liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Colliander, Helena, Filosofie doktorORCID iD iconorcid.org/0000-0001-8475-9572
Publikationer (10 of 21) Visa alla publikationer
Colliander, H. & Nordmark, S. (2024). Framåtsträvanden genom språk. In: Magnus Dahlstedt, Andreas Fehes (Ed.), Vägar fram?: Den sociala rörlighetens banor i migrationens Sverige (pp. 89-102). Lund: Studentlitteratur AB
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Framåtsträvanden genom språk
2024 (Svenska)Ingår i: Vägar fram?: Den sociala rörlighetens banor i migrationens Sverige / [ed] Magnus Dahlstedt, Andreas Fehes, Lund: Studentlitteratur AB, 2024, s. 89-102Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Detta kapitel handlar om hur deltagarna förstår sina vägar in i Sverige utifrån fyra berättelser om vad språkutveckling och språkanvändning betyder för deras liv och planer för framtiden. Kapitlet visar att de vägar för social rörlighet som framstår som möjliga formas i relation till individens egna och andras föreställningar om skyldigheter och rättigheter såväl som till individens egna resurser och livsomständigheter.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Studentlitteratur AB, 2024
Nationell ämneskategori
Pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-203320 (URN)9789144173535 (ISBN)
Projekt
Migration lärande social inkludering
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, Vetenskapsrådet, 2019-03902
Tillgänglig från: 2024-05-07 Skapad: 2024-05-07 Senast uppdaterad: 2024-05-16Bibliografiskt granskad
Dahlstedt, M., Fejes, A., Colliander, H., Mesic, N., Nordmark, S., Nyström, S. & Rydell, M. (2024). Vägar fram. In: Magnus Dahlstedt & Andreas Fejes (Ed.), Vägar fram? : Den sociala rörlighetens banor i migrationens Sverige. Lund: Graduate Students Association
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Vägar fram
Visa övriga...
2024 (Svenska)Ingår i: Vägar fram? : Den sociala rörlighetens banor i migrationens Sverige / [ed] Magnus Dahlstedt & Andreas Fejes, Lund: Graduate Students Association, 2024Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Graduate Students Association, 2024
Nationell ämneskategori
Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER)
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-203833 (URN)
Tillgänglig från: 2024-05-28 Skapad: 2024-05-28 Senast uppdaterad: 2024-05-28
Nordmark, S. & Colliander, H. (2023). Adult Migrants’ Endeavours for a Life as Included. Social Inclusion, 11(4), 111-120
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Adult Migrants’ Endeavours for a Life as Included
2023 (Engelska)Ingår i: Social Inclusion, E-ISSN 2183-2803, Vol. 11, nr 4, s. 111-120Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

In many European countries, Sweden included, social inclusion of adult migrants has come to mean second language learning and labour market establishment. This understanding of social inclusion has been problematised by previous research as it reinforces a deficit discourse where migrants are depicted as lacking skills or incentives, and social inclusion is seen merely as a matter of adjusting to society. This study aims to examine migrants’ positioning in relation to language learning and social inclusion. It is based on a longitudinal interview study with adult migrants, first when being enrolled in second language education, and later in the continuing process of making a life in a new country. We analyse five migrant narratives, drawing on the concepts of positioning, agency, rights, duties, and capital in relation to their past, present, and future aspirations. The results show that the position of the “good migrant” taking responsibility for language learning and job seeking is prominent. At the same time, positioning is also constructed in relation to individual aspirations and opportunities, depending on one’s circumstance of life and capital, such as previous education or social networks. Thus, inclusion is closely related to being recognised, not primarily as a migrant, but as the person one strives to be, both professionally and personally.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
COGITATIO PRESS, 2023
Nyckelord
adult education; labour market; learning; migrants; narratives; positioning; recognition; social inclusion
Nationell ämneskategori
Sociologi (exklusive socialt arbete, socialpsykologi och socialantropologi)
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-198766 (URN)10.17645/si.v11i4.6992 (DOI)001089851100012 ()
Projekt
Migration Lärande och Social inkludering
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 2019–03902
Anmärkning

Funding: Centre for Local Government Studies (CKS) at Linkoping University; Swedish Research Council [2019-03902]

Tillgänglig från: 2023-10-31 Skapad: 2023-10-31 Senast uppdaterad: 2024-04-15Bibliografiskt granskad
Fejes, A., Dahlstedt, M., Colliander, H., Mesic, N., Nordmark, S., Nyström, S. & Rydell, M. (2023). Migration, språkligt lärande och social inkludering. In: Resultatdialog 2023: (pp. 44-47). Stockholm: Vetenskapsrådet, Sidorna 44-47
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Migration, språkligt lärande och social inkludering
Visa övriga...
2023 (Engelska)Ingår i: Resultatdialog 2023, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2023, Vol. Sidorna 44-47, s. 44-47Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

I detta projekt undersöker vi vilka sammanhang och aktiviteter som framträder som centrala för migranters sociala inkludering. Vi har följt 58 vuxna migranter i tre år och resultaten pekar på att det civila samhället spelar stor roll för deras bana mot inkludering. Vidare framträder migranternas bakgrund i termer av ålder, utbildning och yrkeserfarenhet som centrala faktorer som villkorar möjligheten till social inkludering.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Vetenskapsrådet, 2023
Nationell ämneskategori
Didaktik
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-200723 (URN)
Tillgänglig från: 2024-02-06 Skapad: 2024-02-06 Senast uppdaterad: 2024-02-06Bibliografiskt granskad
Colliander, H. & Nordmark, S. (2023). Teachers’ approaches to social inclusion in second language teaching for adult migrants. European Journal for Research on the Education and Learning of Adults, 14(3), 397-410
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Teachers’ approaches to social inclusion in second language teaching for adult migrants
2023 (Engelska)Ingår i: European Journal for Research on the Education and Learning of Adults, E-ISSN 2000-7426, Vol. 14, nr 3, s. 397-410Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Adult education has been used as a means to enhance citizens' opportunities to participate and be included in society, but adult education may also construe students as excluded. This study focuses on how teachers in second language education for migrants conceptualise and enact teaching for social inclusion. It draws on Fraser's concept of social justice and Biesta’s aims of sound education. The article is based on observations and interviews with teachers. The findings highlight that the teaching is enacted to develop the students’ language skills for formal qualification and everyday life as well as their knowledge of Civics and norms in Swedish society. Thus, conceptualising the students as emerging participants, lacking skills and knowledge as language users and citizens. This teaching enactment reflects qualification and socialisation as central aims of education, but less of subjectification processes. Consequently, social inclusion is conceptualised as migrants adjusting to society in predefined ways.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Linköping University Electronic Press, 2023
Nyckelord
Social Inclusion, adult education, second language teaching, teachers' approaches
Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-198470 (URN)10.3384/rela.2000-7426.4653 (DOI)001103719600006 ()
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 2019-03902
Anmärkning

Funding: Centre for Local Government Studies (CKS) at Linkoeping University and by the Swedish Research Council [2019-03902]

Tillgänglig från: 2023-10-15 Skapad: 2023-10-15 Senast uppdaterad: 2024-01-23Bibliografiskt granskad
Colliander, H., Hallqvist, A. & Andersson, P. (2023). Teaching with a mission: Dimensions of professional identity among folk high school teachers in Sweden. In: Johan Lövgren, Jonas Andreasen Lysgaard, Rasmus Kolby Rahbek & Anders Hallqvist (Ed.), The Nordic folk high school teacher: Identity, work and education (pp. 35-59). Zürich: LIT Verlag
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Teaching with a mission: Dimensions of professional identity among folk high school teachers in Sweden
2023 (Svenska)Ingår i: The Nordic folk high school teacher: Identity, work and education / [ed] Johan Lövgren, Jonas Andreasen Lysgaard, Rasmus Kolby Rahbek & Anders Hallqvist, Zürich: LIT Verlag, 2023, s. 35-59Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Abstract [en]

