liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
BETA
Samuelsson, Joakim
Alternativa namn
Publikationer (10 of 73) Visa alla publikationer
Samuelsson, J. & Rognmo Adell, E. (2019). Affektiva aspekter och matematik på gymnasiet. Norrköping: Norrköpings kommun
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Affektiva aspekter och matematik på gymnasiet
2019 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

I denna studie analyseras och presenteras vilka samband som finns mellan matematisk förmåga och affektiva aspekter som motivation, tilltro och oro i relation till matematiken i gymnasieskolan. Resultatet av analysen visar att det finns ett signifikant samband mellan affektiva faktorer och matematikresultat. Hur läraren arbetar med dessa blir således centralt för elevernas möjligheter att utvecklas på ett positivt sätt under matematiklektionerna. Ytterligare ett syfte med denna rapport är att analyseras vilka relationer det finns mellan lärarbeteenden/elevbeteenden och utveckling av affektiva aspekter. Lärarens beteende för att motivera och skapa tilltro hos eleverna varierar beroende på vilken elevkategori det gäller. Starka elever ges mer utmaningar, medan elever med större behov av stöd kan behöva hjälp att organisera sitt lärande.

Vad i denna studie som påverkat elevernas affektiva aspekter kan vara svårt att säga även om vi ser exempel i praktiken som skulle kunna förklara utvecklingen av elevernas motivation, tilltro och oro. I denna studie har vi sett hur elevernas upplevelse av kompetens och lärares stöttande samtal påverkat yttre motivation och tilltro. De peppande samtalen har också mot slutet av läsåret haft effekt på såväl intresse som tilltro

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Norrköping: Norrköpings kommun, 2019. s. 19
Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-158174 (URN)
Tillgänglig från: 2019-06-26 Skapad: 2019-06-26 Senast uppdaterad: 2019-09-11Bibliografiskt granskad
Samuelsson, J. & Ringborg Lindgren, M. (2019). Fokuserad undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Norrköping
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Fokuserad undervisning för elever i behov av särskilt stöd
2019 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

I denna rapport beskrivs hur matematikutvecklare, lärare, och elever arbetar för att elever som i början av årkurs 6 visade så låga resultat att de riskerade att bli underkända i slutet av år 6 ska bli godkända på Nationella provet i årskurs 6. I resultatet visas vilka faktorer som var positiva för elevernas lärande i matematik. Det handlade om att a) skapa tid för matematik (Ofta behöver dessa elever mer tid för att lära), b) fokusera på det som är det som är centralt (t.ex. räkning och problemlösning), c) läraren tror på den individuella eleven!, d) organisera er så att undervisningen snabbt kan anpassas för varje elev!, e) synliggöra elevens framsteg!, f) se till så att eleven arbetade intensivt vid matematiktillfällena! g) låta eleverna arbeta på lagom nivå, och med lagom mängd!

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Norrköping: , 2019. s. 22
Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-158171 (URN)
Tillgänglig från: 2019-06-26 Skapad: 2019-06-26 Senast uppdaterad: 2019-09-11Bibliografiskt granskad
Samuelsson, J. & Westerholm, K. (2019). TUFF-Taluppfattningsutveckling i förskoleklass - en bra start för alla barn.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>TUFF-Taluppfattningsutveckling i förskoleklass - en bra start för alla barn
2019 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

I följande studie har vi utvecklat och prövat ett interventionsprogram (TUFF, TalUppFattningFörskoleklass) som stöttar förskoleklassbarns, i socioekonomiskt svaga miljöer med hög andel elever med svenska som andraspråk, utveckling av taluppfattning.Tidigare studier visar att barn i segregerade områden presterar signifikant lägre vid skolstarten vad gäller taluppfattning än barn i mindre segregerade skolor. Samtidigt är det så att elevers prestationer redan på förskolan har ett stort prediktionsvärde för senare utbildning. Resultatet visar att undervisningsprogrammet kan vara ett stöd för att jämna ut förkunskaperna i matematik före skolstart hos elever som går i skolor i segregerade områden. Lärare som använder programmet i segregerade områden ger eleverna en större möjlighet till en likvärdig skola. Detta är av stor vikt då vi vet att elever i dessa områden i USA löper 2 ggr så stor risk att behöva gå om en klass och 1,5 ggr så stor risk att utveckla matematiksvårigheter

Förlag
s. 24
Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-158172 (URN)
Tillgänglig från: 2019-06-26 Skapad: 2019-06-26 Senast uppdaterad: 2019-09-11Bibliografiskt granskad
Englund Bohm, A., Jeppsson, C. & Samuelsson, J. (2018). Att lära matematik med estetiska lärprocesser. Linköping
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Att lära matematik med estetiska lärprocesser
2018 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Syftet med denna studie är att undersöka om och hur lärande i matematik kan främjas av ett estetiskt inspirerat arbetssätt samt om det finns skillnader i resultat mellan barn som är motoriskt starka respektive barn som är motoriskt svaga. Avsikten är också att undersöka vilka aktiviteter och lekar som lämpar sig för att träna barnens förmåga inom valt matematikområde. I studien jämförs matematikutveckling hos två grupper av sexåringar, en grupp (EL) som undervisats genom estetiska lärprocesser, och en grupp (NL) som arbetat med numeriska lekar i den ordinarie förskoleverksamheten.

  1. Vilka skillnader i matematikresultat finns det mellan EL och NL? (Se resultat Del 1)
  2. Vilket samband finns mellan hur frekvent övandet av en matematisk förmåga förekommit i aktiviteterna och matematikresultat? (Se resultat Del 2)
  3. Vilka relationer finns det mellan barnens motoriska förmågor och deras matematikresultat?
    1. Vilka skillnader i resultat finns det mellan barn som undervisats genom estetiska lärprocesser och som har god motorisk förmåga jämfört med barn som har mindre god eller dålig motorisk förmåga? (Se resultat Del 3 :1)
    2. Vilka skillnader i resultat finns det mellan barn som undervisats genom estetiska lärprocesser och som har god motorisk förmåga jämfört med barn som undervisats med numeriska lekar och som har en god motorisk förmåga? (Se resultat Del 3:2)
    3. Vilka skillnader i resultat finns det mellan barn som undervisats genom estetiska lärprocesser och som har mindre god eller dålig motorisk förmåga jämfört med barn som undervisats med numeriska lekar och som har mindre god eller stora motoriska svårigheter? (Se resultat Del 3:3)
    4. Vilka aktiviteter lämpar sig för att träna de olika matematiska förmågor som matematiktestet prövar? (Se resultat Del 4).
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Linköping: , 2018. s. 115
Serie
Skrifter från Forum för ämnesdidaktik, Linköpings universitet ; 9
Nationell ämneskategori
Didaktik
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-144817 (URN)
Tillgänglig från: 2018-02-01 Skapad: 2018-02-01 Senast uppdaterad: 2018-02-26Bibliografiskt granskad
Grothérus, A., Jeppsson, F. & Samuelsson, J. (2018). Formative Scaffolding: how to alter the level and strength of self-efficacy and foster self-regulation in a mathematics test situation. Educational action research
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Formative Scaffolding: how to alter the level and strength of self-efficacy and foster self-regulation in a mathematics test situation
2018 (Engelska)Ingår i: Educational action research, ISSN 0965-0792, E-ISSN 1747-5074Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Epub ahead of print
Abstract [en]

The aim of the present study is to advocate the use of a participatory action research programme, the Formative Scaffolding Programme (FSP), in mathematics. The FSP’s main structure is presented as well as an implementation of a class intervention, with the aim of exploring the FSP test cycle’s virtues in a social science class in a Swedish upper-secondary school. The motivations for the FSP’s development were to enhance students’ awareness of their mathematical proficiency, alter the level and strength of their self-efficacy, foster self-regulated learning (SRL), reduce and prevent mathematics-related anxiety, and visualise the learning process in mathematics. The primary findings of the study were there was a resemblance between the FSP setting and SRL phases, and that participation in the test cycle altered the level and strength of students’ self-efficacy and fostered self-regulation in a mathematics test situation. The benefits of working in a formative scaffolding manner indicate that it is worth implementing the FSP on a larger scale. The study is an example of how students can engage in transforming classroom practice and be radical agents of change.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Routledge, 2018
Nyckelord
Formative feedback, mathematics, scaffolding, self-efficacy, self-regulated learning, participatory action research
Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-158122 (URN)10.1080/09650792.2018.1538893 (DOI)2-s2.0-85055707315 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2019-06-25 Skapad: 2019-06-25 Senast uppdaterad: 2019-08-07Bibliografiskt granskad
Östergren, R. & Samuelsson, J. (2018). Is repeated testing of declarative knowledge in mathematics moderated by feedback?. Journal of Education and Culture Studies, 2(3), 209-212
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Is repeated testing of declarative knowledge in mathematics moderated by feedback?
2018 (Engelska)Ingår i: Journal of Education and Culture Studies, ISSN 2573-0401, Vol. 2, nr 3, s. 209-212Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This study set out to examine the effects of repeated testing of students’ declarative knowledge in mathematics in grade 7 (13-14 years old) and to what extent feedback moderates the effect of continually testing students’ declarative knowledge. Students who have automated the 400 basic arithmetical combinations (200 addition combinations and 200 subtraction combinations) have gained declarative knowledge. Mastering these combinations gives students an advantage where doing various calculations and performing different mathematical procedures are concerned (Dowker, 2012). If a student has automated the basic combinations, their attention will not be diverted from the procedure when solving calculation tasks, and there is thereby less risk of incorrect answers (Dowker, 2012). Previous studies have also shown that declarative knowledge in mathematics predict future results in more advanced mathematics (Hassel Bring, Goin, & Bransford, 1988; Gersten, Jordan, & Flojo, 2005; Rathmell & Gabriele, 2011).

Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-158114 (URN)10.22158/jecs.v2n3p209 (DOI)
Tillgänglig från: 2019-06-25 Skapad: 2019-06-25 Senast uppdaterad: 2019-08-07Bibliografiskt granskad
Östergren, R. & Samuelsson, J. (2018). Is repeated testing of declarative knowledge in mathematics moderated by feedback?. journal of education and culture studies, 2(3), 209-212
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Is repeated testing of declarative knowledge in mathematics moderated by feedback?
2018 (Engelska)Ingår i: journal of education and culture studies, ISSN 2573-0401, Vol. 2, nr 3, s. 209-212Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This study set out to examine the effects of repeated testing of students’ declarative knowledge in mathematics in grade 7 (13-14 years old) and to what extent feedback moderates the effect of continually testing students’ declarative knowledge. Students who have automated the 400 basic arithmetical combinations (200 addition combinations and 200 subtraction combinations) have gained declarative knowledge. Mastering these combinations gives students an advantage where doing various calculations and performing different mathematical procedures are concerned (Dowker, 2012). If a student has automated the basic combinations, their attention will not be diverted from the procedure when solving calculation tasks, and there is thereby less risk of incorrect answers (Dowker, 2012). Previous studies have also shown that declarative knowledge in mathematics predict future results in more advanced mathematics (Hassel Bring, Goin, & Bransford, 1988; Gersten, Jordan, & Flojo, 2005; Rathmell & Gabriele, 2011).

Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-158123 (URN)10.22158/jecs.v2n3p209 (DOI)
Tillgänglig från: 2019-06-25 Skapad: 2019-06-25 Senast uppdaterad: 2019-08-07Bibliografiskt granskad
Östergren, R., Ringborg Lindgren, M., Lindgren, B.-M. & Samuelsson, J. (2018). Learning declarative knowledge in special education treatment group. journal of education and training, 5(1)
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Learning declarative knowledge in special education treatment group
2018 (Engelska)Ingår i: journal of education and training, ISSN 2330-9709, Vol. 5, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

An organizing structure that in recent years has had a major impact on how to work with students who don’t respond to regular instruction is Response to Intervention (RTI). Efforts in RTI are divided into three different tiers of instruction: primary, secondary and tertiary. In our study, we investigate the impact of intensive secondary-tier instruction on students’ knowledge of basic combinations of digits in addition. We also focus on how the students develop their use of more advanced calculations in addition during the intervention.

The results showed that students became faster at performing simple addition tasks, which indicates that their fluency – declarative knowledge – developed during the intervention phase. Our results thereby strengthen suggestions that a secondary-tier intervention level should take place in a small group of students 20-40 minutes four to five times a week. Meanwhile, the students developed their ability to solve two-digit arithmetic tasks in addition and subtraction, which could be explained by the fact that students had automated simple number combinations and thus could focus on the calculation procedure.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Las Vegas, NV, United States: Macrothink Institute, Inc., 2018
Nyckelord
Learning, Declarative knowledge, Mathematics, Special education, RTI
Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-158112 (URN)10.5296/jet.v5i1.12702 (DOI)
Tillgänglig från: 2019-06-25 Skapad: 2019-06-25 Senast uppdaterad: 2019-08-07Bibliografiskt granskad
Samuelsson, J. & Muhrman, K. (2018). Matematikängslan och låsningar i matematik. Stockholm: Skolverket
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Matematikängslan och låsningar i matematik
2018 (Svenska)Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Det är få ämnen i skolan som skapar så mycket känslor som matematikämnet. En del elever tycker det är ett jätteroligt och intressant ämneoch trivs med att sitta och fundera över matematiska problem, medan andra tycker illa om ämnetoch till och medkänner skräck och ängslan inför sina möten med matematik.

Ort, förlag, år, sidor
Stockholm: Skolverket, 2018
Nyckelord
matematik, matematikängslan, specialpedagogik
Nationell ämneskategori
Matematik Didaktik
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-157691 (URN)
Tillgänglig från: 2019-06-19 Skapad: 2019-06-19 Senast uppdaterad: 2019-06-20Bibliografiskt granskad
Muhrman, K. & Samuelsson, J. (2018). Motivation för matematik. Stockholm: Skolverket
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Motivation för matematik
2018 (Svenska)Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Utifrån en kort definition av vad som menas med motivation beskrivs i texten olika motivationsfaktorer som visat sig ha betydelse för elevers lärande i matematik. Undervisningens utformning, uppgifters utformning samt lärarens inverkan och det totala studieklimatet är några exempel på faktorer som påverkar elevers motivation för att lära sig matematik.

Ort, förlag, år, sidor
Stockholm: Skolverket, 2018. s. 6
Nyckelord
matematik, motivation, specialpedagogik
Nationell ämneskategori
Matematik Didaktik
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-157690 (URN)
Tillgänglig från: 2019-06-19 Skapad: 2019-06-19 Senast uppdaterad: 2019-06-20Bibliografiskt granskad
Organisationer

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer