Together with increased shares of renewable energy supply, improved energy efficiency is the foremost means of mitigating climate change. However, the energy efficiency potential is far from being realized, which is commonly explained by the existence of various barriers to energy efficiency. Initially mentioned by Churchman, the term “wicked problems” became established in the 1970s, meaning a kind of problem that has a resistance to resolution because of incomplete, contradictory, or changing requirements. In the academic literature, wicked problems have later served as a critical model in the understanding of various challenges related to society, such as for example climate change mitigation. This aim of this paper is to analyze how the perspective of wicked problems can contribute to an enhanced understanding of improved energy efficiency. The paper draws examples from the manufacturing sector. Results indicate that standalone technology improvements as well as energy management and energy policy programs giving emphasis to standalone technology improvements may not represent a stronger form of a wicked problem as such. Rather, it seems to be the actual decision-making process involving values among the decision makers as well as the level of needed knowledge involved in decision-making that give rise to the “wickedness”. The analysis shows that wicked problems arise in socio-technical settings involving several components such as technology, systems, institutions, and people, which make post-normal science a needed approach.

Although Sweden is a northern country with fairly low outdoor temperatures most of the year, its districtcooling (DC) systems are expected to expand. Some actors claim that there is potential for at least adoubling of DC in Sweden. One reason for this is that demand for cooling increases with the increaseduse of electronics such as computers, resulting in higher indoor temperatures from waste heat production.Although DC should have considerable growth potential based on its convenience and climatebenefits, its growth has been surprisingly slow.This article discusses the barriers to and enablers of DC expansion. We examine how energy companies,property owners, and tenants perceive the barriers to and enablers of installing and using DC.How do these actors view the present and future need for cooling? What would make DC more attractiveaccording to these actors? These questions were studied using surveys and in-depth interviews.The results indicate that lack of information is the most important current barrier to DC expansion, abarrier that could easily be addressed, making information an enabler of DC. Earlier grid-based energysystems in Sweden were established through publiceprivate collaboration, and such collaboration couldpromote the ongoing expansion of DC. For example, municipalities played an important role whendistrict heating was built, but this has not been the case for DC. Another possible enabler is the ecolabellingof DC, which has so far played a minor role in the Swedish system.

This study examines a Swedish municipality that has started addressing energy efficiency in local businesses by creating a network involving 60 companies showing that the network has too broad a problem definition, which does not help unify the involved actors.

Purpose

This paper studies a Swedish municipality that wants to go beyond its own operations, involving the local industry in saving energy to improve the environment. The paper aims to analyse the experiences and practical implications of using policy networks for implementing energy-efficiency measures in private industrial companies.

Design/methodology/approach

The researchers closely followed a Swedish municipality and its work to engage the local industry in energy-efficiency activities. Participatory observations of meetings and workshops and semi-structured interviews with involved actors were conducted.

Findings

The study examines a Swedish municipality that has started addressing energy efficiency in local businesses by creating a network involving 60 companies. This network was tested in relation to four hypotheses on how policy networks develop. The study finds that the network has too broad a problem definition, which does not help unify the involved actors. The companies’ involvement is based on passive participation in which they are receivers of information. The network has been unable to use a social control mechanism because there have been few company-to-company meetings. In conclusion, for a network to be an efficient policy tool, its structure is as important as the ideas for action and clear goals.

Research limitations/implications

This case study of one Swedish municipality allows for analytical but not statistical generalization.

Originality/value

The paper uniquely calls for reflection on whether municipalities and local authorities have enough competence to drive industrial energy efficiency.

Denna rapport ger en kortfattad översikt och syntes av tvärvetenskapliga forskningsresultat från verksamheten i konsortiet Byggnader i energisystem inom forskarskolan Program Energisystem. Tonvikten ligger på tiden från forskarskolans start 1997 till dess 15-årsjubileum 2012, men hänvisningar görs även till forskning publicerad därefter. Utgångspunkten har varit att lyfta fram det tvärvetenskapliga inom forskningen för att visa hur forskarskolan har bidragit till tvärvetenskaplig kunskaps- och metodutveckling.

I rapporten ges en översikt över fallstudier och avhandlingar inom konsortiet och de tvärvetenskapliga forskningsresultaten sammanfattas inom tre huvudsakliga tematiska områden: (1) Passivhus: boende och energieffektiva byggnadstekniker,

(2) Energieffektivisering: processer och aktörer, samt (3) Energianvändning, vardagsaktiviteter och småskalig solenergi i hushåll. Tvärvetenskapliga metoder och resultat sammanfattas och utvecklingen av samarbeten och angreppssätt beskrivs. Rapporten avslutas med några sammanfattande reflektioner kring hur framgångsrik tvärvetenskaplig forskning bör bedrivas.

Det finns en omfattande publicering från Program Energisystem. Förutom 78 doktorsavhandlingar och 16 licentiatavhandlingar så har forskarstuderande och seniorer publicerat ytterligare minst 500 publikationer inom ramen för Program Energisystem.

I denna rapport förtecknas dessa publikationer.

Forskarskolan Program Energisystem har med sina fem deltagande forskningsavdelningar från Chalmers tekniska högskola, Linköpings universitet, KTH och Uppsala universitet varit banbrytande inom tvärvetenskaplig energisystemforskning och dess tre konsortier har spelat en viktig roll för forskarskolans utveckling. Konsortierna är inriktade på byggnader i energisystem, industriella energisystem samt lokala och regionala energisystem. I varje konsortium har doktorander och seniorer från minst två av de deltagande avdelningarna bedrivit tvärvetenskaplig forskning.

I det lokala och regionala konsortiet har forskningsfrågorna kretsat kring aktörer och processer av betydelse för energisystemen i svenska kommuner, län och regioner. Inom konsortiet har frågeställningar om miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbara lokala och regionala energisystem bland annat studerats genom att analysera aktörers agerande och politiska processer inom de tekniska, ekonomiska och institutionella villkor som utgör begränsningar och möjligheter för energisystemen. En tydlig trend inom konsortiets forskning under forskarskolans arton år är att inriktningen gått i riktning från lokal till regional och från stationära till mobila energisystem. Den förskjutningen följer också den ökande betydelse som regioner i form av länsstyrelser har fått för samordningen av energi- och klimatplaneringen i Sverige under det senaste decenniet. Kommunerna har fortfarande en dominerande position genom den energirelaterade infrastruktur som de förfogar över men en förskjutning mot ett mer regionalt inflytande är tydlig.

Totalt har 26 doktors- och en licentiatexamen avlagts av konsortiets doktorander och dessa alumner är nu verksamma inom energirelaterade verksamheter Sverige. Den främsta representationen finns inom myndigheter och akademier.

Idén att samhällsvetenskaplig och teknisk energisystemforskning måste vävas samman för att utveckla ny kunskap och få ökad samhällsnytta var utgångspunkt när Program Energisystem startade år 1997.

Program Energisystem identifierade tidigt kärnvärden som visades vara viktiga framgångsfaktorer:

• Energisystem med tyngdpunkt på användarsidan
• Tvärvetenskaplig, universitets- och fakultetsöverskridande
• forskning och forskarutbildning
• Sammanhållen forskarskola
• Finansiering av hela doktorandprojekt
• Samarbeten i tematiska forskningsområden
• Kontinuerlig tvärvetenskaplig utveckling
• Långsiktig finansiering av samordningsstruktur

Program Energisystems arbete har kännetecknats av:

• Val av samhällsrelevanta projekt av hög vetenskaplig kvalitet
• Gemensamma tvärvetenskapliga kurser och projektarbeten
• Tvärvetenskaplig handledning
• Kontinuerligt arbetande fora för diskussion
• och kontakter över ämnesgränser
• Forskningssamarbeten mellan seniorer i olika ämnen
• Aktivt doktorand- och alumninätverk

Forskarutbildningens målsättning har varit att utbilda bättre samhällsvetare

och bättre ingenjörer, inte att göra samhällsvetare av ingenjörerna eller ingenjörer

av samhällsvetarna.

I den kontinuerliga utvecklingen av Program Energisystem har ett förtroendefullt samarbete utvecklats som möjliggjort kontinuerliga förbättringar av forskningen och forskarutbildningen.

Arvet från Program Energisystem har förts vidare i den nya Forskarskola Energisystem. Forskarskola Energisystem har en delvis annan struktur men bygger innehållsmässigt vidare på centrala idéer från Program Energisystem. Det finns ett fortsatt stort behov av tvärvetenskaplig kunskapsutveckling på energiområdet som främst handlar om att förstå komplicerade samband och processer och hur dessa kan påverkas.

Denna syntesrapport är en sammanfattning och analys av den forskning som bedrivits inom ramen för det Industriella konsortiet från år 1997 (konsortiets verksamhet startade 1999) inom ramen för forskarskolan Program Energisystem. Under denna tid har 25 doktorsavhandlingar och en licentiatavhandling producerats inom det Industriella konsortiet. Avhandlingarna sammanfattas och analyseras i denna syntesrapport och arbetet avgränsas då till att studera avhandlingarnas Problemområde, Verktyg/Metod/Teori, Systemgräns, studerad Sektor och Övergripande resultat. Vidare ges, med utgångspunkt från dessa forskningsresultat, förslag på fortsatt forskning för hållbara och effektiva energisystem.

Många viktiga problemområden har studerats inom ramen för forskarskolans Industrikonsortium. Ett flertal avhandlingar behandlar möjligheter att minska utsläppen av växthusgaser från industrin och här har flera sektorer studerats, bland annat massa- och pappersindustrin, järn- och stålindustrin, kemiindustrin och oljeraffinaderiindustrin. Ett centralt tema i avhandlingarna är potentialer för energieffektivisering i industrisektorn, inte minst vid införande av bioraffinaderikoncept i framtiden. Här analyseras t.ex. tekniska potentialer, kostnadseffektivitet för energieffektiviseringsåtgärder, samt betydelsen av energiledning och styrmedel.

I avhandlingarna har en mängd olika metoder och verktyg använts. Den i särklass mest använda vetenskapliga metoden är intervjuer (15) följt av scenarioanalys (10), dokumentstudier (9), simuleringsberäkningar (9), pinchanalys (9) och optimering (8). Fallstudiemetodik där mer än en metod används för att studera ett specifikt fall, t.ex. ett företag, förekommer i flera avhandlingar. En grundtanke i forskarskolan Program Energisystem har varit att forskaren måste vara medveten om att resultat från energisystemanalyser kan påverkas av vilka systemgränser som valts. I flertalet av Industrikonsortiets avhandlingar har Europas elsystem utgjort systemgräns då effekter av förändrad elanvändning eller elproduktion analyserats.

Industrikonsortiets forskningsresultat visar på många intressanta slutsatser. Det påvisas att det finns energieffektiviseringspotentialer både i nya investeringar och i energiledningsåtgärder, som att justera driftsbetingelser för befintlig teknisk utrustning och ändra beteenden. Det konstateras också att energisamarbeten mellan industri och energibolag med syfte att öka användningen av industriell överskottsvärme i många fall är en hållbar lösning som minskar regioners behov av primärenergi och reducerar utsläppen av växthusgaser. Hinder mot sådana samarbeten kan vara att detta inte är en del av industrins kärnverksamhet. Det konstateras även att energisamarbeten mellan närliggande anläggningar i ett industrikluster kan leda till avsevärt större energieffektiviseringspotentialer än om var och en av de ingående industrierna arbetar enbart med interna åtgärder. Hinder mot denna typ av samarbete är brist på etablerade affärsmodeller. Forskningen visar på ett behov av fortsatta studier kring begreppet kärnverksamhet och dess påverkan på energifrågan i svensk industrin. Avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) från industrin har studerats och här konstateras att denna lösning inte är ekonomiskt lönsam med dagens förutsättningar. Det rekommenderas därför att framtida forskning bedrivs för att studera vilka styrmedel som skulle behövas för att CCS ska bli ekonomiskt intressant för industrin. En annan viktig fråga är hur energitjänsteföretag ska formulera affärsmodeller och strategier kring CCS, samt hur de kan samarbeta med industrin för att på affärsmässiga grunder få till stånd CO2– avskiljning, transport och lagring. Även framtida forskning kring styrmedel, t.ex. energitjänster, för ökad energieffektivitet i industrisektorn förordas. Resultat från Industrikonsortiets avhandlingar visar att processintegrationsverktyget pinchanalys kan kombineras med optimeringsverktyg (i detta fall MIND) vid analys av industriella energisystem. Denna metodkombination ger intressanta resultat varför fortsatt forskning förordas kring kombinationer av olika processintegrationsmetoder. I flertalet avhandlingar har företagsdata använts som indata vid exempelvis modellering och processintegrationsstudier. Detta har accentuerat behovet av ett standardiserat protokoll vid insamling av företagsdata. Ett sådant protokoll kan öka reliabiliteten på indata och förslagsvis användas vid fallstudier.

Avslutningsvis kan konstateras att trots närmare 20 års tvärvetenskaplig forskning mellan samhällsvetare och teknikvetenskaperna finns det fortfarande mycket mer att beforska och utveckla.

This article analyses the factors influencing stakeholder participation in municipal energy and climate planning, together with stakeholder experiences of participation in such processes. The article presents findings from a survey of 60 Swedish municipalities and detailed case studies of energy and climate planning in five Swedish municipalities to explore which stakeholders are involved, how and why they are involved, and the impacts of participation on both stakeholder experiences. The results of this study provide insight into the role of stakeholders in municipal energy and climate planning.The study proceeds as follows: the Introduction is followed by a discussion of theoretical perspectives on stakeholder participation and energy and climate planning. The Methods used to conduct the study are presented, followed by Results and Analysis. In the subsequent Discussion, the authors propose a conceptual approach that may assist municipalities in development of energy and climate strategies. The Analysis and Discussion inform Conclusions in which the authors advocate early and active stakeholder engagement in energy and climate strategy planning and emphasise the possible utility of their conceptual approach in supporting stakeholder participation.

This article focuses on the development of sustainable energy systems in the Swedish local context and, specifically, on the actors that have proved to be crucial for such transitions: municipally owned energy companies. With the theoretical lens inspired by LTSs (large technical systems), the concept of the system builder was analyzed for the purpose of further understanding what characterizes the system builder-a frequently used but seldom problematized concept. This paper originates from earlier studies based on interviews and official documents. In this article, the municipal energy company and its role throughout the processes is used to illustrate how system builders act and can influence the development of energy systems. Three examples are used to illustrate how system building has been enabled through controlling the objectives and visions of the local energy planning, through enrolling the city council, and finally through recognizing the opportunity to expand the market through the coordination of systems. In this case, the system builder was characterized by the ability to act as a collective, as one unit, despite the multitude of individuals representing the organization, by the use of skills and knowledge in different policy processes, and by the ability to recognize opportunities in combining different sociotechnical systems. The need for system builders to act on expanding as well as stagnating systems is also shown.