This chapter aims at describing the ways in which folk high school teachers in Sweden understand and claim themselves and their mission. Besides existing literature on the subject, the analysis is based on interviews with 12 teachers, located at different folk high schools and working with different courses and subjects.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Zürich: LIT Verlag, 2023
Serie
Folk High School Research ; 1
Nyckelord
folk high school, teacher, mission, professionalism
Nationell ämneskategori
Pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-197173 (URN)10.52038/9783643912404 (DOI)9783643912404 (ISBN)9783643962409 (ISBN)
Tillgänglig från: 2023-08-24 Skapad: 2023-08-24 Senast uppdaterad: 2023-10-19Bibliografiskt granskad
Colliander, H., Nordmark, S., Dahlstedt, M. & Fejes, A. (2022). Komvux i svenska för invandrare: Möjliggörande eller begränsande för social inkludering?. Linköping: Linköping University Electronic Press
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Komvux i svenska för invandrare: Möjliggörande eller begränsande för social inkludering?
2022 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Kommunerna är ansvariga för att erbjuda språkutbildning till migranter i behov av kunskaper i svenska. Komvux i svenska för invandrare (sfi) är en insats som över tid har tagit form både som formell språkutbildning och som en insats för att öka migranters möjligheter att försörja sig och delta i samhället och för kommuner att förse arbetsgivare med arbetskraft (Carlson, 2004; Lindberg & Sandwall, 2007; Rosén 2014). Ett grundläggande syfte i utbildningen är att eleverna ska utveckla språkkunskaper för deltagande i studie-, arbets-, vardags- och samhällsliv (Skolverket, 2018a). I denna rapport undersöker vi hur sfi organiseras på lokal nivå med fokus på om och i så fall på vilket sätt sfi kan bidra till migranters sociala inkludering. Följande forskningsfrågor ställs:

  1. Hur organiseras sfi för att bidra till migranters sociala inkludering?
  2. Hur beskriver migranter sitt deltagande i sfi och dess betydelse för social inkludering?
  3. Vilka deltagarbanor kan identifieras bland de migranter som deltar i sfi?
  4. På vilka sätt möjliggör eller begränsar sfi migranters sociala inkludering?

I följande punkter sammanfattas rapportens centrala resultat.

  • Båda kommuner som ingår i studien erbjuder plats på sfi för migranter som är i behov av språkutbildning inom den tid som regleras enlig lag. Vidare har de ett kursutbud som anpassas efter olika elevgruppers utbildningsbakgrund och de följer upp studieavbrott för att utveckla kunskap om hur dessa kan förebyggas. Kommunerna har även en, i nationell jämförelse, hög andel behöriga lärare.
  • En utmaning i organiseringen av sfi handlar om hur kommunerna ska lyckas erbjuda en likvärdig utbildning till en heterogen elevgrupp. Detta då elevunderlaget varierar över tid både vad gäller storlek och elevernas förutsättningar och behov.
  • Kommunernas mål och uppdrag med sfi är att öka migranters anställningsbarhet och därigenom tillgodose den lokala arbetsmarknadens behov av arbetskraft. I den meningen handlar social inkludering först och främst om försörjning och sysselsättning.
  • Sfi-undervisningen fokuserar på ett funktionellt språkbruk och att utveckla elevernas kunskaper om och för deltagande i arbete och samhälle. På så sätt kan sfi potentiellt bidra till social inkludering. Undervisningen präglas även av en normativ ansats där lärarna föreskriver vad eleverna bör göra för att bli inkluderade i samhället. På så sätt osynliggörs elevernas erfarenheter och tankar.
  • De nationella sfi-provens form och innehåll styr vilka kunskaper som värdesätts och ges utrymme i undervisningen. Godkända prov och betyg från sfi tillskrivs betydelse som en slags entrébiljett till fortsatt deltagande i studier och arbetsliv. Samtidigt fungerar sfi som ett hinder. Långdraget deltagande för att nå upp till kraven i sfi, och misslyckanden på prov hindrar elever från vidare deltagande i en rad samhälleliga sammanhang.
  • Sfi beskrivs av migranterna som betydelsefullt för att utveckla språkkunskaper och kunskap om utbildning och arbetsliv i Sverige. För vissa elever fungerar läraren som vägvisare in i det svenska samhället. Inte sällan är läraren en av få personer med svenska som modersmål som migranterna möter i sin vardag. Vidare beskrivs sfi som ett socialt rum där det är möjligt att öva svenska i en trygg miljö, och få hjälp med att orientera sig i samhället och vardagslivet. I detta rum erbjuds dessutom möjligheter att skaffa vänner som delar erfarenhet av att migrera och att skapa ett liv i Sverige.
  • Att lära sig språket och försörja sig själv är centrala inslag i migranternas deltagarbanor och i deras strävan att känna sig och erkännas som inkluderade i Sverige. Vidare är en god boendesituation och möjlighet att delta i meningsfulla sammanhang viktiga förutsättningar för att kunna vara del i samhället. Gemensamt för deltagarbanorna är att migranterna beskriver sig som aktiva när det gäller att ta sig vidare genom att lära sig svenska och visa att de vill bli del av samhället. Ett hinder i deras banor är avsaknaden av sociala sammanhang utanför sfi där det är möjligt att öva på svenska språket och skapa sociala kontakter med svensktalande.
  • Sfi organiseras framför allt som en formell språkutbildning präglad av läroplan och nationella prov. Inom ramen för utbildningen framställs social inkludering ske främst genom kunskap i svenska språket och framgång i att erhålla anställning. Språket förs med andra ord fram som nyckeln till inkludering. En sådan framställning delas i stort av migranterna i vår studie. Samtidigt kan vi se hur migranterna i vår studie även lyfter fram boende, trygghet och social gemenskap som centrala förutsättningar för social inkludering. Språkutbildning är således inte den enda nyckeln in i det svenska samhället.
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2022. s. 60
Serie
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2022:6
Nyckelord
språkutbildning till migranter; sfi; social inkludering, Social interaktion, Svenska för invandrare, Kommunal vuxenutbildning
Nationell ämneskategori
Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-188853 (URN)9789179294304 (ISBN)9789179294311 (ISBN)
Tillgänglig från: 2022-09-28 Skapad: 2022-09-28 Senast uppdaterad: 2022-11-15Bibliografiskt granskad
Andersson, P., Colliander, H. & Harlin, E.-M. (2021). Forskning om och för folkhögskolan. In: Kenneth Abrahamsson, Lisbeth Eriksson, Martin Lundberg, Mats Myrstener, Lena Svensson (Ed.), Folkbildning & Forskning: Årsbok 2021 (pp. 98-112). Stockholm: Föreningen för folkbildningsforskning
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Forskning om och för folkhögskolan
2021 (Svenska)Ingår i: Folkbildning & Forskning: Årsbok 2021 / [ed] Kenneth Abrahamsson, Lisbeth Eriksson, Martin Lundberg, Mats Myrstener, Lena Svensson, Stockholm: Föreningen för folkbildningsforskning , 2021, s. 98-112Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Folkhögskolan har på senare tid definierats som en "särskild utbildningsform" som främst riktar sig till vuxna. Många studeir om folkbildning fokuserar på vad folkbildning och folkhögskola är och om de kan sägas ha någon särart i förhållande till andra utbildningar. Flera av dessa studier fokuserar på folkbildning mer brett och de har ofta en historisk utgångspunkt. Med det här kapitlet vill vi dock ge en överblick av vad forskningen säger mer specifikt om och för folkhögskolan i Sverige idag och dess verksamhet inom en rad olika områden. Vi fokuserar på de idéer, organisatoriska förutsättningar och aktörer som är med och gör folkhögskolan till vad den är.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Föreningen för folkbildningsforskning, 2021
Nyckelord
folkhögskola, folkbildning, folkhögskollärare, deltagare, folkhögskolepedagogik, folkhögskoledidaktik, möjligheter, utmaningar, Folkhögskolor, Sverige
Nationell ämneskategori
Pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-176438 (URN)9789198021394 (ISBN)
Anmärkning

Kapitlet bygger på boken Om folkhögskolan – en särskild utbildningsform för vuxna (Andersson, Colliander &6 Harlin, red., 2020), där vi tillsammans med ett antal medförfattare mer utförligt och med utgångspunkt i den befintliga forskningen har gett vår bild av den svenska folkhögskolan.

Tillgänglig från: 2021-06-14 Skapad: 2021-06-14 Senast uppdaterad: 2021-11-16Bibliografiskt granskad
Colliander, H., Nordmark, S. & Rydell, M. (2021). Sfi:s olika skepnader. In: Magnus Dahlstedt, Andreas Fejes (Ed.), Utbildning i migrationens tid: viljor, organisering och villkor för inkludering (pp. 89-112). Lund: Studentlitteratur AB, Sidorna 89-112
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Sfi:s olika skepnader
2021 (Svenska)Ingår i: Utbildning i migrationens tid: viljor, organisering och villkor för inkludering / [ed] Magnus Dahlstedt, Andreas Fejes, Lund: Studentlitteratur AB, 2021, Vol. Sidorna 89-112, s. 89-112Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Föregående kapitel handlade om SI och lärarnas ambitioner. I det här kapitlet fokuserar vi i stället på sfi, lärarnas uppfattning om sfi:s uppdrag och hur de iscensätts i mötet mellan lärare och elever. Vi illustrerar den mångfacetterade roll som sfi spelar för det övergripande målet att eleverna ska ges språkliga verktyg för ett aktivt deltagande i samhället. Sfi organiseras i ett spänningsfält mellan nationell och lokal styrning, mellan olika myndigheters intressen samt mellan synen på sfi som en rättighet och en skyldighet.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Studentlitteratur AB, 2021
Nyckelord
Andraspråksinlärning, Språkinlärning, Nyanlända, Språklärare, Svenska för invandrare
Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-178357 (URN)9789144143255 (ISBN)
Tillgänglig från: 2021-08-19 Skapad: 2021-08-19 Senast uppdaterad: 2023-08-24Bibliografiskt granskad
Dahlstedt, M., Colliander, H., Rydell, M. & Gruber, S. (2021). Språket som nyckel. In: Magnus Dahlstedt, Andreas Fejes (Ed.), Utbildning i migrationens tid: Viljor, organisering och villkor för inkludering (pp. 43-68). Lund: Studentlitteratur AB
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Språket som nyckel
2021 (Svenska)Ingår i: Utbildning i migrationens tid: Viljor, organisering och villkor för inkludering / [ed] Magnus Dahlstedt, Andreas Fejes, Lund: Studentlitteratur AB, 2021, s. 43-68Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

I det här kapitlet undersöker vi den återkommande metaforen språket som nyckel och hur den används både i politisk argumentation och nyanlända migranters berättelser om sin tillvaro här och nu, och i deras förhoppningar inför framtiden. I kapitlet visar vi hur de nyanlända tillmäter språkinlärning stor betydelse. Språket förväntas öppna dörrar till olika rum, men förutsättningarna för att få tillgång till nyckeln har att göra med faktorer som ofta ligger utanför de nyanländas möjligheter att påverka, varav många finns utanför utbildningens kontext. Genom att tala om språket som nyckel till samhället framhävs språkets betydelse samtidigt som de villkor och förutsättningar som påverkar språkinlärningen osynliggörs.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Studentlitteratur AB, 2021
Nyckelord
Andraspråksinlärning, Nyanlända
Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-178146 (URN)9789144143255 (ISBN)
Tillgänglig från: 2021-08-06 Skapad: 2021-08-06 Senast uppdaterad: 2021-08-19Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-8475-9572

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer