liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publikasjoner (10 av 28) Visa alla publikasjoner
Magnusson, D. & Hermelin, B. (2019). ICT development from the perspective of connectivity and inclusion: the operation of a local digital agenda in Sweden. Norsk Geografisk Tidsskrift
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>ICT development from the perspective of connectivity and inclusion: the operation of a local digital agenda in Sweden
2019 (engelsk)Inngår i: Norsk Geografisk Tidsskrift, ISSN 0029-1951, E-ISSN 1502-5292Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Epub ahead of print
Abstract [en]

The aim of the article is to determine what a local Digital Agenda (DA) implies for ICT development at the local level and how such a policy can be realised in practice. The topic is discussed in relation to the EU and Swedish Digital Agendas, which have motivated the definition of a local DA for the examined Swedish municipality of Linköping. An analytical model is used both to examine the balance of supply-side and demand-side policies of the local DA, and in an attempt to determine what a local DA implies for local ICT development. The empirical material shows that local policy focused on supply-side strategies towards households and businesses, while demand-side policy was present to a greater extent in the management of the municipality’s own operations. The local authority has provided a major expansion in broadband infrastructure to rural areas of the municipality. This complies with mandates from local authorities to manage local infrastructure development and services to the local population. The authors conclude that the policy implications of the results suggest that although operations through the local DA are substantial, complementary measures to support increasing demands across households and businesses are important when dealing with challenges of uneven access and underutilisation of the large investments for ICT infrastructure.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Taylor & Francis Group, 2019
Emneord
broadband infrastructure, Digital Agenda, local policy and planning, Sweden
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-156359 (URN)10.1080/00291951.2019.1596153 (DOI)000465767600001 ()2-s2.0-85063749010 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2019-04-17 Laget: 2019-04-17 Sist oppdatert: 2019-06-04bibliografisk kontrollert
Gustafsson, S., Hermelin, B. & Smas, L. (2019). Integrating environmental sustainability into strategic spatial planning: the importance of management. Journal of Environmental Planning and Management, 62(8), 1321-1338
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Integrating environmental sustainability into strategic spatial planning: the importance of management
2019 (engelsk)Inngår i: Journal of Environmental Planning and Management, ISSN 0964-0568, E-ISSN 1360-0559, Vol. 62, nr 8, s. 1321-1338Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Strategic spatial planning has been suggested as a means for environmental sustainability. However, there are significant challenges with operationalising and integrating policy-driven strategic spatial planning within the standardised and process-oriented management systems of local authorities. This aspect has motivated discussions on how implementation of strategic spatial planning with a focus on environmental sustainability is conditioned by management systems. The empirical case is local planning and management practices in a local authority in Sweden. Interviews with planners, together with planning and policy documents, make up the empirical material. The analysis proposes that the integration of environmental perspectives into strategic spatial planning processes depends on (i) the overall concerns for environmental issues in local policy, and (ii) how administrative management systems can facilitate transformative practice in planning. In conclusion, this article illustrates how environmental sustainability in strategic spatial planning is formed and conditioned through interplay between local policy and administrative management procedures.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Taylor & Francis, 2019
Emneord
administrative management, environmental sustainability, local auhtorities, strategic spatial planning, Sweden
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-158137 (URN)10.1080/09640568.2018.1495620 (DOI)000480548900003 ()2-s2.0-85057303138 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2019-06-25 Laget: 2019-06-25 Sist oppdatert: 2019-09-06bibliografisk kontrollert
Hermelin, B. & Trygg, K. (2018). Lokalt utvecklings- och tillväxtarbete: En studie av kommunernas näringslivsfunktioner. Linköping: Linköping University Electronic Press
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Lokalt utvecklings- och tillväxtarbete: En studie av kommunernas näringslivsfunktioner
2018 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Denna rapport handlar om hur kommunerna arbetar med utvecklings- och tillväxtarbete. Förväntningarna på att kommuner ska verka för lokalt utvecklingsarbete har inneburit växande åtaganden för den kommunala sektorn. Genom rapporten redovisas och analyseras resultaten från en enkätstudie som riktade sig till näringslivsanvariga tjänstepersoner i samtliga kommuner i Sverige. Genom enkäten ställdes frågor om vad kommunerna i Sverige gör inom området utvecklings- och tillväxtarbete och på vilket sätt resurser för det här området genereras genom externa relationer med andra kommuner, regionala organ, EU samt statliga organisationer. Resultatet från enkätstudien redovisas dels för alla kommuner som besvarat enkäten (62 procent av Sveriges kommuner) sammantaget och dels uppdelat på olika kommunkategorier. Denna kategorisering utgår från SKLs kommungruppsindelning.

