liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publications (10 of 61) Show all publications
Wallo, A. & Lundqvist, D. (2020). Ledarskap för hälsa och välbefinnande: Kunskapssammanställning 2020:6. Gävle: Myndigheten för arbetsmiljökunskap
Open this publication in new window or tab >>Ledarskap för hälsa och välbefinnande: Kunskapssammanställning 2020:6
2020 (Swedish)Report (Refereed)
Abstract [sv]

I denna rapport presenteras en kunskapssammanställning som inriktats mot forskning som undersöker ledarskapets betydelse för medarbetares hälsa och välbefinnande. Kunskapssammanställningen har genomförts inom ramen för ett regeringsuppdrag till Myndigheten för arbetsmiljökunskap med syfte att sammanställa kunskap om faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser (dnr A2018/01349/ ARM). Syftet med studien är att sammanställa forskningsbaserad kunskap om vilka ledarskapsbeteenden som kan bidra till hälsa på arbetsplatsen. Detta syfte har brutits ned i tre frågeställningar: Vilka teoretiska utgångspunkter gällande ledarskap och/eller chefskap finns i empiriska artiklar om ledarskap som främjar hälsa och välbefinnande? Hur har detta ledarskap studerats från ett metodologiskt perspektiv och i vilka kontexter har det studerats? Vilka direkta och indirekta ledarskapsbeteenden som främjar hälsa kan identifieras i tidigare forskning?

Det systematiska arbetet med kunskapssammanställningen har följt den så kallade Mynakmodellen. Inledningsvis tydliggjordes översiktens innehåll, fokus och avgränsningar på basis av studiens syfte och frågeställningar. Därefter formulerades kriterier för vilka studier som skulle inkluderas respektive exkluderas i sökning och granskning. Inklusionskriterierna var att studierna skulle ha fokus på arbetslivs och arbetsplatskontexter, skulle vara utförda i en nordisk kontext, skulle undersöka ledarskap i termer av stilar, beteenden, roller och liknande begrepp eller synonymer samt att studierna skulle fokusera på relationen mellan ledarskap och anställdas hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen. Ytterligare avgränsningar som fastställdes var att studierna skulle vara vetenskapliga artiklar i internationella (akademiska) tidskrifter med granskningsförfarande (eng. peer-reviewed), att de skulle vara publicerade mellan 2009 och 2019 samt att de skulle vara skrivna på engelska och innehålla empiriskt material. Exklusionskriterierna bestod av att inte ta med studier som a) enbart fokuserade på andra kontexter än arbetslivet, till exempel skola och utbildning (till exempel studier av relationer mellan lärare och elever), b) enbart var genomförda i en utomnordisk kontext, c) enbart fokuserade på indirekt ledarskap, d) enbart fokuserade på destruktivt ledarskap, e) enbart fokuserade på ohälsa. Vidare bestämdes att studier skulle exkluderas om de f) inte byggde på empiriskt material (som till exempel litteraturöversikter, metaanalyser, konceptuella artiklar, eller motsvarande), g) var litteratur som inte publicerats i vetenskapliga, akademiska tidskrifter (som till exempel rapporter, böcker och bokkapitel), h) var skrivna på andra språk än engelska.

Sökningarna har huvudsakligen genomförts i databasen Scopus. Databasen Web of Science användes som komplementdatabas. Scopus genererade 2463 träffar och Web of Science genererade 1499 träffar. Efter att dubbletter tagits bort kvarstod 2859 unika studier vilka därefter sållades utifrån titel och abstract. Totalt var det 491 studier som ansågs kräva fulltext för att avgöra om studien uppfyllde uppställda inklusionskriterier. Efter att fulltexterna hämtats in påbörjades relevansgranskningen utifrån studiens inklusionskriterier. 37 studier uppfyllde samtliga relevansbedömningspunkter. Dessa studier genomgick en kvalitetsbedömning utifrån vedertagna protokoll för kvantitativa och kvalitativa studier. Av totalt 31 kvalitetsgranskade kvantitativa studier bedömdes 28 studier ha hög eller medelhög kvalitet. Av total sex kvalitetsgranskade studier bedömdes fem kvalitetsgranskade kvalitativa studier ha hög eller medelhög kvalitet. Totalt har således 33 studier ingått i granskningen. De inkluderade kvantitativa studierna har analyserats utifrån det som kallas narrativ sammanställning och de kvalitativa studierna har analyserats utifrån en konventionell innehållsanalys.

Sammanfattningsvis visar studierna som ingår i kunskapssammanställningen att ledarskap är relaterat till medarbetares hälsa och välbefinnande. Nästan alla kvantitativa studier visar att det finns ett samband mellan ledarskap och hälsorelaterade utfall om inga andra faktorer vägs in. Då det är många olika typer av utfall som används i studierna är det svårt att ge en tydlig och enhetlig bild, men framförallt har så kallat transformativt ledarskap och stödjande ledarskap samband till anställdas hälsa och välbefinnande, särskilt i relation till de arbetsrelaterade hälsoutfallen, som till exempel arbetstillfredsställelse och arbetsengagemang. I de kvalitativa studierna betonas framförallt ett relationsorienterat och demokratiskt ledarskap, vilket kännetecknas av en ledare som motiverar och inspirerar sina medarbetare, är tillgänglig och lyssnar på sina medarbetare och som samtidigt har förtroende för sina medarbetares förmågor och ger dem ansvar, utrymme och medbestämmande. Vad de kvalitativa studierna pekar på som viktiga beteenden är också till stora delar aspekter som återfinns i ledarskapsteorierna och de skalor om ledarskap som används på området. Dessa båda metoder ger alltså tillsammans en klarare bild över vilka slags ledarskapsbeteenden som främjar hälsa.

Studierna framhåller också indirekt ledarskap som något som påverkar medarbetarnas hälsa och välbefinnande. Sammantaget pekar studierna ut flera olika slags faktorer som ledarskapet verkar genom. En faktor handlar om själva uppgifterna och förutsättningarna som ges för att utföra dessa. En annan faktor handlar om det sociala klimatet och miljön på arbetsplatsen eller i organisationen. En tredje faktor handlar om individen och dennes inställning till arbetet och den fjärde faktorn handlar om hälsofrämjande aktiviteter och insatser. Här är det svårt att säga att någon särskild ledarstil i relation till något särskilt hälsoutfall skulle vara ”bättre” eller ”sämre”. Transformativt ledarskap är det ledarskap som undersökts mest och är också det ledarskap som flest studier finner verkar genom andra faktorer i arbetsmiljön.

Utifrån arbetet med sammanställningen har ett antal kunskapsluckor identifierats. Fältet domineras av kvantitativa studier som utgår från abstrakta ledarskapsteorier utvecklade i en nordamerikansk kontext. Dessa studier konstaterar förekomster av samband mellan ledarskap och hälsa, men de säger lite om hur ledarskapet utförs i praktiken, på vilket sätt ledarskapet påverkar hälsan och hur de förutsättningar som råder i den nordiska arbetsmarknadsregimen påverkar ledarskapets utövande. Vidare saknas kunskap om den organisatoriska kontextens betydelse för ledarskapet och vilka roller som medarbetarna själva spelar när ledarskapet utövas. Sammantaget finns det behov av teoretiskt och metodologiskt mångsidiga, longitudinella studier som jämför olika kontexter och som samlar data om hur ledarskapet utförs, till exempel genom observationer. Utifrån kunskapssammanställningen presenteras också några allmänna råd för den som arbetar med att främja medarbetares hälsa och välbefinnande i organisationer. Här poängteras att ledarskapet är ett situationsberoende fenomen och att det inte går att hitta ett ledarskap som fungerar överallt. Detta innebär att de ledarbeteenden som i forskning identifierats som främjande av hälsa och välbefinnande, som till exempel att vara tillgänglig, visionär, inspirerande och inkluderande, kan ses som goda källor till inspiration, men att de behöver anpassas till de förutsättningar som råder i den specifika kontexten. Förutom ledarens beteenden i relationen till medarbetarna visar forskningen också att ett indirekt ledarskap är betydelsefullt för att till exempel bygga en kultur och miljö som främjar hälsa.

Place, publisher, year, edition, pages
Gävle: Myndigheten för arbetsmiljökunskap, 2020. p. 48
Series
Kunskapssammanställning ; 2020:6
Keywords
Ledarskap, Hälsa och välbefinnande, Arbetsmiljö, Mynakmodellen, Metaanalys
National Category
Social Sciences Work Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-164225 (URN)9789198596137 (ISBN)
Available from: 2020-03-10 Created: 2020-03-10 Last updated: 2020-03-19Bibliographically approved
Elg, M., Gremyr, I., Halldórsson, Á. & Wallo, A. (2020). Service action research: Review and guidelines. Journal of Services Marketing
Open this publication in new window or tab >>Service action research: Review and guidelines
2020 (English)In: Journal of Services Marketing, ISSN 0887-6045, E-ISSN 0887-6045Article in journal (Refereed) Epub ahead of print
Abstract [en]

Purpose

Conducting research that is both practice- and theory-relevant is important for the service research community. Action research can be a fruitful approach for service researchers studying the transformative role of service research and wanting to make contributions to both the research community and to practical development. By exploring the current use of action research in service research, this study aims to make suggestions for enhancing the contribution to theory and practice development and to propose criteria for research quality for action research in service research.

Design/methodology/approach

This study builds on a systematic literature review of the use of action research approaches in service research.

Findings

The study makes three main contributions. First, it posits that any action research project needs to consider the four elements of problem identification, theorization, creating guiding concepts and intervention. Second, based on these elements mirrored in service action research, it outlines and analyzes three approaches to action research (i.e. theory-enhancing, concept developing and practice-enhancing). Third, it suggests a move from instrumental to a more conceptual relevance of the research and elaborates on the criteria for research quality.

Originality/value

This study contributes to the understanding of how action research may be applied for conducting high-quality collaborative research in services and proposes measures to enhance research quality in action research projects focusing services.

Place, publisher, year, edition, pages
Emerald Group Publishing Limited, 2020
National Category
Work Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-163347 (URN)10.1108/JSM-11-2018-0350 (DOI)000511120600001 ()2-s2.0-85078944317 (Scopus ID)
Available from: 2020-02-03 Created: 2020-02-03 Last updated: 2020-02-18Bibliographically approved
Wallo, A., Kock, H., Lundqvist, D. & Coetzer, A. (2019). Assessing the Effects of Competence Development and Learning Activities: An Increasingly Important Task for HR Professionals?. In: : . Paper presented at The International Interdisciplinary Conference on HRM, 3-5 April, Gothenburg, Sweden.
Open this publication in new window or tab >>Assessing the Effects of Competence Development and Learning Activities: An Increasingly Important Task for HR Professionals?
2019 (English)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
National Category
Social Sciences Work Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-156160 (URN)
Conference
The International Interdisciplinary Conference on HRM, 3-5 April, Gothenburg, Sweden
Available from: 2019-04-05 Created: 2019-04-05 Last updated: 2019-05-14
Johansson, P. E. & Wallo, A. (2019). Exploring the work and competence of interactive researchers. Journal of Manufacturing Technology Management
Open this publication in new window or tab >>Exploring the work and competence of interactive researchers
2019 (English)In: Journal of Manufacturing Technology Management, ISSN 1741-038X, E-ISSN 1758-7786Article in journal (Refereed) Epub ahead of print
Abstract [en]

Purpose: The purpose of this paper is to provide insight into the competence in use when working with interactive research, which is a continuation and elaboration of action research.

Design/methodology/approach: A qualitative research approach was adopted for the study. The main body of empirical material in this paper is based on two sources of data – a survey comprising open-ended questions, followed by a series of focus group interviews. The respondents were researchers with varying degrees of experience in using interactive research.

Findings: The findings provide illustrations of what characterises interactive research as work and identify an additional set of activities that go beyond traditional research activities. Some activities are relatively easy to describe, while others exist in the gaps between other activities – e.g. boundary spanning – and are harder to explicitly define in terms of implications for the involved researchers’ competence. The work activities reaching beyond the traditional research boundaries are implicit and are not a common shared practice. From a competence point of view, this implies that the competence in use for these implicit tasks of interactive research becomes individually carried. Based on these findings, a number of individual aspects of what constitutes competence in use are suggested.

Research limitations/implications: In future studies, it would be valuable to use a mixed-method approach that also includes longitudinal observations of the actual work of conducting interactive research.

Practical implications: The findings and suggestions for how to understand the competence of interactive researchers can be used as guidance for training in research education.

Originality/value: This study contributes to previous research by describing important requirements and critical elements of competence in use when conducting interactive research.

Place, publisher, year, edition, pages
Emerald Group Publishing Limited, 2019
Keywords
Competences, Action Research, Methods
National Category
Work Sciences Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-163118 (URN)10.1108/JMTM-09-2018-0307 (DOI)000506653400001 ()
Available from: 2020-01-13 Created: 2020-01-13 Last updated: 2020-02-17Bibliographically approved
Lundqvist, D., Wallo, A. & Kock, H. (2019). How to Measure Leadership for Learning in the Workplace?. In: : . Paper presented at The International Interdisciplinary Conference on HRM, 3-5 April, Gothenburg, Sweden.
Open this publication in new window or tab >>How to Measure Leadership for Learning in the Workplace?
2019 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
National Category
Work Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-156162 (URN)
Conference
The International Interdisciplinary Conference on HRM, 3-5 April, Gothenburg, Sweden
Available from: 2019-04-05 Created: 2019-04-05 Last updated: 2019-06-04
Lundqvist, D., Wallo, A., Kock, H. & Coetzer, A. (2019). Measuring Leadership for Learning at Work. In: : . Paper presented at UFHRD 2019 Conference, Nottingham, England, UK, 24-26 June, 2019.
Open this publication in new window or tab >>Measuring Leadership for Learning at Work
2019 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
National Category
Social Sciences Work Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-159827 (URN)
Conference
UFHRD 2019 Conference, Nottingham, England, UK, 24-26 June, 2019
Available from: 2019-08-22 Created: 2019-08-22 Last updated: 2019-08-27Bibliographically approved
Johansson, P. E. & Wallo, A. (2019). The competences of interactive researchers. In: Martina Berglund (Ed.), FALF KONFERENS 2019 - Hållbar utveckling i organisationer: Book-of-abstracts. Paper presented at FALF-konferens - Hållbar utveckling i organisationer, Norrköping, 10-12 juni, 2019. Linköping
Open this publication in new window or tab >>The competences of interactive researchers
2019 (English)In: FALF KONFERENS 2019 - Hållbar utveckling i organisationer: Book-of-abstracts / [ed] Martina Berglund, Linköping, 2019Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: , 2019
National Category
Work Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-157460 (URN)
Conference
FALF-konferens - Hållbar utveckling i organisationer, Norrköping, 10-12 juni, 2019
Available from: 2019-06-13 Created: 2019-06-13 Last updated: 2019-06-20Bibliographically approved
Coetzer, A., Wallo, A. & Kock, H. (2019). The owner-manager’s role as a facilitator of informal learning in small businesses. Human Resource Development International
Open this publication in new window or tab >>The owner-manager’s role as a facilitator of informal learning in small businesses
2019 (English)In: Human Resource Development International, ISSN 1367-8868, E-ISSN 1469-8374Article in journal (Refereed) Epub ahead of print
Abstract [en]

Few studies have examined the owner-manager as a facilitator of learning in small businesses. Furthermore, these studies are typically not framed by distinctive characteristics of small businesses. These limitations of the literature stimulated us to ask: How do the situational opportunities and constraints that emanate from the distinctive characteristics of small businesses affect the small business owner-manager’s role as a facilitator of learning? To address this question, we first conducted a narrative review of existing research on the owner-manager as facilitator of learning in small businesses (10–49 employees). Four themes emerged from our analysis of research findings, including a theme that owner-managers are seldom directly involved in facilitating employees’ learning. Next, we conducted an integrative review of literatures that discuss (a) indirect approaches managers can adopt to facilitate learning; and (b) small business characteristics. We focussed on four high-impact indirect approaches owner-managers can use and examined how employment of each approach might be enabled or constrained by distinctive characteristics of small businesses. The integrative review generated ten research propositions. We also synthesized a conceptual framework that illustrates the main variables to be studied and presumed relationships among them. Based on our analysis of literature, implications for policy and practice are proposed.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2019
Keywords
Owner-manager, facilitator of learning, workplace learning, informal learning, small business
National Category
Work Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-154970 (URN)10.1080/13678868.2019.1585695 (DOI)000489683800002 ()2-s2.0-85062724211 (Scopus ID)
Available from: 2019-03-07 Created: 2019-03-07 Last updated: 2019-11-05Bibliographically approved
Martin, J., Elg, M., Gremyr, I. & Wallo, A. (2019). Towards a quality management competence framework: exploring needed competencies in quality management. Total Quality Management and Business Excellence
Open this publication in new window or tab >>Towards a quality management competence framework: exploring needed competencies in quality management
2019 (English)In: Total Quality Management and Business Excellence, ISSN 1478-3363, E-ISSN 1478-3371Article in journal (Refereed) Epub ahead of print
Abstract [en]

Background and purpose Few empirical studies have focused on what quality management practitioners actually do, with even fewer studies focusing on what it actually takes to do quality management work, i.e. the competencies of quality management. The purpose of this paper is to introduce a competence-based terminology for describing general competencies of quality management work in organisations and to create a competence framework in order to understand what is needed to be a quality management practitioner.

Design/methodology/approach This paper is based on an embedded, qualitative multiple-case study design incorporating four Swedish large size organisations where designated quality management practitioners (n= 33) were selected and interviewed.

Findings A quality management competence framework incorporating four main quality management competence dimensions is presented: the human, the methods & process, the conceptual and the contextual competence dimensions. Four generic quality management role responsibilities are also posited: centralised & strategic, centralised & operational, local & strategic and local & operational role responsibilities. The competencies and role responsibilities are discussed in relation to the notion of emergent quality management and the emerging need of more integrative and business excellence-oriented quality management.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2019
Keywords
quality management, practitioner, competencies, responsibility, professional
National Category
Work Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-154423 (URN)10.1080/14783363.2019.1576516 (DOI)2-s2.0-85061326972 (Scopus ID)
Available from: 2019-02-11 Created: 2019-02-11 Last updated: 2019-10-21Bibliographically approved
Wallo, A., Kock, H. & Lundqvist, D. (2019). Utvärdering och mätning av kompetensutveckling och lärande i organisationer: En kunskapsöversikt. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Utvärdering och mätning av kompetensutveckling och lärande i organisationer: En kunskapsöversikt
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

En central fråga inom HR-området idag är hur olika HR-processer bidrar till organisationers målsättningar, strategier och utvecklingsarbete. I denna rapport presenteras resultaten av en delstudie i ett HELIX-projekt som fokuserar värdeskapande HR-arbete i praktiken. Denna delstudie riktar sig specifikt mot att förstå vad som kännetecknar HR-medarbetares arbete med att mäta och följa upp kompetensutvecklings- och lärandeprocesser. Delstudien har utvecklats tillsammans med ett stort industriföretag som har ett stort intresse för frågor om hur man säkerställer att satsningar på kompetensutveckling och lärande leder till önskat resultat. Syftet med rapporten är att bidra med ökad kunskap om HR-funktionens arbete med att mäta och utvärdera satsningar på kompetensutveckling och lärande samt att diskutera hur detta arbete påverkar legitimiteten och statusen för HR som yrke. Mer precist är avsikten att presentera, analysera och diskutera teorier, tidigare forskning och det empiriska material som samlats in i projektet.

Projektet har bedrivits utifrån en interaktiv forskningsansats vilket innebär att identifiering av forskningsproblem och design av empiriska studier bygger på nära samverkan mellan forskare och representanter för den studerade verksamheten. Den övergripande designen utgår från fallstudiemetodologi på så sätt att vi genom metodtriangulering sökt skapa en bred förståelse för projektets forskningsfrågor. Underlaget i rapporten består av 1) en litteraturöversikt som omfattade såväl teorier och begrepp som tidigare empirisk forskning inom området, 2) ”benchlearning” med andra organisationer i syfte att hitta verksamheter som har innovativa synsätt på hur resultat och effekter av kompetensutveckling kan mätas och/eller utvärderas, 3) intervjuer med HR-medarbetare för att skapa en bild av hur dessa olika kategorier av anställda ser på och pratar om frågor om kompetensutveckling och lärande, 4) granskning av företagets medarbetarundersökning i syfte att skapa en bild av vilken information som samlas in i organisationen rörande lärmiljö och lärandemöjligheter och hur denna information kan användas i organisationens fortsatta arbete med dessa frågor, 5) en workshop genomförd tillsammans med representanter för företaget där resultaten av projektet analyserades.

Resultaten av litteraturöversikten visar att området kompetensutveckling och lärande är relativt välbeforskat och att det finns en samlad bild över vad lärande innebär samt under vilka organisatoriska förutsättningar som lärande kan befrämjas. Det som däremot ännu inte är speciellt utforskat är hur kompetensutveckling och lärande kan mätas och utvärderas. Här står fortfarande teorier som utvecklades i slutet på 1950-talet i en särställning. Vidare finns det ett begränsat antal empiriska studier med fokus på mätning och utvärdering av kompetensutveckling och lärande i en arbetslivskontext. De studier som granskats i litteraturöversikten visar dock att det finns flera intressanta vetenskapligt grundade mätinstrument och nyckeltal som organisationer kan inspireras av. Däremot finns det ingen modell, teori eller instrument som enkelt går att plocka in i en organisation, utan snarare krävs det anpassningar till lokala förutsättningar såsom organisationsstrukturer och kulturer.

Resultaten av benchlearningen visar en stor spridning mellan de fyra organisationer som jämförts. Några organisationer har en mycket begränsad användning av nyckeltal för lärande och kompetensutveckling och en av organisation har en omfattande uppsättning av nyckeltal som används på flera olika sätt. Jämförelsen visar att det verkar finnas en slags basal nivå där många organisationer har nyckeltal relaterade till arbetsmiljö (t.ex. sjuktal) eller olika typer av kostnader (t.ex. för kurser) medan nyckeltal kopplade till resultat och effekter av kompetensutveckling och lärande är betydligt mer ovanliga. Utifrån de uppföljningsintervjuer som genomfördes i de fyra organisationerna angavs flera skäl för varför organisationerna inte i någon högre utsträckning använder nyckeltal för kompetensutveckling och lärande. Här nämndes bland annat att ledningen inte känner behov av nyckeltal, att ledningen saknar kunskap om att det finns nyckeltal, att HR-medarbetare saknar kompetens och motivation för att använda nyckeltal samt att det är mycket komplicerat att mäta förändrade ”beteenden” och ”resultat” av lärande och kompetensutveckling.

Resultatet av intervjuerna visar att kompetensutveckling och lärande ses som viktigt inom organisationen. Vidare beskrivs i resultatkapitlet att de metoder som främst används för att utvärdera och följa upp kompetensutvecklingsprocesser är utvecklingssamtal, kursutvärderingar samt till viss del även medarbetarenkäten. I övrigt lyfts även andra metoder där användningen av dessa varierar i form och utsträckning. Det är i huvudsak kompetensmatriser som används för att kartlägga kompetenser och identifiera kompetensgap och ett nytt kurshanteringssystem som ska användas för att kartlägga kompetenser, kompetensbehov samt visa på kurser och utvecklingsvägar. Resultatet visar också utvecklingsbehov när det kommer till strukturen för uppföljning och utvärdering inom organisationen. Det finns ingen tydlighet i vem som bestämmer vad som ska utvärderas, vad syftet med utvärderingen är eller vad den ska användas till. Det leder till att genomförandet skiftar mycket i kvalitet mellan olika chefer och kursansvariga. Ibland genomförs den inte alls om det inte prioriteras av de inblandade. Något som lyfts är att det saknas en efterfrågan från ledning när det gäller uppföljning vilket bidrar till att frågan inte prioriteras på en övergripande nivå.

Resultatet av granskningen av företagets medarbetarundersökning visar att frågorna generellt har medelstarka samband med varandra. Vidare tycks dessa frågor fånga fem olika dimensioner. En av dessa dimensioner handlar om den lärmiljö som organisationen erbjuder och hur klimatet för lärande ser ut. Även ledarskap framkommer som en egen dimension. Medarbetarundersökningen skulle därmed kunna användas initialt för att mäta och inventera lärmiljön i organisationen, men kan även användas för att undersöka hur denna är relaterad till andra typer av fenomen. Som exempel analyseras relationen mellan ledarskap, lärandeklimat och arbetslagets produktivitet, liksom sambanden mellan enkätens empirigenerade dimensioner och arbetslagets produktivitet. Eftersom materialet är insamlat vid samma tillfälle är det dock omöjligt att uttala sig om orsak och verkan, men om möjlighet finns kan organisationen använda tidigare insamlade och framtida medarbetarundersökningar för att studera hur lärmiljön förändras över tid och hur olika fenomen är relaterade till dessa förändringar.

Utifrån det insamlade materialet kan ett antal slutsatser dras. För det första ser vi för HR-funktionen en stor potential i att använda mätningar och utvärderingar för att visa på värdet av tänkta eller genomförda satsningar på lärande och kompetensutveckling. Kunskaper om mätning och utvärdering kan således betraktas som en viktig pusselbit i HR-funktionens arbete med att skapa värde i organisationen. Denna potential är dock inte fullt ut realiserade i de organisationer som medverkade i studien. Ytterligare en slutsats är att användande av mätningar och utvärderingar inte är en fråga som enbart ska ligga på HR-funktionens bord. Snarare visar resultaten på vikten av att involvera ledningen för att få mandat, resurser och styrning. Utan ledningens engagemang blir det också svårt att se nyttan på organisationsnivå. I rapporten presenteras flera exempel på nyckeltal och verktyg som HR-medarbetare skulle kunna använda. Det finns dock inte någon ”best practice”, utan det krävs lokala anpassningar.

Vad gäller fortsatt forskning finns behov av fler kvalitativa, longitudinella studier av HR-arbete i praktiken samt studier som involverar ”kunden/mottagaren”, det vill säga att studera vilka behov chefer i linjen har av information som kan erhållas genom mätningar och utvärderingar. Ytterligare en möjlighet till fortsatt forskning är att utveckla en skala för att studera organisationers lärmiljöer.

Förhoppningsvis kan rapporten bidra med kunskaper både för HR-medarbetare och chefer i organisationer när det gäller framgångsfaktorer och hinder för arbetet med att mäta och utvärdera lärande och kompetensutveckling. För HR-medarbetare tycks det också finnas ett behov av kompetensutveckling inom området. Detta är en relevant uppgift för universitet och högskolor och för utbildningskonsulter inom HR-området.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2019. p. 67
Series
HELIX working papers, ISSN 1654-8213 ; 19:001
National Category
Work Sciences Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-154438 (URN)
Available from: 2019-02-11 Created: 2019-02-11 Last updated: 2019-02-12Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-0041-9624

Search in DiVA

Show all publications