delvis nytt resultat jämfört med tidigare forskning är sålunda att kommunerna själva har en betydande möjlighet att påverka koncentrationen av uppdrag. 

För att stärka demokratin och öka inslaget av maktdelning i kommunsektorn bör därför lokala partiorganisationer se över sina interna nomineringsförfaranden och kommuner bör noggrant granskar sin egen organisationsstruktur. Båda dessa faktorer påverkar förekomst av uppdragsojämlikhet och koncentration av makt inom kommunen.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2023. s. 56
Serie
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2023:2
Emneord
Kommunalförvaltning, Sverige
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-197748 (URN)10.3384/9789180753074 (DOI)9789180753067 (ISBN)9789180753074 (ISBN)
Merknad

Granskning

Rapporten är före publicering internt granskad på institutionen.

Tilgjengelig fra: 2023-09-12 Laget: 2023-09-12 Sist oppdatert: 2023-10-19bibliografisk kontrollert
Erlingsson, G. Ó., Sandberg, K. & Bergh, A. (2023). Är reformer smittsamma?: en forskning om tröghet och förändring i kommunsektorn. Örebro: Kommuninvest
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Är reformer smittsamma?: en forskning om tröghet och förändring i kommunsektorn
2023 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Den svenska kommunsektorn står inför tuffa utmaningar. Trots att den svenska befolkningen ökat med nästan två miljoner invånare sedan 1970-talets mitt har omkring hälften av kommunerna färre invånare idag jämfört med då. I början av 2023 hade knappt 50 kommuner färre än 8 000 invånare. Det var den minimigräns som 1961 års indelningssakkunniga ansåg vara nödvändig för bärkraftiga kommuner när kommunblocksreformen påbörjades 1962 (SOU 1961:9). Oberoende av invånarantal och skattebas har alla kommuner samma skyldigheter. De bär ansvar för och fördelar resurser kring flera av välfärdsstatens kärnområden, såsom förskola, grundskola, gymnasium, individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg. Den ändrade demografi som en åldrande befolkning innebär sätter tveklöst mycket hård press på kommunerna och den svenska välfärden.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Örebro: Kommuninvest, 2023. s. 35
Emneord
Kommunalförvaltning, Sverige
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-193662 (URN)
Tilgjengelig fra: 2023-05-11 Laget: 2023-05-11 Sist oppdatert: 2023-08-29bibliografisk kontrollert
Erlingsson, G. Ó., Karlsson, D., Wide, J. & Öhrvall, R. (2022). Den lokala demokratins vägval (1ed.). Stockholm: SNS förlag
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Den lokala demokratins vägval
2022 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Sveriges kommuner ansvarar för betydelsefulla och kostnadstunga verksamheter. De har därtill långtgående befogenheter och rätt att beskatta sina invånare. Kommunernas centrala roll i det svenska statsskicket ställer därför höga krav på en välfungerande lokal demokrati.

De fyra forskarna i sns Demokratiråd 2022 undersöker hur den lokala demokratin mår. Vilka är de främsta utmaningarna? Och vilka vägval finns? Utifrån sin analys för de fram förslag till hur demokratin skulle kunna fungera bättre.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: SNS förlag, 2022. s. 242 Opplag: 1
Serie
Demokratirådets rapport ; 2022
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-184632 (URN)9789188637772 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2022-04-28 Laget: 2022-04-28 Sist oppdatert: 2023-01-25bibliografisk kontrollert
Erlingsson, G. Ó. (2022). Den lokala representativa demokratin - orosmoln och ljuspunkter. In: Demokratin och delaktigheten: del 3 av 4 ur antologin 100 år till (pp. 90-120). Stockholm: Kommittén Demokratin 100 år, Sidorna 90-120
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Den lokala representativa demokratin - orosmoln och ljuspunkter
2022 (svensk)Inngår i: Demokratin och delaktigheten: del 3 av 4 ur antologin 100 år till, Stockholm: Kommittén Demokratin 100 år , 2022, Vol. Sidorna 90-120, s. 90-120Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Det senaste decenniets svenska demokratidebatt kännetecknas av dysterkvistande och alarmism. Under arbetet med 2016 års demokratiutredning ansåg till exempel utredningens ordförande att den kommunala demokratin inte riktigt mår bra. Tunga debattörer har påtalat att tilliten och solidariteten minskar och att Sverige kan vara på väg bort från ett samhälle baserat på frihet och tillit. Ledarsidor och krönikörer dömer då och då ut kommunpolitikers kompetens. Med andra ord förmedlas inte sällan en känsla av att mycket i svensk demokrati var bättre förr, och att det mesta barkar åt fel håll.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Kommittén Demokratin 100 år, 2022
Emneord
Demokrati, Sverige
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-184352 (URN)
Tilgjengelig fra: 2022-04-14 Laget: 2022-04-14 Sist oppdatert: 2022-04-14bibliografisk kontrollert
Erlingsson, G. Ó. (2022). Den lokala representativa demokratin: Orosmoln och ljuspunkter. In: Demokratin och delaktigheten: (pp. 90-121). Stockholm: Kommittén Demokratin 100 år
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Den lokala representativa demokratin: Orosmoln och ljuspunkter
2022 (svensk)Inngår i: Demokratin och delaktigheten, Stockholm: Kommittén Demokratin 100 år , 2022, s. 90-121Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Kommittén Demokratin 100 år, 2022
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-184822 (URN)
Merknad

Demokratin 100 år - samling för en stark demokrati (KU 2018:02)

Del 3 av 4 ur antologin 100 år till.

Tilgjengelig fra: 2022-05-08 Laget: 2022-05-08 Sist oppdatert: 2022-05-13bibliografisk kontrollert
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-2323-9092