Den sammanfattande diskussionen utgår från tre slutsatser. För det första kvarstår det som kan betraktas vara det traditionella området för kommunernas tillväxtarbete – som centreras kring kontaktskapande arbete med lokala nätverk, organisationer och företag – som ett centralt moment för kommunernas lokala tillväxtarbete. Detta område benämner vi näringslivsarbete och det omfattar att främja sektorsövergripande kommunikation mellan kommunen och de lokala företagen. Detta område omfattar även att arbeta med platsmarknadsföring.

För det andra har synen på vad utvecklings- och tillväxtarbete omfattar breddats. Detta ställer krav på samverkan över traditionella gränser inom kommunens förvaltning. Enkätresultatetet visar erfarenheter av att arbetet genom kommunernas näringslivsfunktion innebär att bli involverad för frågor om fysisk planering och för kompetensutveckling. Tidigare studier och den genomförda enkäten illustrerar att kommunernas utvecklings- och tillväxtarbete har kommit att breddats till att relatera till samtliga delar av hållbar utveckling. Samtidigt framträdet frågor om ekonomisk hållbarhet och fysisk planering mer tydligt än frågor om social hållbarhet, genom exempelvis arbetsmarknadsfrågor, och ekologiskt hållbarhet, genom exempelvis samverkan med miljönätverk.

Slutsats nummer tre handlar om hur tillväxtarbete sker på olika sätt i olika geografier. Enkätstudien visar att kommunkategorier som i högre grad är beroende av sina egna lokala arbetsmarknader (dvs. större städer, mindre städer och landsbygdskommuner) är mer aktiva inom det lokala tillväxtarbetet jämfört med utpendlingskommuner, samtidigt som profilen för det här arbetet skiljer sig åt mellan de tre kategorier av kommuner som är mest aktiva.

För att värdera resultatet som framkommer genom studien som presenteras och diskuteras i den här rapporten är det också viktigt att påminna om begränsningarna. Det empiriska materialet har genererats genom en enkätstudie som riktade sig till tjänstepersoner i ledningen för kommunernas näringslivsfunktioner. Det betyder att resultatet har genererats utifrån hur en respondent per kommun har besvarat frågor om det breda fält lokalt utvecklingsarbete berör. Studiens design har syftat till att ge en översikt som genererar frågor för fördjupade studier. Ett angeläget tema för framtida studier är frågan om geografiska beroendeförhållanden för det lokala utvecklingsarbetet och som innebär att fördjupa förståelsen för varierande förutsättningar för kommunernas utvecklingsarbete och hur detta skapar villkor för samverkan med andra politiska nivåer och andra kommuner. Jämförelser mellan olika kommunkategorier visar att kommunernas samverkan ser olika ut och att profilen för det lokala utvecklingsarbetet varierar.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2018. s. 87
Serie
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2018:11
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-154286 (URN)9789176851333 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2019-02-01 Laget: 2019-02-01 Sist oppdatert: 2019-05-21bibliografisk kontrollert
Persson, B. & Hermelin, B. (2018). Mobilising for change in vocational education and training in Sweden: a case study of the ‘Technical College’ scheme. Journal of Vocational Education and Training, 1-21
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Mobilising for change in vocational education and training in Sweden: a case study of the ‘Technical College’ scheme
2018 (engelsk)Inngår i: Journal of Vocational Education and Training, ISSN 1363-6820, E-ISSN 1747-5090, s. 1-21Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Epub ahead of print
Abstract [en]

