Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Visa övriga...
2015 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]
När klimatet förändras påverkas människor och deras egendom, företag, kommunal och statlig verksamhet, vilket gör att såväl myndigheter, kommuner, företag som enskilda fastighetsägare måste agera.
Översvämningar, värmeböljor, ras och skred är bara några exempel på vad vi behöver rusta oss för. Vi ska möta klimatförändringar som sker här i Sverige, men vi måste också anpassa oss till vad klimatförändringar i andra länder innebär för Sverige.
Kostnaderna för klimatanpassning kan bli höga, men bedöms av bland andra EUkommissionen ändå löna sig i förhållande till de skadekostnader som uppstår om inga åtgärder vidtas.
Klimatanpassningsarbetet i Sverige har gått framåt under de senaste åren. Några exempel på myndighetsuppdrag är Nationell höjddatabas, Ras- och skredkarteringen av Göta älvdalen, Dricksvattenutredningen, länsstyrelsernas regionala handlingsplaner för klimatanpassning, samt inrättandet av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts arbete med regeringsuppdraget att utarbeta underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat, visar på stort behov av fortsatta insatser. Denna rapport ger förslag till en färdplan för klimatanpassningen i Sverige. Slutsatserna handlar framförallt om att arbetet måste bedrivas långsiktigt, att roller och mandat förtydligas samt att en bättre samordning mellan olika aktörer uppnås.
De viktigaste slutsatserna för fortsatt arbete är:
- Regelverk behöver anpassas, roller och ansvar samt strategier och mål måstetydliggöras
- Prioriterade forsknings- och utvecklingsinsatser, som fyller identifierade kunskapsbehov inklusive långtidsövervakning, behöver finansieras
- Kunskap, beslutstöd och prognos- och varningssystem behöver göras mer tillgängliga
- Hur kostnader ska fördelas mellan olika aktörer och hur resurser till prioriterade åtgärder ska säkerställas, behöver klarläggas
Uppdraget har inneburit att sammanställa kunskap om nuvarande och framtida risker och konsekvenser för samhället av ett förändrat klimat, till exempel effekter på samhällsviktiga funktioner och människors hälsa. Arbetet har också omfattat en kartläggning över vad som genomförts sedan Klimat- och sårbarhetsutredningen presenterades år 2007. Utifrån det underlaget har målet varit att beskriva behoven och lämna förslag på åtgärder för anpassning av olika delar av samhället. Hänsyn har tagits till EU:s strategi för klimatanpassning. Arbetet har bedrivits i bred samverkan med myndigheter, kommuner, forskare, branschorganisationer och andra näringslivsrepresentanter.
Redovisningen av uppdraget omfattar en huvudrapport samt 18 bilagor. Huvudrapportens tredje kapitel är en syntes av rapportens alla förslag, och kan ses som färdplanen för att säkerställa att Sverige klimatanpassas.
Abstract [en]
As the climate changes, actors on all levels and in all sectors will be affected. Thus it is imperative that authorities, municipalities, businesses and individual property owners all take action.
Flooding, heat waves, landslides and erosion are only a few examples of the challenges that that society faces and needs to prepare for. Sweden must adapt to the impacts of a changing climate, as well as the indirect effects of climate change impacts in other parts of the world.
The costs of adaptation can be high, but the European Commission, among others, has deemed that it still pays to adapt in relation to the costs incurred if no action is taken.
Climate adaptation initiatives in Sweden have advanced significantly in recent years. Notable examples include governmental missions for a national elevation database, landslide risk mapping in the Göta Älv River Valley, the Swedish drinking water investigation, the County Administrative Boards’ regional climate change action plans, and the establishment of the National Knowledge Centre for Climate Adaptation.
The Swedish Meteorological and Hydrological Institute’s mission to survey, analyse and follow-up on climate adaptation work in Sweden has shown that there is still a considerable need for further measures. This report provides proposals for a road map for climate adaptation in Sweden and concludes that climate adaptation is best conducted in a long-term manner, that roles and responsibilities should be made more transparent, and that better coordination among the many actors involved in climate adaptation is necessary.
The most important conclusions for continued work are:
- Laws and regulations need to be adapted; roles and responsibilities as well as strategies and goals should be made clearer.
- Priority and funding should be given to research and development measures that fill an identified knowledge-gap, including long-term monitoring.
- Knowledge and decision support as well as prognoses and warning systems should be more accessible.
- There is a need to outline how the costs of adaptation should be distributed among actors and how resources for prioritised measures can be guaranteed.
This mission has compiled knowledge of the current and future risks and consequences for society of a changing climate, such as effects on vital societal functions and human health. The mission has also surveyed the work that has been done since the publication of the final report of the Swedish Commission on Climate and Vulnerability in 2007. From this background material our goal has been to describe the gaps and challenges and provide suggestions for how adaptation can be approached in various sectors of society. The EU Strategy on Adaptation to Climate Change has been an important point of departure. The work has been performed in cooperation with national and regional authorities, municipalities, researchers, sectoral organisations and representatives of the private sector.
This report is comprised of a main report and 18 annexes. Chapter 3 of the main report is a synthesis of all of the proposals made throughout the document and as such can be seen as a road map to ensure that Sweden adapts to a changing climate.
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Norrköping: SMHI, 2015. s. 296
Serie
Klimatologi, ISSN 1654-2258 ; 2015:12
Nationell ämneskategori
Klimatforskning Miljövetenskap Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-118271 (URN)
2015-05-252015-05-252018-01-11Bibliografiskt granskad