liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
BETA
Söderström, Mats
Publikationer (10 of 43) Visa alla publikationer
Söderström, M., Johansson, M. & Haraldsson, J. (2017). Samarbete för energieffektivitet. Aluminium Scandinavia, 34(3), 26-27
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Samarbete för energieffektivitet
2017 (Svenska)Ingår i: Aluminium Scandinavia, ISSN 0282-2628, Vol. 34, nr 3, s. 26-27Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm)) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Västerås, Sweden: Aluminium Scandinavia, 2017
Nationell ämneskategori
Bearbetnings-, yt- och fogningsteknik Energisystem
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-148406 (URN)
Tillgänglig från: 2018-06-08 Skapad: 2018-06-08 Senast uppdaterad: 2018-07-03Bibliografiskt granskad
Alvfors, P., Ellegård, K., Harvey, S., Karlsson, M., Moshfegh, B., Palm, J., . . . Widén, J. (2016). Forskarskolan Program Energisystem: Kunskapsutveckling genom samverkanmellan teknik- och samhällsvetenskap: Slutrapport 2016, Forskningssyntes för konsortiet Byggnader i energisystem. Linköping University Electronic Press
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Forskarskolan Program Energisystem: Kunskapsutveckling genom samverkanmellan teknik- och samhällsvetenskap: Slutrapport 2016, Forskningssyntes för konsortiet Byggnader i energisystem
Visa övriga...
2016 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Denna rapport ger en kortfattad översikt och syntes av tvärvetenskapliga forskningsresultat från verksamheten i konsortiet Byggnader i energisystem inom forskarskolan Program Energisystem. Tonvikten ligger på tiden från forskarskolans start 1997 till dess 15-årsjubileum 2012, men hänvisningar görs även till forskning publicerad därefter. Utgångspunkten har varit att lyfta fram det tvärvetenskapliga inom forskningen för att visa hur forskarskolan har bidragit till tvärvetenskaplig kunskaps- och metodutveckling.

I rapporten ges en översikt över fallstudier och avhandlingar inom konsortiet och de tvärvetenskapliga forskningsresultaten sammanfattas inom tre huvudsakliga tematiska områden: (1) Passivhus: boende och energieffektiva byggnadstekniker,

(2) Energieffektivisering: processer och aktörer, samt (3) Energianvändning, vardagsaktiviteter och småskalig solenergi i hushåll. Tvärvetenskapliga metoder och resultat sammanfattas och utvecklingen av samarbeten och angreppssätt beskrivs. Rapporten avslutas med några sammanfattande reflektioner kring hur framgångsrik tvärvetenskaplig forskning bör bedrivas.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Linköping University Electronic Press, 2016. s. 28
Serie
Arbetsnotat / Program Energisystem, ISSN 1403-8307 ; 53
Nationell ämneskategori
Energisystem Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-156542 (URN)
Tillgänglig från: 2019-04-26 Skapad: 2019-04-26 Senast uppdaterad: 2019-04-26
Alvfors, P., Ellegård, K., Harvey, S., Karlsson, M., Moshfegh, B., Palm, J., . . . Widén, J. (2016). Forskarskolan Program Energisystem: Kunskapsutveckling genom samverkanmellan teknik- och samhällsvetenskap: Slutrapport 2016, Forskningssyntes för konsortiet Industriella energisystem. Linköping University Electronic Press
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Forskarskolan Program Energisystem: Kunskapsutveckling genom samverkanmellan teknik- och samhällsvetenskap: Slutrapport 2016, Forskningssyntes för konsortiet Industriella energisystem
Visa övriga...
2016 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Denna syntesrapport är en sammanfattning och analys av den forskning som bedrivits inom ramen för det Industriella konsortiet från år 1997 (konsortiets verksamhet startade 1999) inom ramen för forskarskolan Program Energisystem. Under denna tid har 25 doktorsavhandlingar och en licentiatavhandling producerats inom det Industriella konsortiet. Avhandlingarna sammanfattas och analyseras i denna syntesrapport och arbetet avgränsas då till att studera avhandlingarnas Problemområde, Verktyg/Metod/Teori, Systemgräns, studerad Sektor och Övergripande resultat. Vidare ges, med utgångspunkt från dessa forskningsresultat, förslag på fortsatt forskning för hållbara och effektiva energisystem.

