liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Lögdlund, Ulrik
Publications (10 of 19) Show all publications
Boman, J. & Lögdlund, U. (2018). KomHall i Kinda kommun: Ett arbetsmarknadsprojekt i praktiken. Linköping
Open this publication in new window or tab >>KomHall i Kinda kommun: Ett arbetsmarknadsprojekt i praktiken
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: , 2018. p. 32
Keywords
arbetsmarknadsprojekt, anställningsbarhet, kommunal arbetsmarknadspolitik
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-150977 (URN)
Available from: 2018-09-07 Created: 2018-09-07 Last updated: 2018-09-19
Boman, J. & Lögdlund, U. (2018). Romskt samråd i Linköping: Delaktighet i praktiken. Linköping
Open this publication in new window or tab >>Romskt samråd i Linköping: Delaktighet i praktiken
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: , 2018. p. 32
Keywords
Inkludering, delaktighet, Romskt samråd
National Category
Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-150978 (URN)
Available from: 2018-09-07 Created: 2018-09-07 Last updated: 2018-09-19
Lögdlund, U. (2014). Charles Horton Cooley. In: Lucas Gottzén, Ulrik Lögdlund (Ed.), Sociologins teoretiker: (pp. 105-119). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Open this publication in new window or tab >>Charles Horton Cooley
2014 (Swedish)In: Sociologins teoretiker / [ed] Lucas Gottzén, Ulrik Lögdlund, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014, p. 105-119Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014
Keywords
Cooley, Charles Horton, 1864-1929
National Category
Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-116494 (URN)9789140678638 (ISBN)
Available from: 2015-03-27 Created: 2015-03-27 Last updated: 2015-03-27Bibliographically approved
Lögdlund, U. & Bergkvist, B. (2014). Erving Goffman. In: Lucas Gottzén, Ulrik Lögdlund (Ed.), Sociologins teoretiker: (pp. 173-191). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Open this publication in new window or tab >>Erving Goffman
2014 (Swedish)In: Sociologins teoretiker / [ed] Lucas Gottzén, Ulrik Lögdlund, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014, p. 173-191Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014
Keywords
Goffman, Erving, 1922-1982
National Category
Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-116495 (URN)9789140678638 (ISBN)
Available from: 2015-03-27 Created: 2015-03-27 Last updated: 2015-03-27Bibliographically approved
Svensson, T., Gottzén, L. & Lögdlund, U. (2014). Introduktion. In: Lucas Gottzén och Ulrik Lögdlund (Ed.), Sociologins teoretiker: (pp. 13-21). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Open this publication in new window or tab >>Introduktion
2014 (Swedish)In: Sociologins teoretiker / [ed] Lucas Gottzén och Ulrik Lögdlund, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014, p. 13-21Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014
National Category
Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-109667 (URN)9789140678638 (ISBN)
Available from: 2014-08-22 Created: 2014-08-22 Last updated: 2014-09-24Bibliographically approved
Gottzén, L. & Lögdlund, U. (2014). Karl Marx. In: Lucas Gottzén, Ulrik Lögdlund (Ed.), Sociologins teoretiker: (pp. 23-40). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Open this publication in new window or tab >>Karl Marx
2014 (Swedish)In: Sociologins teoretiker / [ed] Lucas Gottzén, Ulrik Lögdlund, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014, p. 23-40Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014
Keywords
Marx, Karl
National Category
Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-109663 (URN)9789140678638 (ISBN)
Available from: 2014-08-22 Created: 2014-08-22 Last updated: 2015-03-26Bibliographically approved
Gottzén, L. & Lögdlund, U. (Eds.). (2014). Sociologins teoretiker. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Open this publication in new window or tab >>Sociologins teoretiker
2014 (Swedish)Collection (editor) (Other academic)
Abstract [sv]

Sociologi är studiet av samhället och människan i samhället. Med sociologins hjälp kan vi förstå hur människor ser på sig själva, hur de relaterar till varandra, hur de organiserar sig och hur samhället förändras. Vi kan också lära oss hur sociala problem skapas och hur ojämlikhet och förtryck reproduceras. Att studera sociologi innebär att hela tiden ha blicken riktad åt två håll: utåt mot pågående sociala förändringar, och inåt mot de teorier och begrepp som utvecklats inom sociologin.

Ämnet har en lång och rik idétradition. Alltsedan sociologin växte fram som en egen disciplin under 1800-talet har enskilda tänkare och teoretiker varit viktiga för utvecklandet av begrepp och tankemodeller. För att förstå och tillägna sig dessa begrepp och modeller krävs oftast kunskap om respektive tänkares hela teoribygge. Sociologins teoretiker presenterar fjorton tänkare som har varit, och fortfarande är, centralfigurer inom sociologin. I varje kapitel beskrivs och diskuteras de centrala teorierna och begreppen hos en enskild sociologisk teoretiker, liksom teoretikerns betydelse för sociologin idag.

Boken vänder sig främst till studenter inom sociologi och andra samhälls- och beteendevetenskaper som möter sociologisk teori för första gången.

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014. p. 269
Keywords
Sociologer
National Category
Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-109662 (URN)9140678636 (ISBN)9789140678638 (ISBN)
Available from: 2014-08-22 Created: 2014-08-22 Last updated: 2015-09-24Bibliographically approved
Johansson, C., Boman, J., Lögdlund, U. & Melander, E. (2011). ESF-projektet SPIK!: Studier, Poolarbete, Idrott, Kompetens. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>ESF-projektet SPIK!: Studier, Poolarbete, Idrott, Kompetens
2011 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den europeiska unionens incitament att skapa fler och bättre jobb i Europa stöds via den europeiska socialfonden (ESF). Svenska ESF är en statlig myndighet som sorteras under Arbetsmarknadsdepartementet vilken har till uppgift att förvalta Socialfonden i Sverige. Socialfonden stödjer projekt som arbetar med kompetensutveckling för att motverka utanförskap.

ESF-projektet SPIK! står för studier, poolarbete, idrott och kompetens och är ett arbetsmarknadshöjande projekt i Östergötlands län som finansieras av Europeiska socialfonden samt arbetsförmedlingen i Linköping, Motala och Norrköping. Syftet med denna utvärdering är att studera SPIK!-projektets inverkan på deltagarna. Frågeställningarna i utvärderingen är kopplade till SPIK!-projektets egna målsättningar. Vilken är individens sysselsättningssituation efter SPIK!-projektet avslutats? Vilken är individens bakgrund och förutsättningar till sysselsättning? Vilken är individens inställning till SPIK!-projektet?

Utvärderingen visar att 35 % av deltagarna fick någon form av sysselsättning efter projektet. Av dessa 27 deltagare som fick sysselsättning efter projektet var det 41 % som fick arbete på sin praktikplats (vaktmästare eller kanslist i idrottsförening). Deltagarna som erhöll en sysselsättning hade främst genomfört en vaktmästarpraktik. Det visade sig att flera av deltagarna som rekryterats till projektet hade sämre hälsotillstånd än vad de hade angett vid rekryteringstillfället, vilket påverkade projektet och dess förutsättningar då bland annat poolverksamheten istället blev en kurativ verksamhet där det handlade om att stötta individen i dess livssituation.

I projektet deltog personer med olika bakgrund och förutsättningar. Majoriteten av deltagarna har svenskt ursprung och det är en jämn fördelning mellan könen. Resultatet visar att för gruppen som fått sysselsättning träder en profil vilken omfattas av en man, med svenskt ursprung, med yrkesinriktad gymnasieutbildning, med motivation att vilja arbeta, med kortare tid i arbetslöshet och inte har nedsatt arbetsförmåga. Anledning till varför denne inte fått jobb är på grund av bristen av arbete på arbetsmarknaden.

Resultatet visar att 61 % av deltagarna anser att SPIK!-projektet varit bra eller mycket bra. Flera av deltagarna har fått ökad kunskap i form av de olika utbildningarna och praktiken men det har också lett till personlig utveckling. Deltagarna upplever att det kommit ett steg framåt, de söker arbete mer aktivt och fått bättre självförtroende men de har fortfarande några steg kvar för att ta sig ut på arbetsmarknaden. 61 % av deltagarna ansåg att stödet från projektledarna varit bra eller mycket bra och 60 % av deltagarna ansåg att engagemanget från projektledaren varit bra eller mycket bra. Generellt har gruppen som fått sysselsättning högre medelvärden och procentsatser i figurerna, vilket skulle kunna innebära att de upplevt projektet något mer positivt än de som inte fått någon sysselsättning.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2011. p. 98
Series
Sociologi i Linköping, ISSN 1404-3807 ; 2011:1
Keywords
Sociologi, ESF-projekt, Arbete, Arbetsmarknad, Utanförskap
National Category
Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-70939 (URN)978-91-7393-044-4 (ISBN)
Available from: 2011-09-27 Created: 2011-09-22 Last updated: 2011-10-03Bibliographically approved
Lögdlund, U., Boman, J., Andersson, J. & Johansson, C. (2011). Kvalitet i kommunals fackliga utbildningar. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Kvalitet i kommunals fackliga utbildningar
2011 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Syftet med den här studien har varit att studera kvalitetsaspekter i Kommunalarbetareförbundets fackliga utbildningar. Studien har utförts på uppdrag av förbundet och föreliggande text är projektets slutrapport.

studien har deltagare på tre fackliga kurser i Kommunals regi intervjuats med ett särskilt fokus på deras erfarenheter och upplevelser av kurserna.

Den övergripande forskningsfrågan har varit att granska om kurserna – utifrån deltagarnas perspektiv – har bra kvalitet och om kurserna bidrar till att skapa en praktiskt nytta för deltagarna i deras fackliga verksamhet. Vi som forskare har i denna studie arbetat med att studera den fackliga utbildningen utifrån en dynamisk kvalitetsaspekt. Mycket tidigt i forskningsprocessen insåg vi nämligen att forskningsprojektet inte kunde göra anspråk på att studera kvalitet utifrån en statisk kvalitetsmåttstock. Denna rapport innehåller således inte några mätningar av huruvida de studerade kurserna har bra eller bristande statisk kvalitet eftersom det är mycket svårt att på ett metodologiskt tillförlitligt sätt värdera en enstaka kurs och dess innehåll utifrån objektivt mätbara indikatorer.

Däremot gör studien anspråk på vara ett bidrag till en diskussion om hur kvaliteten inom fackliga utbildningar kan diskuteras och i förlängningen förbättras och/eller säkras.

Studien granskar kvalitetsaspekter inom facklig utbildning utifrån tre datainsamlings-metoder. Den första metoden är en litteraturstudie av kvalitet, kvalitetsarbete och mätning av kvalitet. Den andra metoden är enskilda intervjuer med medlemmar i Kommunal som under det senaste året deltagit i facklig utbildning. Den avslutande datainsamlingsmetoden är gruppintervjuer med ett urval av de medlemmar som deltog vid de enskilda intervjuerna. I denna metoddel beskrivs dessa tre datainsamlingsmetoder i den ordning de genomfördes.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2011. p. 69
Series
Sociologi i Linköping, ISSN 1404-3807 ; 2011:2
Keywords
Kvalitet, fackliga utbildningar, utbildningssociologi, ombudsman
National Category
Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-74681 (URN)978-91-7519-992-4 (ISBN)
Available from: 2012-02-06 Created: 2012-02-04 Last updated: 2012-02-17Bibliographically approved
Urban, S., Holmberg, R., Ray, G., Boman, J., Lögdlund, U. & Johansson, C. (2011). Mot arbetslivet med skyddsnät: Slutrapport från den externa utvärderingen av Tänk Om, ett projekt i Linköping och Norrköping finansierat av Europeiska Socialfonden 2008–2011. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Mot arbetslivet med skyddsnät: Slutrapport från den externa utvärderingen av Tänk Om, ett projekt i Linköping och Norrköping finansierat av Europeiska Socialfonden 2008–2011
Show others...
2011 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna text är slutrapporten från den externa utvärderingen av ett projekt som i huvudsak bestod av så kallade jobb- och praktikverkstäder belägna i fyra stadsdelar i Norrköping och Linköping. Projektet finansierades delvis av Europeiska Socialfonden och pågick under perioden juli 2008 till juni 2011 i stadsdelarna Klockartorpet och Ringdansen i Norrköping samt Skäggetorp och Ryd i Linköping. Sammanlagt 318 personer deltog i projektet under perioden. Den viktigaste målsättningen för Tänk Om var att skapa förutsättningar för individer i de berörda stadsdelarna att få större inflytande över sin egen livssituation och möjlighet att försörja sig själva. 26 procent av alla deltagare fick arbete eller gick vidare till utbildning efter projekttidens slut. Rapportens slutsatser vilar på intervjuer, observationer, informella och formella samtal som gjordes från våren 2009 till slutet av 2010, samt ett flertal olika dokument. Sammanlagt utfördes 48 intervjuer och 18 deltagarobservationer.

Några särskilt viktiga lärdomar från projektet Tänk Om är följande.

  1. Det finns behov av en lokal plattform, möten för dialog. Många deltagare var nöjda med den sociala delen i jobb- och praktikverkstäderna. Många lärde känna nya människor och blev trygga i en grupp av människor de inte skulle ha pratat med annars. Behov av möten och dialoger mellan olika grupper finns troligen hos flera än de som är arbetslösa och har samhällsförsörjning. En vidareutveckling av en plattform för lokal dialog skulle även kunna ta tillvara på engagemang från andra boende, lokala föreningar, etcetera. Samtidigt med erbjudande om studiebesök och föreläsningar på olika tema skulle man kunna erbjuda större inflytande i lokala frågor.
  2. Det finns behov av ”personligt ombud light”, som processledarna har kallat sig. Människor som varit arbetslösa länge kan ha många olika problem. Det kan ta lång tid och behöva flera olika professioner för att kunna komma närmare arbetslivet. Att bygga nära kontakt med en representant för ”myndigheterna” kan underlätta vägen till olika vård och insatser som individen behöver. Erfarenheterna från Tänk Om visar också att sjukvården behöver bli mera lättillgänglig.
  3. Det finns kraft. Många som varit arbetslösa länge har fått jobb. Känslan är att dessa personer inte skulle ha fått det om de inte deltagit i Tänk Om. Deltagarna visade initiativförmåga och kraft både i att förändra sig själva, påverka lokalområdet och i att medverka i gruppens aktiviteter.

Rapporten tar upp och diskuterar projektets målsättningar och hur de omformulerades över tid, redogör för statistik kopplat till projektets kvantitativa mål, lyfter fram relationen mellan projektets organisation och deltagarnas perspektiv samt personalens balansgång mellan styrning och vägledning och för en diskussion kring denna typ av projekts möjligheter att bidra till lokal och strukturell omvandling. Avslutningsvis summeras projektets viktigaste lärdomar. I två bilagor finns separata rapporter, dels en med intervjuer med samverkande parter om samverkan, dels en intervjustudie med projektdeltagarna.

Utvärderingen har lyft fram att arbetssättet som utvecklats var lyckosamt på så sätt att många av deltagarna har fått arbete eller gått till utbildning. Jobbverksstäderna gav en trygg utgångspunkt för deltagarna. Man arbetade med ett helhetsperspektiv och strävade efter att kunna hjälpa deltagarna med i princip alla sina problem. Intensiv personlig kontakt upprättades och man hade ett längre och intensivare stöd än vad som annars är brukligt. Målsättningen angående antalet deltagare uppnåddes, medan andelen som gick till vidare till arbete eller studier efter projektet blev lägre än vad som angavs i ansökan.

Under projektets genomförande förflyttades målsättningarnas betoning från område till individ. Deltagarna blev inte heller dem som man förväntade sig. De huvudsakliga förklaringarna till att mål och metod förändrades uppgavs vara dels att en del av metoderna inte gick att genomföra på grund av organisatoriska eller juridiska hinder, dels på grund av lågkonjunkturen. Ett problem som framkom i detta projekt är att ett öppet och flexibelt arbetssätt kan göra så att målgrupp och målsättning blir otydlig. Eftersom mål och verksamhet skulle utformas i dialog med deltagarna kunde man inte fastställa vare sig mål eller verksamhet innan deltagaren var på plats. Samverkande aktörer blev därmed osäkra på vilka personer som de skulle remittera till projektet, eftersom de inte visste vad verksamheten innebar och vilken målsättning som skulle gälla för deras klient.

Arbetssättet var uppskattat av många deltagare och verkar ha fyllt en viktig funktion som en mellanstation eller skyddsnät på vägen mot arbetslivet. En nackdel var att arbetsuppgifterna var alltför omfattande för personalen. Arbetssättet betraktades inte som hållbart i längden. I sin roll som processledare balanserade de mellan styrning och coachning samt mellan att vara privat och professionell dialogpartner. Tillsammans med deltagarna utvecklades en kunskap om mångkulturell dialog som är svår att föra vidare. Det leder till frågan om hur de lärdomar som dragits från detta projekt ska kunna implementeras i andra verksamheter. Å ena sidan finns en risk att det arbetssätt som utvecklades är alltför resurskrävande för att rymmas inom ramen för parternas budget. Å andra sidan har man kunnat visa att verksamheterna gav önskade effekter för deltagarna. De metodologiska fördelarna som framkommit i projektet har i huvudsak riktats till de deltagande individerna. Samtidigt har samtliga deltagare från samverkande parter till processledare och deltagare i jobb- och praktikverkstäderna diskuterat och kommit närmare frågan om hur lokal social ekonomi kan stimuleras. Utvärderingens generella slutsats är att man inom Tänk Om har lyckats med många av sina ambitioner, men att man skulle ha kunnat uppnå mer långsiktiga resultat med en tydligare styrning och om det breddade samarbetet hade kunnat uppnås till fullo. Jag tror att det är kunskaper som kommer att komma väl till användning i det fortsatta lokala utvecklingsarbetet.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2011. p. 145
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2011:3
Keywords
Socialt arbete, lokal utveckling, integration, arbetsmarknad, lokala arbetsmarknadsprojekt, Europeiska socialfonden, egenmakt, arbetslöshet, jobb- och praktikverkstäder, social ekonomi, lärande utvärdering
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-70822 (URN)978-91-7393-071-0 (ISBN)
Available from: 2011-09-19 Created: 2011-09-19 Last updated: 2012-06-27Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications