"Författarna tar sin utgångspunkt i vad som troligen är den mest välkända definitionen av hållbar utveckling: ”Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Med denna som grund konstaterar de att hållbar utveckling innebär ett paradigmskifte som inbegriper radikala förändringar i hur vi ser på vår egen roll i världen." Läs hela Cecilia Enbergs recension av boken Att undervisa för hållbar utveckling.

The objective of this study is to explore whether the green recovery packages issued by the Swedish government are aligned with the work of the construction and building industry to become climate-neutral by 2045. We have interviewed heads of sustainability of some of the largest companies in the industry and surveyed companies that have signed the Roadmap for a fossil-free construction and building industry1. Our results show that market-related challenges constitute the most important challenges to the environmental and climate work of the companies in our study. To better respond to these challenges, they require policies that reward frontrunners, primarily green public procurement, and tougher standards and norms. They also requested investments and policies that support the transition to a circular economy. We conclude that while green public procurement is not among the policies and investments included in the recovery packages, other parts are well aligned with the challenges encountered, requested investments and policies, and on-going work. This is particularly true for the above-mentioned investments related to the transition to a circular economy. Further, the study enables us to conclude that it is important to consider the long-term effects of green recovery packages and their potential for return-on-investment in terms of reductions in greenhouse gas (GHG) emissions per SEK. Such packages will also have a better effect if they support on-going environmental and climate work, initiate new actions, and are designed with a systems perspective that facilitates joint action between different companies along the entire supply chain.

In the current thematic collection of Högre Utbildning, we present eight contributions on how to change higher education in ways which will enable students to contribute to a sustainable future, including three invited papers on the systematic transformation of higher education necessary to addressour existential societal challenges.

This study explores the role of relational power and discursive positioning in the knowledge integration process of an interdisciplinary project developing a steam turbine. As boundaries are an important focus of study for knowledge integration studies, more engagement is needed to not only map boundary work in the knowledge integration process, but also to acknowledge the role of power in this context. With help of governmentality and positioning theory, we show how power struggles are manifested as boundary work that both reinforces and undermines temporal and domain-specific boundaries. The study concludes that these reinforcements and underminings are central for our understanding of how knowledge integration develops. In addition, the study shed lights on the significance of the co-existence of domination and freedom in the project work. By acknowledging power relations and studying them as they are played out in discursive talk, the study contributes to an increased understanding of the nuances and intricacies of knowledge integration processes.

 Denna rapport beskriver en studie vars syfte har varit att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som finns med att på ett systematiskt sätt arbeta för att främja ett lärande för hållbar utveckling vid LiU. Vår utgångspunkt har varit universitetskanslerämbetets tematiska utvärdering från 2017 av lärosätenas arbete med att främja en hållbar utveckling genom sina utbildningar. Vi har genomfört en studie med programansvariga vid utbildningar som ges vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI varav en del på filosofisk och andra på teknisk fakultet. Dels har vi gått igenom utbildningsplanerna för programmen, dels har vi genomfört en enkätundersökning och en uppsättning fokusgruppsdiskussioner med programansvariga.

Ett mindre antal av programmen och specifikt civilingenjörsutbildningen i Energi, Miljö & Management (EMM) har i utbildningsplaner referenser till specifika mål för en hållbar utveckling som man avser förbereda sina studenter att kunna bidra till. De flesta programs primära fokus ligger dock på anställningsbarhet för sina studenter. Från enkäten och fokusgruppsdiskussioner har vi förstått att det för många programansvariga har varit det första tillfället de fått att fundera över hur deras utbildningar eventuellt bidrar till att förbereda studenter för att hantera utmaningar kopplade till en hållbar utveckling. I våra resultat märks också en tydlig ambivalens och tveksamhet inför både vad man gör just nu, vad man vill göra och vilken sorts drivkrafter och styrning man önskar i det arbetet. Flera programansvariga hävdar å ena sidan att begreppet är svårdefinierat, men att man å andra sidan är säker på att man arbetar i en riktning som gör att utbildningarna bidrar till att främja en hållbar utveckling. Man hävdar att en del lärare vid de egna programmen kan sakna kompetens att hantera problem med flera dimensioner, men anser samtidigt att de egna lärarna har den kompetens som behövs för utbildnings-programmen. Man ser positivt på studenters och externa finansiärers önskemål om förändringar av utbildningarna, men är samtidigt tveksam till många av de sätt som LiU skulle kunna använda för att stödja arbetet med för-ändringar.

Baserat på vår analys av programansvarigas respons och universitetskanslersämbetets rekommendationer ger vi avslutningsvis rekommendationer för fortsatt arbete med frågan om lärande för hållbar utveckling på LiU.

This chapter addresses individual project competence as a key element in the process of knowledge integration in research and development projects. It argues for an individual and contextual turn in knowledge integration research based on two observations: that individuals play an increasingly important role in knowledge integration processes, and that knowledge integration processes change with new kinds of project contexts. Hence, it argues for a more fine-grained analysis of different kinds of project contexts. More particularly, requirements on individual project competence (for knowledge integration in traditional and agile projects respectively) are elicited. It is suggested that in a traditional project context, liminality competence, planning competence and a focus on swift socialization are needed, along with T-shaped skills. In an agile project context, on the other hand, flexibility competence, managerial competence and a focus on building long-term relations, together with M-shaped skills, are required.

Produktutveckling är en central aktivitet för många företags konkurrenskraft och lönsamhet. Traditionella utvecklingsprojekt karakteriseras av integration av specialiserad kunskap under en begränsad period genom att olika individers kunskap utnyttjas och kombineras. Efter avslutat projekt upplöses teamen och individerna sprids ut i nya projekt. Så kallade agila arbetssätt framhävs ofta som framgångsrecept för produktutveckling och har på senare år vunnit mark i svenska industriföretag. Genom att etablera permanenta, tvärfunktionella team kan produktutvecklingsprocessen effektiviseras. I sådana team betonas vikten av att individer lär av varandra och breddar sin tekniska kompetens för att lösa uppgifter som ligger utanför den egna kunskapsdisciplinen. Utifrån ingående fallstudier av ett antal produktutvecklingsprojekt analyserar vi i kapitlet konsekvenserna av agil projektorganisering för kunskapsintegration. Vi visar att sådana arbetsformer ur ett dynamiskt perspektiv kan vara såväl kompetensförstärkande som kompetensförstörande. Tvärfunktionella och interdisciplinära arbetssätt kan effektivt lösa komplexa problem, men i ett längre perspektiv krävs också utrymme för individuell specialisering i urskiljbara kunskapsområden.