Många viktiga problemområden har studerats inom ramen för forskarskolans Industrikonsortium. Ett flertal avhandlingar behandlar möjligheter att minska utsläppen av växthusgaser från industrin och här har flera sektorer studerats, bland annat massa- och pappersindustrin, järn- och stålindustrin, kemiindustrin och oljeraffinaderiindustrin. Ett centralt tema i avhandlingarna är potentialer för energieffektivisering i industrisektorn, inte minst vid införande av bioraffinaderikoncept i framtiden. Här analyseras t.ex. tekniska potentialer, kostnadseffektivitet för energieffektiviseringsåtgärder, samt betydelsen av energiledning och styrmedel.

I avhandlingarna har en mängd olika metoder och verktyg använts. Den i särklass mest använda vetenskapliga metoden är intervjuer (15) följt av scenarioanalys (10), dokumentstudier (9), simuleringsberäkningar (9), pinchanalys (9) och optimering (8). Fallstudiemetodik där mer än en metod används för att studera ett specifikt fall, t.ex. ett företag, förekommer i flera avhandlingar. En grundtanke i forskarskolan Program Energisystem har varit att forskaren måste vara medveten om att resultat från energisystemanalyser kan påverkas av vilka systemgränser som valts. I flertalet av Industrikonsortiets avhandlingar har Europas elsystem utgjort systemgräns då effekter av förändrad elanvändning eller elproduktion analyserats.

Industrikonsortiets forskningsresultat visar på många intressanta slutsatser. Det påvisas att det finns energieffektiviseringspotentialer både i nya investeringar och i energiledningsåtgärder, som att justera driftsbetingelser för befintlig teknisk utrustning och ändra beteenden. Det konstateras också att energisamarbeten mellan industri och energibolag med syfte att öka användningen av industriell överskottsvärme i många fall är en hållbar lösning som minskar regioners behov av primärenergi och reducerar utsläppen av växthusgaser. Hinder mot sådana samarbeten kan vara att detta inte är en del av industrins kärnverksamhet. Det konstateras även att energisamarbeten mellan närliggande anläggningar i ett industrikluster kan leda till avsevärt större energieffektiviseringspotentialer än om var och en av de ingående industrierna arbetar enbart med interna åtgärder. Hinder mot denna typ av samarbete är brist på etablerade affärsmodeller. Forskningen visar på ett behov av fortsatta studier kring begreppet kärnverksamhet och dess påverkan på energifrågan i svensk industrin. Avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) från industrin har studerats och här konstateras att denna lösning inte är ekonomiskt lönsam med dagens förutsättningar. Det rekommenderas därför att framtida forskning bedrivs för att studera vilka styrmedel som skulle behövas för att CCS ska bli ekonomiskt intressant för industrin. En annan viktig fråga är hur energitjänsteföretag ska formulera affärsmodeller och strategier kring CCS, samt hur de kan samarbeta med industrin för att på affärsmässiga grunder få till stånd CO2– avskiljning, transport och lagring. Även framtida forskning kring styrmedel, t.ex. energitjänster, för ökad energieffektivitet i industrisektorn förordas. Resultat från Industrikonsortiets avhandlingar visar att processintegrationsverktyget pinchanalys kan kombineras med optimeringsverktyg (i detta fall MIND) vid analys av industriella energisystem. Denna metodkombination ger intressanta resultat varför fortsatt forskning förordas kring kombinationer av olika processintegrationsmetoder. I flertalet avhandlingar har företagsdata använts som indata vid exempelvis modellering och processintegrationsstudier. Detta har accentuerat behovet av ett standardiserat protokoll vid insamling av företagsdata. Ett sådant protokoll kan öka reliabiliteten på indata och förslagsvis användas vid fallstudier.

Avslutningsvis kan konstateras att trots närmare 20 års tvärvetenskaplig forskning mellan samhällsvetare och teknikvetenskaperna finns det fortfarande mycket mer att beforska och utveckla.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Linköping University Electronic Press, 2016. s. 49
Serie
Arbetsnotat / Program Energisystem, ISSN 1403-8307 ; 54
Nationell ämneskategori
Energisystem Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-156543 (URN)
Tillgänglig från: 2019-04-26 Skapad: 2019-04-26 Senast uppdaterad: 2019-04-26Bibliografiskt granskad
Alvfors, P., Ellegård, K., Harvey, S., Karlsson, M., Moshfegh, B., Palm, J., . . . Widén, J. (2016). Forskarskolan Program Energisystem: Kunskapsutveckling genom samverkanmellan teknik- och samhällsvetenskap: Slutrapport 2016, Forskningssyntes för konsortiet Lokala och regionala energisystem. Linköping University Electronic Press
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Forskarskolan Program Energisystem: Kunskapsutveckling genom samverkanmellan teknik- och samhällsvetenskap: Slutrapport 2016, Forskningssyntes för konsortiet Lokala och regionala energisystem
Visa övriga...
2016 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Forskarskolan Program Energisystem har med sina fem deltagande forskningsavdelningar från Chalmers tekniska högskola, Linköpings universitet, KTH och Uppsala universitet varit banbrytande inom tvärvetenskaplig energisystemforskning och dess tre konsortier har spelat en viktig roll för forskarskolans utveckling. Konsortierna är inriktade på byggnader i energisystem, industriella energisystem samt lokala och regionala energisystem. I varje konsortium har doktorander och seniorer från minst två av de deltagande avdelningarna bedrivit tvärvetenskaplig forskning.

I det lokala och regionala konsortiet har forskningsfrågorna kretsat kring aktörer och processer av betydelse för energisystemen i svenska kommuner, län och regioner. Inom konsortiet har frågeställningar om miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbara lokala och regionala energisystem bland annat studerats genom att analysera aktörers agerande och politiska processer inom de tekniska, ekonomiska och institutionella villkor som utgör begränsningar och möjligheter för energisystemen. En tydlig trend inom konsortiets forskning under forskarskolans arton år är att inriktningen gått i riktning från lokal till regional och från stationära till mobila energisystem. Den förskjutningen följer också den ökande betydelse som regioner i form av länsstyrelser har fått för samordningen av energi- och klimatplaneringen i Sverige under det senaste decenniet. Kommunerna har fortfarande en dominerande position genom den energirelaterade infrastruktur som de förfogar över men en förskjutning mot ett mer regionalt inflytande är tydlig.

Totalt har 26 doktors- och en licentiatexamen avlagts av konsortiets doktorander och dessa alumner är nu verksamma inom energirelaterade verksamheter Sverige. Den främsta representationen finns inom myndigheter och akademier.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Linköping University Electronic Press, 2016. s. 40
Serie
Arbetsnotat / Program Energisystem, ISSN 1403-8307 ; 55
Nationell ämneskategori
Energisystem Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-156545 (URN)
Tillgänglig från: 2019-04-26 Skapad: 2019-04-26 Senast uppdaterad: 2019-04-26Bibliografiskt granskad
Alvfors, P., Ellegård, K., Harvey, S., Karlsson, M., Moshfegh, B., Palm, J., . . . Widén, J. (2016). Forskarskolan Program Energisystem: Kunskapsutveckling genom samverkanmellan teknik- och samhällsvetenskap: Slutrapport 2016, Huvudrapport. Linköping University Electronic Press
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Forskarskolan Program Energisystem: Kunskapsutveckling genom samverkanmellan teknik- och samhällsvetenskap: Slutrapport 2016, Huvudrapport
Visa övriga...
2016 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Idén att samhällsvetenskaplig och teknisk energisystemforskning måste vävas samman för att utveckla ny kunskap och få ökad samhällsnytta var utgångspunkt när Program Energisystem startade år 1997.