In this article, we analyse a recent industry-driven initiative in Sweden for the organisation and operation of Vocational Education and Training. In the context of a statist and school-based system for VET, this is an initiative which seems to be an example of an anomaly in the present system. The initiative is called the Technical College scheme and is a certification scheme for upper secondary school education in technology. The aim of this article is to describe and explain the establishment of the Technical College scheme in Sweden from a historical institutionalist approach. Based on this approach, the case is analysed as a process of incremental institutional change, with a focus on initiatives and strategies by different stakeholders driving the invention and implementation of the scheme, the importance of the power balances between central interests, and how the process has been shaped by institutional conditions. Our study shows how previously marginalised actors in a VET system can mobilise for change without radically changing the rules of the game. The process that we characterise can be explained by changes in the power balances between key actors, but also by changed institutional conditions that have provided windows of opportunity for new initiatives.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Routledge, 2018
Emneord
Comparative VET, vocational education & training, VET and the labour market, management of VET, policy analysis
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-145672 (URN)10.1080/13636820.2018.1443971 (DOI)2-s2.0-85043472576 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2018-03-14 Laget: 2018-03-14 Sist oppdatert: 2018-03-21bibliografisk kontrollert
Hermelin, B. (2018). Norrköpings arbetsmarknad i förändring: Strukturomvandling och lokal sysselsättning. Linköping: Linköping University Electronic Press
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Norrköpings arbetsmarknad i förändring: Strukturomvandling och lokal sysselsättning
2018 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Den här rapporten handlar om sysselsättningen och arbetsmarknaden i Norrköpings kommun från ett strukturomvandlingsperspektiv. Denna omvandling diskuteras utifrån den historiska industribakgrunden för Norrköping som har inneburit en stark exponering för den ökande globala konkurrensen samt för effektivisering och automatisering. Detta har påverkat utvecklingen med en krympande arbetsmarknad samt strukturellt ihållande arbetslöshet som följd.

Syftet med studien är att skapa kunskap om hur arbetsmarknaden i Norrköping är strukturerad och hur den förändras. Speciellt fokus riktas mot frågor som berör kommunens ansvarsområden med avseende på näringslivsfrågor och tillväxt samt kompetensförsörjning och utbildning.

I rapporten ges en beskrivning av arbetsmarknadens utveckling i Norrköping utifrån olika typer av empiriskt material. Detta omfattar statistiska data, dokument, företagsdatabas, media och personliga intervjuer. Med fokus på perioden 2008 till 2016 beskrivs att den relativa tillväxten av sysselsatta i Norrköping motsvarar medelvärdet för andra kommuner i Sverige med ungefär lika befolkningsstorlek. Däremot avviker Norrköping från andra jämnstora kommuner vad gäller en genomsnittligt lägre utbildningsnivå och genomsnittligt lägre inkomster från förvärvsarbete. En stor avvikelse för arbetsmarknadens struktur i Norrköping är en jämförelsevis liten andel sysselsatta inom landstinget som i sin tur innebär en liten andel sysselsatta inom hälso- och sjukvård. Rapporten ger även mer kvalitativ beskrivning av företagssektorn och dess arbetsmarknad i Norrköping. Denna ger en bild att verksamheter med anknytning till hantverksyrken och byggsektorn är en tydligt framträdande profil för Norrköping.

Rapporten avslutas med några lärdomar från studiens resultat. Dessa lärdomar har generats utifrån studiens utgångspunkt att insatser som stödjer den lokala arbetsmarknadens utveckling berör olika policyfält omfattande såväl kommunens välfärdsuppdrag (inklusive utbildning och arbetsmarknadsfrågor) som insatser för näringslivsfrågor och tillväxtarbete, samt inte minst hur dessa samordnas. Detta får betydelse för organiseringen av kommunstrategiska insatser för en förstärk arbetsmarknad.

  • Den första lärdomen lyfter fram kommunens roll med avseende på hur det påverkar det lokala klimatet för arbetsliv och näringsliv. Det lokala klimatet kan påverkas genom hur kommunen bjuder in till samverkan och kommunikation och i detta ingår även frågan om hur Norrköpings kommun väljer att utforma sitt informationsmaterial. En konkret aspekt för detta är den starka manliga dominansen i bilden av arbetsliv och näringsliv i Norrköping. Med det som bakgrund är det motiverat att reflektera över möjligheter att integrera och synliggöra kvinnor och på så sätt förstärka integrationen och nyttiggörandet av erfarenheter och kunskapsområden, till gagn för lokal utveckling.
  • Den andra lärdomen handlar om hur strategier för kompetensförsörjning med avseende på utbildningsnivåer behöver hålla flera ”bollar i luften” samtidigt. Detta syftar på de olika nivåerna i utbildningssystemet. För Norrköpings arbetsmarknad är utbildningsbakgrund från gymnasieskolan centralt. Gymnasieskolans yrkesutbildningar omfattar etablerade samverkanstrukturer mellan näringsliv och gymnasieskola som kan vara en kritisk resurs att nyttiggöra för förstärkt arbetsmarknadsintegration.
  • Den tredje lärdomen handlar om att den lokala arbetsmarknaden för personer med eftergymnasial utbildning inte växer automatiskt och att man inte kan anta att denna tillväxt entydigt följer näringsgrensindelning. En utmaning i detta sammanhang är att attrahera sådan arbetskraft. Här sker olika insatser från kommunens sida i relation till studenterna på universitetet. Det är en extra stor utmaning att påverka efterfrågan på högutbildad arbetskraft när den genomsnittliga utbildningsnivån i det lokala arbetslivet inte är så hög. En strategisk fråga blir därmed möjligheter att stärka beställningskapaciteten hos de lokala arbetsgivarna vad gäller efterfrågan på akademiskt utbildade personers kompetens.
sted, utgiver, år, opplag, sider
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2018. s. 70
Serie
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2018:3
Emneord
Arbetsmarknad, Norrköping
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-147830 (URN)9789176852835 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2018-05-15 Laget: 2018-05-15 Sist oppdatert: 2018-09-17bibliografisk kontrollert
Hermelin, B. & Gustafsson, S. (2018). Ostlänken och hållbar regional utveckling: förstudie med utgångspunkt i erfarenheter av höghastighetsjärnväg i EU. Linköping: Linköping University Electronic Press
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Ostlänken och hållbar regional utveckling: förstudie med utgångspunkt i erfarenheter av höghastighetsjärnväg i EU
2018 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Denna rapport presenterar resultaten från en förstudie och har sin upprinnelse i planering och organisering inför utbyggnaden av Ostlänken, som är en höghastighetsjärnväg (HHJ) med sträckning från Järna strax söder om Stockholm till Linköping. Titeln för förstudien har varit ”Ostlänken och regional utveckling – en kunskapsöversikt”. De rådande tidsplanerna enligt Trafikverkets hemsida (vid tiden för denna rapports färdigskrivande) anger att Ostlänken beräknas vara färdig mellan 2033 och 2035. Detta är den första etappen i planer för ytterligare framtida investeringar för HHJ i Sverige som knyter ihop de tre största städerna; Stockholm, Göteborg och Malmö.

Rapporten redovisar en kunskapsöversikt vad gäller utbyggnad av HHJ med avseende på regionala e.ekter. Det bakomliggande motivet till att genomföra en sådan översikt är att den ska ligga till grund för att utforma framtida insatser för att den nya infrastrukturen ska stödja en hållbar regional utveckling. Ett särskilt intresse riktas mot hur strategisk planering och samverkansinsatser sker regionalt.

Det studerade bakgrundsmaterialet berör Sverige och andra länder inom EU. För EU har utbyggnaden av HHJ genom programmet ”The Trans-European Transport Network (TEN-T) varit ett framskrivet projekt sedan en tid tillbaka. Sett till EU:s medlemsländer är utbyggnaden av HHJ ojämn. De största systemen finns i Spanien, Frankrike och Tyskland. De länder som tidigast byggde ut sina nät för höghastighetståg var Frankrike, Spanien, Tyskland, Italien, Belgien och Nederländerna (Trafikverket uå). Ingen av de nordiska länderna har ännu någon byggd HHJ. Det har dock skett viss annan utbyggnad av banor i Sverige sedan 1990-talet. Erfarenheter från utbyggnaden av Botniabanan visar att omfattade miljöe.ekter uppstår vid byggnation av nya tågbanor. Det påminner om att miljövinsterna som uppstår genom att det är mer hållbart med resande på tåg behöver balanseras med de miljökostnader som byggandet innebär.

Med utgångspunkter i EU:s storskaliga och långsiktiga program för utbyggnad av HHJ och planeringen av den första etappen av HHJ i Sverige genom Ostlänken samt målsättningar om hållbar regional utveckling syftar denna rapport till att sammanställa en kunskapsöversikt som kan utgöra underlag för strategisk planering och samverkansinsatser som sker regionalt i anslutning till utbyggnad av HHJ.

Denna kunskapsöversikt utvecklas i rapporten utifrån två övergripande teman:

  1. Policy och planering som sker i samband med investeringar och utbyggnad av HHJ.
  2. Erfarenheter som finns med avseende på e.ekter av HHJ på hållbar regional utveckling.

De stora investeringarna som genomförts och planeras för att bygga HHJ reflekterar stora förhoppningar på att detta stödjer hållbar regional utveckling. En viktig lärdom från tidigare forskning är emellertid att regionala och lokala e.ekter av HHJ varierar och att detta behöver förstås i ett kontextuellt perspektiv. Generellt sett uppstår positiva e.ekter för de största städerna. Vad gäller e.ekter för andra nivåer i de nationella systemen av städer visar sammanställningen i den här rapporten på högst varierande utvecklingsvägar. Några underliggande faktorer som skapar ojämna e.ekter av HHJ har samband med strukturella villkor som tidigare framvuxen fysisk struktur, de regionala näringslivsstrukturerna samt den relativa geografiska positionen för olika städer. Forskningen visar även att strategisk planering och policy för HHJ-investeringarna har e.ekter på hur investeringar för HHJ påverkar hållbar regional utvecklingen (Henriksson och Summerton 2016).

Rapportens slutsatser utgår från att strategisk planering för HHJ behöver ske i samverkan, att planering och byggnationer i relation till HHJ-utbyggnad sker utifrån förväntade e.ekter samt att tidsperspektivet behöver beaktas vad gäller hur infrastruktur för transporter kan nyttjas i ett längre framtidsperspektiv. I den avslutande resultatdiskussionen lyfts några fokusområden fram som angelägna med avseende på hur utbyggnad av HHJ kan nyttiggöras för hållbar regional utveckling.

  • Att utveckla och konsolidera regionala samverkansstrukturer som en resurs för ändamålsenlig regional planering och andra regionala insatser.
  • Att stödja kunskapsspridning och kännedom om förväntade skärpta krav på miljöhänsyn vid byggnation.
  • Att organisera för kompetensförsörjning för att förstärka möjligheter att sysselsättningstillväxten vid byggnationen kan påverka arbetsmarknaden strukturellt.
  • Att organisera för policyintegrering i samband med planeringen av bostadsbyggandet för att stödja en sammanhållen utveckling.
  • Att integrera organisering och planering för resor och kollektivtrafik i relation till HHJ för att uppnå hållbar regional utveckling sett till dess olika dimensioner.

Avslutningsvis är det viktigt att påminna om att denna rapport är en förstudie och det har varit nödvändigt att avgränsa diskussionen inom det breda fält som utbyggnad av HHJ relaterar till. Temat är stort och genom att inkludera flera studier, fördjupningar och policydokument skulle diskussionen ytterligare kunnat fördjupas.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2018. s. 62
Serie
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2018:6
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-152038 (URN)9789176851883 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2018-10-17 Laget: 2018-10-17 Sist oppdatert: 2018-10-31bibliografisk kontrollert
Hermelin, B. & Wänström, J. (2017). Att organisera för regional utveckling: erfarenheter från regionbildning i Östergötland. Linköping: Linköping University Electronic Press
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Att organisera för regional utveckling: erfarenheter från regionbildning i Östergötland
2017 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Den 1 januari 2015 bytte Landstinget i Östergötlands län namn till Region Östergötland. Detta var emellertid mer än ett namnbyte och innebar också att organisatoriska ramar och ansvarsområden förändrades. Jämfört med vad Landstinget i Östergötland hade för arbetsområden har Region Östergötland ett utökat ansvar omfattande regionala utvecklingsfrågor och tillväxtfrågor. Den här rapporten diskuterar de nya organisatoriska ramarna för regionalt utvecklingsarbete som uppstod i samband med bildandet av Region Östergötland. Det övergripande syftet som leder diskussionen i rapporten är att fördjupa förståelsen för hur arbetsformer för regional utveckling utvecklas och organiseras, med fokus på relationerna mellan regionkommuner och primärkommuner.

För att ge en bild av det övergripande sammanhanget för regionbildningen i Östergötland beskrivs de strukturella villkoren för regionalt utvecklingsarbete där ”regionaliseringsvågen” driven av EU är ett centralt element. Regionalt utvecklingsarbete formas genom EUs och nationella riktlinjer samt genom samordning i det politiska flernivåsystemet såväl som över samhällssektorerna. Enligt Region Östergötland omfattar de regionala utvecklingsfrågorna näringsliv, kompetensförsörjning, samhällsplanering, kultur och natur, internationell samverkan och olika typer av stöd och finansiering.

Rapporten redogör för empiriska studier av processen genom vilken Region Östergötland bildades och hur regionen samverkar. Ett sammanhållande tema vad gäller de empiriska studierna är relationen mellan regionkommunen (dvs. Region Östergötland) och primärkommunerna (dvs. 13 kommuner i Östergötland). Huvudsakliga källor för dessa studier är intervjuer med politiker och tjänstemän med olika positioner och roller, främst inom regionala och kommunala sammanhang. Genom dessa intervjuer med sammantaget drygt 50 respondenter har vi kunnat fråga om förväntningar och föreställningar såväl som händelseförlopp och praktiker. Studien är genomförd enligt en interaktiv arbetsmodell genom vilka forskarna har diskuterat forskningsdesign och preliminära resultat med uppdragsgivarna och andra avnämare. Det ska samtidigt betonas att denna rapport presenterar forskarnas resultat och att författarna är ansvariga för innehållet.

Den samverkan mellan Region Östergötland och kommunerna i Östergötland som vi studerat genom de empiriska studierna har många gemensamma element med vad som i forskningslitteraturen har benämnts ”samverkande governance”. Detta begrepp sammanfogar aspekter på styrning (governance) och samarbete och visar dess komplexa innehåll. Om vi tänker att samverkan mellan regioner och kommuner för regionalt utvecklingsarbete är ett exempel på ”samverkande governance” kan vi förstå att denna samverkan ställer avancerade krav på att många olika element och förhållanden ska samspela på ett gynnsamt sätt. I analysen fokuseras ett urval av alla de förhållanden som berörs i modellen. Detta urval omfattar förhållandena; ömsesidigt beroende, ömsesidig förståelse, motivation och engagemang samt att ”få de rätta personerna till bordet”.

Ur denna diskussion om olika förhållanden och förutsättningar för ändamålsenlig organisering för samverkan mellan regionkommuner och primärkommuner lyfter den sammanfattande analysen fram tre komponenter; tydlighet, ömsesidig förståelse och tålamod. Den tredje komponenten om tålamod handlar om tid. Region Östergötland är en ung organisation. En vaksamhet riktad mot att förutsättningarna för framtida insatser grundas i gjorda erfarenheter ger en förståelse för att avgörande kvaliteter för ”samverkande governance” utvecklas i ett stigberoende. Det betyder att effekter av enskilda samverkansinitiativ inte är begränsade till dess specificerade syften och projektperioder utan att de också formar förutsättningar att mobiliseras och koordinera samverkan inför framtida initiativ och framtida organisering för regional samordning. På så sätt är goda exempel av samverkan en resurs för att ytterligare förstärka ändamålsenligheten i framtida samverkan.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2017. s. 69
Serie
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2017:7
Emneord
Regional planering, Sverige, Östergötland, Region Östergötland
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-144401 (URN)9789176853757 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2018-01-18 Laget: 2018-01-18 Sist oppdatert: 2018-02-23bibliografisk kontrollert
Hermelin, B. (2017). Lokal utveckling efter de-industrialiseringen. In: Joserfina Syssner, Sören Häggroth och Ulf Ramberg (Ed.), Att äga framtiden: Perspektiv på kommunal utveckling (pp. 185-194). Linköping: Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Lokal utveckling efter de-industrialiseringen
2017 (svensk)Inngår i: Att äga framtiden: Perspektiv på kommunal utveckling / [ed] Joserfina Syssner, Sören Häggroth och Ulf Ramberg, Linköping: Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet , 2017, s. 185-194Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Näringslivet och arbetsmarknaden är under ständig förändring. Ett dominerande inslag i strukturomvandlingen under det senaste halvseklet har varit de-industrialisering, det vill säga en minskning av tillverkningsindustrin. Denna minskning är en generell trend för länder i västvärlden. I Sverige år 2016 var 12 procent av arbetskraften sysselsatt inom tillverkningsindustrin. Globalisering, ökad automatisering, produktivitet och specialisering (med växande företagsamhet inom industrinära tjänster) omfattar de viktigaste orsakerna. Det här avsnittet ger emellertid inte utrymme till att vidare fördjupa frågan om orsaker till varför industrisysselsättningen minskar i Sverige. Här är i stället fokus riktat mot de-industrialiseringens geografiskt ojämna effekter och hur dess effekter skiljer sig åt mellan kommunerna i Sverige.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Linköping: Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet, 2017
Emneord
Lokal utveckling, de-industrialisering, sysselsättning, ojämn regional utveckling
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-144480 (URN)9789176854204 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2018-01-23 Laget: 2018-01-23 Sist oppdatert: 2018-02-27bibliografisk kontrollert
Hermelin, B., Hinchcliffe, G. & Stenbacka, S. (2017). The making of the gourmet restaurateur-masculine ideology, identity and performance. Norma, 12(1), 48-64
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The making of the gourmet restaurateur-masculine ideology, identity and performance
2017 (engelsk)Inngår i: Norma, ISSN 1890-2138, E-ISSN 1890-2146, Vol. 12, nr 1, s. 48-64Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

In recent decades, there has been growing interest in renowned gourmet restaurants, and increased awareness about how food is prepared, presented and served. A small and select group of chefs have thereby gained prestigious positions and high-profile images as restaurateurs. Most of these restaurateurs are men. The research question this article sets out to study is: How is the identity and ideology of masculinity imbued into the subjectivity and representations of gourmet restaurateurs? The selection of data sources means that our geographical focus is on Stockholm, Sweden’s main urban region. The methodological approach of this article to employ empirical material from interviews and media articles reveals how this masculine discourse is attained through a particular interplay of subjects (the chefs and entrepreneurs) and representations (the media). The focus of this article has included a quite exclusive category of a few restaurants and restaurateurs, which may have implications on the findings pointing to a homogenous profile of the ideals of the gourmet chefs. The results point out that the micro-spaces of gourmet restaurants’ kitchens and dining rooms can be understood as nurseries for ‘nostalgic and conservative masculinities’.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Taylor & Francis, 2017
Emneord
Gourmet restaurateurs, masculinity, cooking, entrepreneurship
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-141880 (URN)10.1080/18902138.2017.1284421 (DOI)2-s2.0-85014803650 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2017-10-11 Laget: 2017-10-11 Sist oppdatert: 2019-04-23bibliografisk kontrollert
Syssner, J., Johansson, K., Erlingsson, G., Hermelin, B., Jonsson, R., Thelander, S. & Wänström, J. (2016). Den nyttiga kritiken: om interaktiv metod inom svensk kommunforskning. Linköping: Linköping University Electronic Press
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Den nyttiga kritiken: om interaktiv metod inom svensk kommunforskning
Vise andre…
2016 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Sedan 1997 är det lagstadgat i Högskolelagen att det ingår i universitetens och högskolornas uppgifter att samverka med det omgivande samhället och att verka för att forskningsresultaten kommer till nytta. Detta är en viktig bakgrund till denna rapport genom vilken forskarna vid CKS diskuterar förhållningssätt till de krav som ställs på forskningen idag. Vi menar att den forskning som växer fram ur samtidens krav på samhällsrelevans och nytta är värdefull på flera sätt. Samtidigt får dessa krav konsekvenser för hur forskningen planeras, genomförs och rapporteras. Vår avsikt är att beskriva hur forskning kan genomföras på ett sådant sätt att kraven på samhällsrelevans och nytta tillgodoses, samtidigt som man värnar forskarens strävan att vara teoretiskt förankrad, kritisk och oberoende. Vi beskriver detta i termer av interaktiv och kritisk forskning. Två par av nyckelord är i centrum för diskussionen om den forskningsansats som beskrivs i rapporten; samhällsrelevans och nytta; interaktivitet och kritisk analys.

Den interaktiva karaktären av forskningsansatsen betyder att forskarna har återkommande kontakter med företrädare för fältet under hela forskningsprocessen – från planeringsstadiet till dess att forskningen avslutats. Den kritiska analysen sker utifrån ett reflexivt förhållningssätt och vetenskaplig grund. För kritiskt förhållningssätt är vetenskaplig analys det huvudsakliga ”verktyget”. Utan teorier är det omöjligt att genomföra forskning av hög kvalitet. Vetenskaplig analys sker utifrån olika forskningstraditioner och forskningsperspektiv, exempelvis det pragmatiska, konstruktivistiska eller det politiskt-normativa.

I diskussionen lyfter vi även fram vikten av att beakta etiska frågor. I interaktiv forskning som utvecklas genom långvarig samverkan utvecklas relationer till företrädarna för praktiken. Det är viktigt att reflektera över hur tillitsfulla relationer kan bibehållas, samtidigt som vi bedriver forskning och presenterar resultat som understundom kan uppfattas som känsliga och oönskade.

Det är också viktigt att betona vikten av att publicera resultat från interaktiv, kritisk forskning i internationella vetenskapliga tidskrifter. På så sätt blir forskningen granskad och kvalitetssäkrad och ett bidrag till det akademiska fältet lämnas. Forskarnas kompetens skärps. På detta sätt sker det ett ömsesidigt utbyte mellan det som kan beskrivas som teoretisk forskning och samhällsrelevant forskning.

I rapporten argumenterar vi för att interaktiv och kritisk forskning bidrar till att fördjupa samhällsrelevansen i ett forskningsprojekt, utan att den vetenskapliga kvaliteten eller forskarens frihet hotas. Samhällsrelevans diskuteras utifrån hur en forskningsfråga har relevans för en specifik aktör eller organisation, exempelvis en kommun, så väl som för ett vidare sammanhang, exempelvis för andra kommuner mer generellt. I interaktionen mellan kommun och forskare, sker en ”översättning” mellan kommunens problem och en formulerad forskningsfråga. Interaktiviteten med ”fältet” får konsekvenser för vilken empirisk data forskarna får tillgång till och kvaliteten av denna. Interaktiveten ger goda förutsättningar för att stärka validiteten och reliabilitet av data samt analysen av data och på så sätt uppnå initierade forskningsresultat och slutsatser.

Vad gäller nytta är det ett svårfångat begrepp. Nytta kan uppstå på kort eller lång sikt. Om det är till nytta för en aktör eller organisation är det inte säkert att det är till nytta för andra. Resultaten från interaktiv och kritisk forskning syftar både till att bidra till samverkanspartens utvecklingsarbete och till den allmänna samhällsdebatten och kunskapsutvecklingen. Forskningskommunikationen bör bidra till en fortsatt öppen konstruktiv debatt snarare än utgöra ett försök till att styra diskussionerna mot ett förbestämt mål.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2016. s. 26
Serie
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2016:1
Emneord
Kommunalförvaltning, Forskning, Sverige
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-125906 (URN)9789176858233 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2016-03-08 Laget: 2016-03-08 Sist oppdatert: 2017-11-06bibliografisk kontrollert
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-2404-0624