Resandet i världen har ökat markant under de senaste decennierna. Ekonomins globalisering har gjort att internationella affärsresor har blivit allt fler och turism har, i alla fall i västvärlden, gått från att vara en angelägenhet för väldigt få till att bli en massföreteelse. Men det är inte bara antalet turister som har ökat. De former som resandet tar sig har också utvecklats och blivit fler, liksom de aktörer som är verksamma på det turistiska fältet.I Det turistiska fältet och dess aktörer belyser författarna ett föränderligt turistiskt fält genom att lyfta fram några av de aktörer - offentliga, privata eller sådana som drivs av ideella principer - som på olika sätt bidragit till att främja eller forma vår tids resande. Bokens huvudbudskap är att det är mångfalden av aktörer och mötena dem emellan som gör det möjligt för turisten att vara just turist.Bland bokens författare finns historiker, företagsekonomer, kulturgeografer, kulturvetare, medievetare, sociologer och ingenjörer vilket gör att de olika kapitlen är skrivna utifrån olika teoretiska och metodologiska traditioner.Boken vänder sig i första hand till studerande på de universitets- och högskoleutbildningar som behandlar frågor om turism, service management och upplevelseindustri, men kan även vara av intresse för dem som arbetar med frågor om turism och resande.

This is the summary policy report of the Eunamus project. Drawing together findings from all of the other project reports and conferences, it reflects upon the way histories are constructed and deployed in Europe’s national museums. It sets out to address two questions: In what ways do national museums, and the histories they display, contribute to social division and cohesion? How might national museums be a force for greater social cohesion in Europe in the future? The report discusses how national museums perform, interpret and narrate meaningful pasts and how these acts of communication are perceived by visitors and citizens. The report concludes with eight policy implications:

• National museums need to be autonomous creative institutions
• National museums need to understand and be open about their performances
• National museums need to overcome national constraints
• National museums need to develop and share tools for establishing bridge-building narratives
• National museums need to review their impact on perceptions of citizenship
• National museums need to reach new audiences
• Regional and local museums hold great potential for international bridge building
• National museums can act as forums for contested issues

The three-year research programme, EuNaMus – European National Museums: Identity Politics, the Uses of the Past and the European Citizen, is coordinated at Tema Q at Linköping University (www.eunamus. eu). EuNaMus explores the creation and power of the heritage created and presented at European national museums to the world, Europe and its states, as an unsurpassable institution in contemporary society. National museums are defined and explored as processes of institutionalized negotiations where material collections and displays make claims and are recognized as articulating and representing national values and realities. Questions asked in the project are why, by whom, when, with what material, with what result and future possibilities are these museums shaped.

Vilka moraliska egenskaper bör en människa utveckla för att främja det gemensamma goda i samhället? Den frågan har många funderat över i alla tider. Idag talar vi om global etik och generella mänskliga rättigheter. I ett längre perspektiv har antikens dygdelära och kristendomens etik varit utgångspunkten för det västerländska tänkandet. Men är de dygderna giltiga idag? Har de omformulerats eller avskaffats helt? Bör de återupplivas? I ett antal idérika essäer reflekterar kända svenska forskare över bland annat antikens dygder klokhet, mildhet och mod eller de kristna dygderna ödmjukhet, lydnad, kyskhet och tålamod. Andra artiklar rör barmhärtighet inom islam, nyfikenhet som en mycket tvetydig dygd, lojalitet som samhällsdygd eller historia som ett bibliotek av kunskap där det goda omdömet prövas och lärs ut.

Förebilder finns på skilda nivåer, i skilda miljöer och i skilda tider och är ofta helt vanliga människor. Den person som för en individ framstår som en förebild har inte med nödvändighet någon betydelse för en annan människa. Ibland delas idealen av många, ibland är de helt personliga.Alla de i Småländska förebilder & föregångare beskrivna personerna har anknytning till Småland. Alla har de påverkat sin eftervärld, antingen genom sina handlingar, som föregångare, eller genom att vara inspiratörer, som förebilder. Urvalet vill i sig visa hur vi kan uppmärksamma den kraft som finns i historien och hos de människor som före oss slitit med frågor som är varaktigt giltiga.De medverkande ledamöterna i Smålands Akademi har gjort ett personligt urval och ofta utifrån möten i livet skrivit om "sin" smålänning. Objektet kan vara ens egen far som för Margareta Strömstedt eller en rad tanter som för Birgit Carlstén. Det är inte ens säkert att alla har existerat i verkligheten. De har dock samtliga satt sina tydliga spår och på olika vis haft inflytande på sitt landskap och dess invånare.Läs och fundera över vilka dina småländska förebilder är och vilka du ännu inte har upptäckt.