Program Energisystem identifierade tidigt kärnvärden som visades vara viktiga framgångsfaktorer:

  • Energisystem med tyngdpunkt på användarsidan
  • Tvärvetenskaplig, universitets- och fakultetsöverskridande
  • forskning och forskarutbildning
  • Sammanhållen forskarskola
  • Finansiering av hela doktorandprojekt
  • Samarbeten i tematiska forskningsområden
  • Kontinuerlig tvärvetenskaplig utveckling
  • Långsiktig finansiering av samordningsstruktur

Program Energisystems arbete har kännetecknats av:

  • Val av samhällsrelevanta projekt av hög vetenskaplig kvalitet
  • Gemensamma tvärvetenskapliga kurser och projektarbeten
  • Tvärvetenskaplig handledning
  • Kontinuerligt arbetande fora för diskussion
  • och kontakter över ämnesgränser
  • Forskningssamarbeten mellan seniorer i olika ämnen
  • Aktivt doktorand- och alumninätverk

Forskarutbildningens målsättning har varit att utbilda bättre samhällsvetare

och bättre ingenjörer, inte att göra samhällsvetare av ingenjörerna eller ingenjörer

av samhällsvetarna.

I den kontinuerliga utvecklingen av Program Energisystem har ett förtroendefullt samarbete utvecklats som möjliggjort kontinuerliga förbättringar av forskningen och forskarutbildningen.

Arvet från Program Energisystem har förts vidare i den nya Forskarskola Energisystem. Forskarskola Energisystem har en delvis annan struktur men bygger innehållsmässigt vidare på centrala idéer från Program Energisystem. Det finns ett fortsatt stort behov av tvärvetenskaplig kunskapsutveckling på energiområdet som främst handlar om att förstå komplicerade samband och processer och hur dessa kan påverkas.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Linköping University Electronic Press, 2016. s. 49
Serie
Arbetsnotat / Program Energisystem, ISSN 1403-8307 ; 52
Nationell ämneskategori
Energisystem Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-156541 (URN)
Tillgänglig från: 2019-04-26 Skapad: 2019-04-26 Senast uppdaterad: 2019-04-26Bibliografiskt granskad
Alvfors, P., Ellegård, K., Harvey, S., Karlsson, M., Moshfegh, B., Palm, J., . . . Widén, J. (2016). Forskarskolan Program Energisystem: Kunskapsutveckling genom samverkanmellan teknik- och samhällsvetenskap: Slutrapport 2016, Publikationer från Program Energisystem. Linköping University Electronic Press
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Forskarskolan Program Energisystem: Kunskapsutveckling genom samverkanmellan teknik- och samhällsvetenskap: Slutrapport 2016, Publikationer från Program Energisystem
Visa övriga...
2016 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Det finns en omfattande publicering från Program Energisystem. Förutom 78 doktorsavhandlingar och 16 licentiatavhandlingar så har forskarstuderande och seniorer publicerat ytterligare minst 500 publikationer inom ramen för Program Energisystem.

I denna rapport förtecknas dessa publikationer.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Linköping University Electronic Press, 2016. s. 49
Serie
Arbetsnotat / Program Energisystem, ISSN 1403-8307 ; 56
Nationell ämneskategori
Energisystem Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-156546 (URN)
Tillgänglig från: 2019-04-26 Skapad: 2019-04-26 Senast uppdaterad: 2019-04-26Bibliografiskt granskad
Olsson, L., Wetterlund, E. & Söderström, M. (2015). Assessing the climate impact of district heating systems with combined heat and power production and industrial excess heat. Resources, Conservation and Recycling, 86, 31-39
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Assessing the climate impact of district heating systems with combined heat and power production and industrial excess heat
2015 (Engelska)Ingår i: Resources, Conservation and Recycling, ISSN 0921-3449, E-ISSN 1879-0658, Vol. 86, s. 31-39Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Heat demand is a large contributor to greenhouse gas (GHG) emissions in the European Union (EU), as heat is largely produced using fossil fuel resources. Extended use of district heating (DH) could reduce climate impact, as DH systems can distribute heat produced in efficient combined heat and power (CHP) plants and industrial excess heat, thus utilising heat that would otherwise be wasted. The difficulty to estimate and compare GHG emissions from DH systems can however constitute an obstacle to an expanded implementation of DH. There are several methods for GHG emission assessments that may be used with varying assumptions and system boundaries. The aim of this paper is to illuminate how methodological choices affect the results of studies estimating GHG emissions from DH systems, and to suggest how awareness of this can be used to identify possibilities for GHG emission reductions. DH systems with CHP production and industrial excess heat are analysed and discussed in a systems approach. We apply different methods for allocating GHG emissions between products and combine them with different system boundaries. In addition, we discuss the impact of resource efficiency on GHG emissions, using the framework of industrial symbiosis (IS). We conclude that assessments of the climate impact of DH systems should take local conditions and requirements into account. In order for heat from CHP production and industrial excess heat to be comparable, heat should be considered a by-product regardless of its origin. That could also reveal opportunities for GHG emission reductions.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Elsevier, 2015
Nyckelord
Systems analysis, District heating, Greenhouse gas emissions, Resource efficiency, Combined heat and power, Industrial excess heat
Nationell ämneskategori
Energisystem
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-114402 (URN)10.1016/j.resconrec.2015.01.006 (DOI)000351655000004 ()
Forskningsfinansiär
Energimyndigheten
Anmärkning

This paper was written under the auspices of the Energy Systems Programme, which is financed by the Swedish Energy Agency. Dr Sandra Backlund, Swedish Environmental Protection Agency, is gratefully acknowledged for valuable input to an early version of the paper. We would also like to thank two anonymous reviewers for helpful comments.

Tillgänglig från: 2015-02-20 Skapad: 2015-02-20 Senast uppdaterad: 2017-12-04
Karlsson, M., Ivner, J. & Söderström, M. (2015). Final report for BRC EP3 (New industries). Linköping: Linköping University Electronic Press
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Final report for BRC EP3 (New industries)
2015 (Engelska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

In BRC EP3 focus has been on new industries. The goal has been to find some new industries where biogas production is a resource‐efficient way to take advantage of material flows that are not used today. From this goal seven activities were formulated and are in short: (A1) Present biogas solutions, (A2) Overview of new industrial sectors in Sweden regarding biogas production, (A3) Possibilities and impossibilities process‐wise, (A4) Energy and environmental impacts, (A5) Societal aspects, (A6) Selection of case studies, and (A7) Case study design. These activities needed different angles of approach and therefore a variety of methods were used in the project, e.g. literature studies, calculations, measurements, interviews and workshops. The results from the activities are presented in short below.

A1: International comparison of biogas production at industrial sites, for example, is impossible to carry out as different classifications are used in different countries. In A1 a way to categorize biogas plants is proposed and discussed.

A2: By screening and geographically pin‐pointing the food industry, eight clusters were chosen for deeper studies. A mapping of biogas potential was thereafter carried out in these clusters. The activity shows great potentials for some of the clusters regarding biogas production.

A3: Process‐related feasibility for opportunities for the clusters studied in A2 is targeted. The general conclusion is that there are no severe aspects that imply that one should not continue working with a specific cluster or a specific substrate found in those clusters, regarding biogas production.

A4: Each cluster found in A2 is assessed in terms of environmental aspects (climate, acidification and eutrophication), energy balance and economy, which were found being the most important assessment criteria when it comes to efficient biogas solutions. The results show, for example, that even though some of the clusters hold a large potential for biogas production some of these clusters do not imply profitable solutions or environmental advantages compared to the present situation of using the substrates. Moreover, the study shows that the end use of the biogas (electricity, heat and vehicle fuel) has significant influence on the results. It is shown that each cluster has a unique combination of substrates and unique alternatives for use of both substrates and produced biogas, implying different beneficial solutions. Sometimes the beneficial solutions differ dependent on what assessment criterion used.

A5: Societal aspects were explored for each cluster found in A2. It is shown that there are differences between the clusters regarding institutional and organizational prerequisites. Important areas have been identified on both a national level (e.g. taxes) and regional level (e.g. cooperation between public and private sectors).

A6: When selecting case studies it is found that the following aspects needs to be considered: (1) biogas potential, (2) character of substrates and other materials, (3) environmental aspects (climate, acidification and eutrophication), (4) influence on energy balances (5) economy, (6) use of biogas, and (7) societal aspects.

A7: When designing case studies the same aspects as for A6 applies. However, when designing the case study it is also vital to consider where to put the system border and also consider the localization of the production unit (e.g. internal at a company or detached).

Moreover, integration of biogas solutions with other types of material or energy flows has to be considered.

All the stated parts in “Motivation and aim” are addressed in the project. Consequently, the target of the project is achieved.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2015. s. 36
Serie
Biogas Research Center (BRC) Report ; 2014:4
Nationell ämneskategori
Energisystem Energiteknik Miljövetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-117406 (URN)
Tillgänglig från: 2015-04-24 Skapad: 2015-04-24 Senast uppdaterad: 2015-09-21
Johansson, M. & Söderström, M. (2015). Ökad energieffektivitet i aluminiumindustrins värdekedjor. Aluminium Scandinavia, 32(5)
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Ökad energieffektivitet i aluminiumindustrins värdekedjor
2015 (Svenska)Ingår i: Aluminium Scandinavia, ISSN 0282-2628, Vol. 32, nr 5, s. 1Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt) Published
Abstract [sv]

Det övergripande syftet är att undersöka energieffektiviseringspotentialerna och möjligheterna att realisera dessa i hela värdekedjan (från metallframställning till återvinning) i aluminiumindustrin. Branschen använder årligen ca 3 TWh och delar av den är mycket energiintensiv, 30-40% av kostnaderna för produktion av primäralúminium är energi.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Västerås: Nortuna Herrgård AB, 2015. s. 1
Nyckelord
Aluminiumindustri, värdekedja, energieffektivitet
Nationell ämneskategori
Energisystem
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-153440 (URN)
Forskningsfinansiär
Energimyndigheten, 40552-1
Tillgänglig från: 2018-12-17 Skapad: 2018-12-17 Senast uppdaterad: 2019-01-10Bibliografiskt granskad
Johansson, M. & Söderström, M. (2014). Electricity generation from low-temperature industrial excess heat—an opportunity for the steel industry. Energy Efficiency, 7(2), 203-215
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Electricity generation from low-temperature industrial excess heat—an opportunity for the steel industry
2014 (Engelska)Ingår i: Energy Efficiency, ISSN 1570-646X, E-ISSN 1570-6478, Vol. 7, nr 2, s. 203-215Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Awareness of climate change and the threat of rising energy prices have resulted in increased attention being paid to energy issues and industry seeing a cost benefit in using more energy-efficient production processes. One energy-efficient measure is the recovery of industrial excess heat. However, this option has not been fully investigated and some of the technologies for recovery of excess heat are not yet commercially available. This paper proposes three technologies for the generation of electricity from low-temperature industrial excess heat. The technologies are thermoelectric generation, organic Rankine cycle and phase change material engine system. The technologies are evaluated in relation to each other, with regard to temperature range of the heat source, conversion efficiency, capacity and economy. Because the technologies use heat of different temperature ranges, there is potential for concurrent implementation of two or more of these technologies. Even if the conversion efficiency of a technology is low, it could be worthwhile to utilise if there is no other use for the excess heat. The iron and steel industry is energy intensive and its production processes are often conducted at high temperatures. As a consequence, large amounts of excess heat are generated. The potential electricity production from low-temperature excess heat at a steel plant was calculated together with the corresponding reduction in global CO2 emissions.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Springer Netherlands, 2014
Nyckelord
Low-temperature excess heat, Heat recovery, Electricity generation, Thermoelectric generator (TEG), Organic Rankine cycle (ORC), Phase change material (PCM) engine
Nationell ämneskategori
Energisystem
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-94561 (URN)10.1007/s12053-013-9218-6 (DOI)000332789200003 ()
Forskningsfinansiär
Energimyndigheten
Tillgänglig från: 2013-06-26 Skapad: 2013-06-26 Senast uppdaterad: 2017-12-06
Organisationer

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer