Boundary spanners and boundary spanning activities have been established as key to enabling cross-sector collaboration. By means of a longitudinal study and a process approach to collaboration, the paper offers a novel perspective on interrelated acts of sensemaking and framing whereby boundary spanners representing different organisations and sectors deal with organisational and institutional differences when collaborating. The study focuses on Crossroads, an initiative aimed at addressing an emerging societal problem through cross-sector collaboration including the establishment of a Civil Society Public Partnership (CSPP). To establish and develop the CSPP, multiple boundary spanners representing different organisations and roles interact in a process of continuous negotiation of frames and meaning. The paper elucidates the implications of successive boundary spanning in cross-sector collaboration by highlighting the importance of reticulism, interactive framing, shared commitment, reflexivity, and adaptability.

The mixed embeddedness (ME) perspective offers a holistic approach to understanding entrepreneurship as embedded in a myriad of contexts. Alone, however, it is not capable of explaining the dynamic interrelations between entrepreneurship and opportunity structures beyond venture start-up. We offer a synthesis between ME and the dynamic states approach, using the concept of opportunity tension to explore the recursive interplay between entrepreneurial agency and opportunity structures. The integrated approach is applied to, and developed by drawing upon, the case of ethnic minority entrepreneurship in the changing Swedish welfare state following customer choice reform. We explore opportunity tensions that arise during start-up, growth and exit for two firms that provide care for the elderly in public quasi-markets. We develop concepts that account for different patterns of embeddedness and opportunity tensions as well as bottom-up effects of entrepreneurship in terms of reregulation and conclude that the interplay amounts to a paradox of ethnicity.

This paper examines the development of trust in interorganisational relationships (IORs) that are embedded in conflicting institutional logics. The study focuses on a recently established customer choice system for domestic elderly care that involves a complex constellation of logics for the parties involved in the IORs to handle. We explore how boundary spanners deal with conflicting logics and the impact it has on the development of trust in IORs, including both positive and negative expectations of trustees and the new customer choice system. Using the institutional logics in action theory, we propose a new approach to understanding the role of institutional embeddedness in IORs and provide empirical evidence of how institutional logics influence the development of trust. We introduce the concept of “pocket of trust” to describe the compartmentalised development of trust in an organisational environment otherwise characterised by distrust and control efforts.

I dagligt tal uppfattas tillit och misstro ofta som varandras motpoler men det är en falsk dikotomi. Vi kan ha tillit till en aktör i ett visst avseende men misstro densamma i ett annat avseende. I den här rapporten undersöks frågor om tillit och misstro i kundvalssystem för hemtjänst. Kundvalssystem präglas av komplexitet i flera dimensioner och för att fånga förutsättningarna för tillit och misstro krävs ett mångfasetterat angreppssätt.

Grunderna för komplexiteten i kundvalssystem är flera. Kommunen och de privata utförarna utgår från olika normsystem och logiker i sina sätt att agera. Hemtjänsten som kommunen beställer och finansierar utförs av utföraren i hemtjänsttagarens hem, utan insyn för kommunen. I kundvalssystem har alla företag som når upp till kraven rätt att bli auktoriserade som utförare, vilket innebär att antalet samverkande parter blir mer eller mindre omfattande. Utförare av olika slag har dessutom olika förutsättningar för att bedriva sin verksamhet samtidigt som kommunen är skyldig att behandla utförare på ett likvärdigt sätt i enlighet med EU:s konkurrensprinciper.

Rapporten skildrar de så kallade gränsgångarnas upplevelser av förutsättningar för tillit, misstro och kontroll i ett nyligen etablerat kundvalssystem för hemtjänst. Studien bygger på intervjuer med de nyckelaktörer inom kommun respektive privata utförare som i sina roller samverkar i kundvalssystemet.

Införandet av ett kundvalssystem kan i sig uppfattas som att kommunen har tillit till privata företag som utförare. Studien visar samtidigt att misstro ligger till grund för mycket av utformningen av kundvalssystemet, baserat på en rädsla för fusk som i sin tur härstammar från erfarenheter av händelser i andra kommuner. Reglering och kontroller av olika slag utgör en viktig strategi för kommunen att minska osäkerheten i systemet. Mot det som bakgrund utvecklas tillit i begränsad utsträckning och i specifika relationer, i mötet mellan aktörer som efter hand skaffar sig erfarenheter av och lär känna varandra. Misstro och tillit förekommer alltså samtidigt och med olika grund i det studerade kundvalssystemet.

Studien skildrar tre olika kommunala funktioners perspektiv på samspelet med de privata utförarna liksom, vice versa, hur utförarna upplever samspelet. Kommunens beställningsfunktion har en central roll i att säkerställa kontroll samtidigt som det är här som mycket av interaktionen med utförarna sker. Därmed är det också en viktig funktion i att säkerställa och avgöra utförarnas tillitsvärdighet vilket sedan förmedlas vidare i organisationen. I myndighetsfunktionen fattas beslut om de insatser som hemtjänsttagare har rätt till och dessa beslut är avgörande för den tjänst som utförarna har rätt att utföra och få ersättning för. Från att ha en mer tillitsbaserad relation till utförare, i den organisation som föregick kundvalssystemet, ser biståndshandläggarna i ökande utsträckning ett ansvar för att också kontrollera det faktiska utförandet, eftersom det är i denna funktion som kommunens sårbarhet uppfattas som allra störst. Rollen som biståndshandläggare blir därmed mycket mer komplex än tidigare och enheten ger uttryck för stor ambivalens i fråga om tillit och misstro. Paradoxalt nog är uppföljningsenheten den funktionen som i störst utsträckning ger uttryck för tillit till utförarna. Uppföljningsuppdraget går ut på att dels kontrollera att utförarnas verksamheter utförs i enlighet med lagar och kontrakt, dels att stötta utförarna i kvalitetsutveckling. För att fullgöra sitt uppdrag på bästa sätt utvecklar uppföljningsfunktionen ett tillitsbaserat arbetssätt. Samtidigt hanteras alla större avvikelser och misstankar om fusk av beställningsfunktionen. Rollfördelningen mellan funktionerna är därmed central för att förstå det komplexa samspelet mellan tillit och kontroll i kundvalssystemet.

För utförarna är utmaningarna i det nya kundvalssystemet många och omfattande. De upplever sig redan inledningsvis misstänkliggjorda som fuskare och får en lång uppförsbacke att jobba i för att skapa legitimitet för sin verksamhet. De har inga invändningar mot kontrollsystemet som sådant utan mot den misstro de upplever i mötet med förvaltningen. Undan för undan ser utförare framväxande uttryck för tillit från olika funktioner inom förvaltningen samtidigt som osäkerheten inför vad kommunen vill med kundvalssystemet dröjer sig kvar.

Bland lärdomar att dra av studien märks betydelsen av kontinuerlig dialog. Eftersom tillit växer fram stegvis och baserat på positiva erfarenheter av den andra parten är det viktigt att aktivt skapa möjligheter till dialog också efter att kontrakt signerats. Om parterna inte förstår och respekterar varandras förutsättningar är det svårt att bygga tillit. Formella kontrollsystem är till gagn för både kommun och utförare då de skapar en tydlighet i systemet som minskar osäkerhet och oro för godtycklighet och fusk men de måste också vara ändamålsenligt utformade. Samtidigt kan kontroller ge upphov till misstro om de synliggör förhållanden som underminerar tillit. Misstron innebär i sin tur ökade kostnader för reglering och ytterligare kontroller. Ett av de största dilemmana utgörs därvid av resursknapphet. Den valfrihet som utgör den politiska visionen med kundvalssystemet medför en komplexitet och ökade behov av samordning och kontroll vilket är svårförenligt med en kostnadseffektiv förvaltning av systemet. Tillit vore i det perspektivet en bättre lösning samtidigt som den måste bygga på goda grunder. Sammantaget är det en svårlöst ekvation och en utmanande balansgång att finna former för funktionell tillit och misstro i kundvalssystem för hemtjänst.

Research into the dynamics of trust–control is still inconclusive. In this paper, we offer an in-depth understanding of (dis)trust and control coevolve as embedded in multiple dimensions of context. The paper focuses on public markets, a context which is underrepresented in extant studies on trust and control. Our analysis is based on a longitudinal case study of interorganisational relationships (IOR) between boundary spanners representing purchaser and providers on a customer choice market for home care in a midsized municipality in Sweden. We identify, narrate and analyse critical incidents during seven years of the process. A conceptual framework contextualising the trust–control nexus of a public–private IOR is developed and utilised. We find that while the public–private IOR context requires control, control only enables deterrence trust from the municipal officers and only in individual providers. Interferential rather than symbiotic coevolution of trust and control is the dominating pattern. In addition, we find what we denote as mixed coevolution, where control simultaneously has positive and negative impact on trust. In our case in point, control enables trust in specific providers but this trust is not reciprocated due to experienced distrust on the category level.

Föreliggande rapport fokuserar på organisering och samverkan över sektorsgränser mellan det offentliga, det privata och civilsamhället. Den samverkan som studeras sker för att hantera välfärdsutmaningar. Sektorerna fyller olika funktioner i vårt samhälle, men samhällskontraktet är statt i förändring. Allt fler tjänster inom välfärdsområdet har under de senaste decennierna utförts av privata företag. Nu vänder sig allt fler till civilsamhället för att hitta lösningar för att hantera välfärdsutmaningarna. Samverkan över sektorsgränser för att lösa utmaningarna kan ses om en del i en större förändringsprocess som rör samhällskontraktet.

I den här rapporten diskuteras processer och förutsättningar som främjar respektive hindrar sådan samverkan i praktiken. Vi fokuserar på följande frågeställningar:

• Hur beskriver och uppfattar de involverade aktörerna organisering och samverkan mellan de tre sektorerna?
• Vilka förutsättningar främjar respektive hindrar samverkan mellan sektorerna?
• Vilka organisatoriska utmaningar finns vid samverkan mellan sektorer; och hur hanteras utmaningar?

Frågorna belyses och diskuteras med hjälp av tre fallstudier, kallade Kooperativet, Projektet och Partnerskapet. Forskningen har en så kallad explorativ fallstudiedesign, och vi har genomfört individuella intervjuer och dialoger med aktörer från de tre sektorerna – det offentliga, företagen och civilsamhällets organisationer i de tre fallen. Totalt har cirka 30 intervjuer och ett antal informella dialoger genomförts. Vi har också studerat dokument, och genomfört återföringsdialoger med representanter för de tre samverkansinitiativen.

De studerade fallen speglar en tid då den offentliga sektorn i landet är i omvandling. Den här rapporten har dokumenterat välfärdsorganisering där nätverkande och marknadslika relationer snarare än byråkratiska principer är avgörande för den verksamhet som sker. Samtliga fall illustrerar betydelsen av nyckelpersoner med förankring i flera sektorer, så kallade gränsgångare. Dessa personer behöver också besitta det vi kallar intersektoriell kompetens, det vill säga kunskaper om och erfarenheter av andra sektorer, samt nätverkskompetens. Sådan kompetens kräver tid och resurser att bygga och utveckla – tidshorisonten för samverkan behöver därför vara lång. Själva samverkan är också tids- och resurskrävande samt förknippad med en hög grad av komplexitet. Våra studier ger genom framförallt i två av fallen visst stöd till de varnande röster som lyfter fram risken att privat sektorslogik tenderar att bli alltmer styrande på samhällets alla områden. Samtidigt ser vi att fruktbar sektorsöverskridande samverkan är möjlig under vissa förutsättningar, vilka vi sammanfattar i termer av fem K:

• Kompetens – Det krävs drivande gränsgångare som har det vi vill kalla för ”intersektoriell kompetens” och ett starkt engagemang för målgruppen (gränsobjektet).
• Kontakt – Gränsgångarna måste ha kontakt med andra gränsgångare, med politiker, (andra) tjänstemän samt med gränsobjektet (målgruppen och den samhällsfråga de är en del av).
• Kapital – Det krävs finansiellt kapital, även från det offentliga. Privat kapital och ideellt arbete kan bidra, men förslår inte i de studerade fallen.
• Kontinuitet – När förändringar inom organisationerna eller i de externa förutsättningarna blir omfattande, tappar samverkan fart eller blir en omöjlig uppgift. Det behövs en lång tidshorisont.
• Kontext – Olika organisatoriska lösningar för samverkan fungerar olika bra i olika sammanhang och under olika finansiella förutsättningar. Valet beror av sammanhanget.

Från de tre studerade fallen kan också lärdomar dras för samverkande aktörer från samtliga tre sektorer. Ett framgångskoncept för alla förefaller vara – att hitta personer i en annan sektor som har samma eller liknande inställning till den aktuella samhällsfrågan och/eller målgruppen – att vara öppen för att lära sig mer om hur de andra sektorerna fungerar – att i möjligaste mån försöka anpassa tempo och rytm till andra samverkande organisationer.

This article demonstrates how Swedish support organisations approach and target immigrant entrepreneurs in terms of categorisation and labelling. In their strategic positioning, and as a result of framing and communicating specific target groups for their activities, organisations simultaneously produce and reproduce categories of clients. We argue that despite its emancipatory intent, the process of categorisation runs the risk of reproducing an inferior Other. Adding prefixes in labelling entrepreneurs may replicate the societal hierarchies that business support initiatives were designed to counteract. This article questions the basis of business support for minority entrepreneurs and is a contribution to wider debates concerned with exposing the constructed nature of entrepreneurship.

Organizations are central to our way of organizing society and understanding the phenomenon of organizing within and between organizations is hence important. In this chapter we focus on dimensions of mobility in efforts at organizing within and between organizations as well as between sectors. It is argued that the public sector is a good place to start if one wants to capture facets of contemporary society, as an understanding of the changes taking place in the public sector is also a means of grasping the increasing hybridisation of organizations taking place also in private and third sectors. In our analysis we highlight examples of intraorganizational, interorganizational and intersectoral organizing and how mobility can be a tool and a goal, as well as a problem and a solution. When it comes to gender, however, the striking image is one of immobility rather than mobility.