liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Petersson, Kenneth
Publikasjoner (10 av 41) Visa alla publikasjoner
Dahlstedt, M. & Petersson, K. (2018). Sammanhållningens genealogi – viljan att ordna. In: Magnus Dahlstedt (Ed.), Förortsdrömmar: Ungdomar, utanförskap och viljan till inkludering (pp. 201-221). Linköping: Linköping University Electronic Press
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Sammanhållningens genealogi – viljan att ordna
2018 (svensk)Inngår i: Förortsdrömmar: Ungdomar, utanförskap och viljan till inkludering / [ed] Magnus Dahlstedt, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2018, s. 201-221Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Detta kapitel handlar om just viljan att förebygga konflikter och att skapa gemenskap och sammanhållning och hur denna vilja har gestaltats i olika tider. Dagens debatt om utanförskapets problem och de olika interventioner som följer i dess spår har påfallande likheter med debatten om den ”sociala frågan”, som den fördes under det sena 1800-talet. Den sociala frågan, nu som då, handlar om hur alla människor ska fås med på resan in i det framtida välfärdssamhället – där en rad interventioner riktas mot de delar av befolkningen och de geografiska områden som fallit utanför samhällsgemenskapen (Petersson m.fl. 2015). Utifrån en genealogisk belysning ägnar vi oss i kapitlet åt att spåra den samtida förståelsen av utanförskapets problem, med särskilt fokus på hur det relateras till städernas mångetniska periferier, bakåt i tiden, närmare bestämt till den senare delen av 1800-talet och just debatten om ”den sociala frågan”.

Kapitlet är upplagt enligt följande: Inledningsvis redogör vi för huvudlinjerna i en genealogisk ansats, där vi argumenterar för värdet av att göra en genealogisk spårning, för att åskådliggöra hur samtida problembilder knyter an till skilda historiska praktiker. Därefter presenteras i tur och ordning de historiska praktiker som bildar en historisk fond för samtida förståelser av det så kallade utanförskapsproblemet; det tidiga 1800-talets kristna filantropi; det sena 1700-talets husförhör; det sena 1800-talets räddningsprojekt i form av Frälsningsarmén samt idén om det lokala samhällets Gemeinschaft. Efter denna genomgång närmar vi oss samtiden med fokus på återkomsten av dessa historiska praktiker som kan skönjas i form av nutida strävanden efter mobilisering av lokala krafter och uppslutning bakom gemensamma värden. Detta som uttryck för en gemensam vilja att skapa sammanhållning och ordning i en tid av hot, splittring och osäkerhet.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2018
Serie
Linköping Studies in Social Work and Welfare ; 2018:3
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-144526 (URN)9789176853542 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2018-01-25 Laget: 2018-01-25 Sist oppdatert: 2018-01-31bibliografisk kontrollert
Olsson, U., Petersson, K. & Krejsler, J. B. (2015). Elevcentrering som nutidshistoriskt problem (1:1ed.). In: Sverker Lindblad, Lisbeth Lundahl (Ed.), Utbildning: makt och politik (pp. 67-80). Lund: Studentlitteratur AB
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Elevcentrering som nutidshistoriskt problem
2015 (svensk)Inngår i: Utbildning: makt och politik / [ed] Sverker Lindblad, Lisbeth Lundahl, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 1:1, s. 67-80Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Huvudsyftet med detta kapitel är att problematisera de föreställningar om lärande och elevcentrering som utgör grunden i dagens berättelser om skola och utbildning. Det sker mot bakgrund av att begreppet lärande under de senaste årtiondena blivit ett självklart inslag - eller kanske till och med etablerats som en dogm - i talandet, skrivandet och tänkandet om oss själva, andra människor, utbildning, arbetsliv och samhället

sted, utgiver, år, opplag, sider
Lund: Studentlitteratur AB, 2015 Opplag: 1:1
Emneord
Elevcentrering, lärande vändning, livslångs lärande, nutidshistoria, makt, styrning
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-115401 (URN)9789144076836 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2015-03-16 Laget: 2015-03-16 Sist oppdatert: 2017-09-21bibliografisk kontrollert
Olsson, U., Petersson, K. & Krejsler, J. B. (2015). Lärandemålens politik (1:1ed.). In: Sverker Lindblad, Lisbeth Lundahl (Ed.), Utbildning: makt och politik (pp. 181-194). Lund: Studentlitteratur AB
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Lärandemålens politik
2015 (svensk)Inngår i: Utbildning: makt och politik / [ed] Sverker Lindblad, Lisbeth Lundahl, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 1:1, s. 181-194Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Förutsättningarna för att organisera de nordiska lärarutbildningarna har förändrats under de senaste åren eftersom utbildningarna har blivit en del av ett större europeiskt projekt, nämligen Bolognaprocessen. Denna process syftar emellertid inte till att all lärarutbildning ska bli lika. Den syftar i stället till att göra Europas högre utbildningar, och därmed också lärarutbildningarna, jämförbara genom införandet av en gemensam utbildningsstruktur med tydliga och jämförbara examina på tre olika nivåer, nämligen utbildning på grundnivå, på avancerad nivå samt på forskarnivå. För att möjliggöra jämförelser ska målen för alla europeiska lärarutbildningar uttryckas i termer av lärandemål som ska ange vad medlemsländernas studenter förväntas kunna, förstå och vara i stånd att göra efter ett helt utbildningsprograms eller en enskild kurs slut.

Syftet med kapitlet har inte varit att diskutera Bolognaprocessen som sådan utan snarare att visa att Bolognaprocessen ur ett styrningsperspektiv kan uppfattas som mer än en pedagogisk process. I termer av lärandemål fungerar den nämligen också som ett politiskt verktyg i formandet av samtidens nationella och europeiska identiteter samt i formandet av samtidens Europa som föreställd gemenskap.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Lund: Studentlitteratur AB, 2015 Opplag: 1:1
Emneord
Lärandemål, Bolognaprocessen, lärarutbildning, jämförbarhet som styrning, nationella och europeiska identiteter, subjektkonstruktioner
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-115542 (URN)9789144076836 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2015-03-16 Laget: 2015-03-16 Sist oppdatert: 2017-09-21bibliografisk kontrollert
Petersson, K., Olsson, U. & Krejsler, J. B. (2014). Den sociala frågans återkomst (1:1ed.). In: Thom Axelsson, Jutta Balldin & Jonas Qvarsebo (Ed.), Styrningskonst på utbildningsarenan: upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs (pp. 147-163). Lund: Studentlitteratur
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Den sociala frågans återkomst
2014 (svensk)Inngår i: Styrningskonst på utbildningsarenan: upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs / [ed] Thom Axelsson, Jutta Balldin & Jonas Qvarsebo, Lund: Studentlitteratur, 2014, 1:1, s. 147-163Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Inom samtidens berättelse om Europeisk utbildningspolitik betraktas livslangt lärande och den sociala dimensionen som centrala begrepp för att göra det möjligt att förverkliga den vision, EUROPE 2020 om ett framtida Europa med "smart, hållbar och inkluderande tillväxt", som antogs i 2010 (COM, 2010, s.1). I denna berättelse betraktas det livslånga lärande som en förutsättning för såväl samhällets som individens lyckosamma utveckling samt för att skapa ett gott samhälle, demokratisk förståelse och ett aktiv medborgerligt deltagande (London Kommuniké 2007).

sted, utgiver, år, opplag, sider
Lund: Studentlitteratur, 2014 Opplag: 1:1
Emneord
Styrning, genealogi, filantropi, europeisk utbildningspolitik, makt, subjektkonstruktion, hoppets och rädslans sociologi
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-104686 (URN)978-91-44-09568-4 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2014-02-21 Laget: 2014-02-21 Sist oppdatert: 2014-11-13
Petersson, K., Popkewitz, T. S., Olsson, U. & Krejsler, J. B. (Eds.). (2014). Governmentality (II): Making People and Rethinking Governmentality. New York: M.E. Sharpe Inc.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Governmentality (II): Making People and Rethinking Governmentality
2014 (engelsk)Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
sted, utgiver, år, opplag, sider
New York: M.E. Sharpe Inc., 2014. s. 1-104
Serie
European Education: Issues and Studies, ISSN 1056-4934
Emneord
Governmentality, education, styles of reasoning, dispositive, lifelong learning, European education, genealogy, state-governmentalization, making people
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-109037 (URN)
Tilgjengelig fra: 2014-07-31 Laget: 2014-07-31 Sist oppdatert: 2014-07-31
Petersson, K., Olsson, U. & Krejsler, J. B. (2014). On Community as a Governmental Technology: The Example of Teacher Education (1ed.). In: Barry Franklin, Miguel Pereyra (Ed.), Systems of reason and the politics of schooling: school reform and the politics of schooling in the thought of Thomas S. Popkewitz (pp. 220-234). New York: Routledge
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>On Community as a Governmental Technology: The Example of Teacher Education
2014 (engelsk)Inngår i: Systems of reason and the politics of schooling: school reform and the politics of schooling in the thought of Thomas S. Popkewitz / [ed] Barry Franklin, Miguel Pereyra, New York: Routledge, 2014, 1, s. 220-234Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

The purpose of this study is to investigate the reinstatement of community as a historical practice and governmental technology in contemporary political discourses of European Union (EU), and more specifically in the context of higher education including the education and training of teachers in the Nordic countries. Our focus is not educational policy as a base for ways of thinking about and organising education in Europe, but as a base for ways of thinking about and constructing Europe as a community (Nóvoa, 2004; Larner & Walters, 2004). To do this we use a genealogical method inspired by Michael Foucault, exploring the system of reasoning that orders contemporary political discourses and policies in the early 19th and the turn of the 21st Century (Foucault, 2004).

sted, utgiver, år, opplag, sider
New York: Routledge, 2014 Opplag: 1
Serie
Routledge international studies in the philosophy of education
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-108833 (URN)978-0-415-52416-2 (ISBN)978-1-315-77840-2 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2014-07-08 Laget: 2014-07-08 Sist oppdatert: 2014-11-13
Olsson, U., Petersson, K. & Krejsler, J. B. (2014). On confessional dialogue and collective subjects (1ed.). In: Andreas Fejes & Katherine Nicoll (Ed.), Foucault and a politics of confession in education: (pp. 93-105). New York: Routledge
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>On confessional dialogue and collective subjects
2014 (engelsk)Inngår i: Foucault and a politics of confession in education / [ed] Andreas Fejes & Katherine Nicoll, New York: Routledge, 2014, 1, s. 93-105Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

The concept of dialogue as an ideal for face-to face relationships in education has a long history in Western societies. Dialogue, however, does not only opeate in face-to-face relationships but also between collective subjects such as national states. The focus of this chapter is to discuss the operation of dialogue as a governmental practice in the construction of the contemporary European Higher Educational Area (EHEA) as a transnational political space. In this context the Bologna Process, as an expression of the rationalities of Open Method of Coordination, operates as a goal directed machinery or, as we prefer to call it, as a dialogic dispositive for the governmentalisation of Europe as a transnational political space. Dialogue operates as a means to reaching a form of unity in diversity considered inevitable if the hope for a future Europe with smart, sustainable and inclusive growth and with high levels of employment and social cohesion is to be realised. Consequently, a theme of salvation is inscribed into this hope for the future.

sted, utgiver, år, opplag, sider
New York: Routledge, 2014 Opplag: 1
Emneord
confession, dialogue, open method rationality, unity bu diversity, hope and fear, Bologna process, governmantalization of Europe
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-111909 (URN)978-0415-83381-3 (pbk) (ISBN)978-0-415-83380-4 (hbk) (ISBN)978-1-315-76305-7 (ISBN)9780415833806 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2014-11-08 Laget: 2014-11-08 Sist oppdatert: 2014-11-14bibliografisk kontrollert
Petersson, K., Olsson, U. & Krejsler, J. B. (2014). The Social Qestion Revisited: the configuration of the social dimension in the european education space (1ed.). In: Thomas S. Popkewitz (Ed.), The "Reason" of Schooling: historizing curriculum studies, pedagogy, and teacher education (pp. 200-214). New York: Routledge
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The Social Qestion Revisited: the configuration of the social dimension in the european education space
2014 (engelsk)Inngår i: The "Reason" of Schooling: historizing curriculum studies, pedagogy, and teacher education / [ed] Thomas S. Popkewitz, New York: Routledge, 2014, 1, s. 200-214Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
sted, utgiver, år, opplag, sider
New York: Routledge, 2014 Opplag: 1
Serie
Studies in Curriculum Theory Series
Emneord
Social Question, genealogy, European higher education, philanthtropy, inclusion, exclusion, abjection, social technologies, Lärarutbildning
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-113964 (URN)9781138017467 (ISBN)9781315780474 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2015-02-04 Laget: 2015-02-04 Sist oppdatert: 2015-03-13bibliografisk kontrollert
Krejsler, J. B., Olsson, U. & Petersson, K. (2014). The transnational grip on Scandinavian education reforms: The open method of coordination challeging national policy-making. Nordic Studies in Education, 34(3), 172-186
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The transnational grip on Scandinavian education reforms: The open method of coordination challeging national policy-making
2014 (engelsk)Inngår i: Nordic Studies in Education, ISSN 1891-5914, E-ISSN 1891-5949, Vol. 34, nr 3, s. 172-186Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This article reveals how templates that emerge from opaque albeit often inclusive policy processes in transnational forums (EU, OECD & the Bologna Process) affect education reform policy in Scandinavian countries, such as Denmark and Sweden. The open method of coordination is the mother template of the political technologies (standards, performance indicators, scorecards, best practices) that are instrumental in fashioning reforms. This template commits countries in consensus-making ways to comparison, and normalizes the competitive incentive of mutual peer pressure. The authors draw on post-Foucauldian governmentality-studies to scrutinize policy documents and literature on policy reform to display the forces make up reforms, which to date have not figured prominently in national debates.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Universitetsforlaget, 2014
Emneord
Open method rationalities, Bologna process, governmentality, genealogylifelong learning, comparability, quality assurance, Higher education
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-111910 (URN)
Tilgjengelig fra: 2014-11-08 Laget: 2014-11-08 Sist oppdatert: 2017-12-05bibliografisk kontrollert
Petersson, K., Popkewitz S., T., Olsson, U. & Krejsler B., J. (2013). Engaging in Foucault's Governmentality and Styles of Reasoning. European Education: Issues and Studies, 45(3), 4-15
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Engaging in Foucault's Governmentality and Styles of Reasoning
2013 (engelsk)Inngår i: European Education: Issues and Studies, ISSN 1056-4934, E-ISSN 1944-7086, Vol. 45, nr 3, s. 4-15Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

n/a

sted, utgiver, år, opplag, sider
London, UK: Routledge, 2013
Emneord
Governmentality, Educational knowledge, Curriculum, The Politics of the self
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-119863 (URN)10.2753/EUE1056-4934450301 (DOI)
Tilgjengelig fra: 2015-06-28 Laget: 2015-06-28 Sist oppdatert: 2017-12-04bibliografisk kontrollert
Organisasjoner