Open this publication in new window or tab >>2023 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]
Den här rapporten redovisar en utvärdering av 39 projekt som under åren 2017–2023 erhållit stöd från Arvsfonden. Gemensamt för projekten är att de rör äldre med funktionsnedsättning och varit en del av Arvsfondens äldresatsning. Äldresatsningen var en kommunikationssatsning för att få in fler ansökningar riktade till äldre personer inom fondens målgrupp ”personer över 25 år med funktionsnedsättning”. Satsningen gjordes innan äldre (65+) år 2021 blev en egen målgrupp. Enligt en indelning av projekten som erhölls från Arvsfonden i samband med utvärderingsuppdraget är nio av de 39 projekten inriktade på fysisk träning, 20 på stöd, sex är kulturinriktade och fyra är inriktade på IT. Bland de organisationer som fått ekonomiskt stöd för att – i samverkan med andra organisationer – bedriva projekten återfinns till exempel studieförbund, funktionshinderorganisationer, yoga- och idrottsföreningar, stiftelser, pensionärsorganisationer, en region och två kommuner.Syftet med utvärderingen är enligt uppdragsbeskrivningen att ta tillvara de erfarenheter och kunskaper som gjorts i arvsfondsprojekt riktade till äldre personer med funktionsnedsättning genom att belysa de här övergripande frågeställningarna:• Vilka spår lämnar Allmänna arvsfondens pengar och under vilka betingelser lämnar de spår?• Vilka framkomliga vägar finner projekten och vilka hinder stöter de på?• Hur upplever målgruppen insatserna?• Kvantitativa aspekter så som antal personer som varit verksamma/deltagit i den aktuella verksamheten.Metoder, arbetssätt och verksamheter som utvecklats inom projekten och som visat sig särskilt betydelsefulla eller välfungerande för fondens målgrupper ska lyftas fram. I uppdraget har också ingått att redovisa en kategorisering av överlevnaden av avslutade projekt, det vill säga om och hur verksamheter som startats upp med stöd ifrån Arvsfonden lever vidare efter det att stödet upphört.Projekten har studerats med hjälp av två metoder: dokumentstudie och intervjustudie. Dokumentstudien omfattar projektdokumentation i form av 7 (116)ansökningar och års-och slutredovisningar som projekt som beviljats arvsfondsmedel löpande redovisar till Arvsfonden. Intervjuer med företrädare för 37 av projekten har också genomförts. Datainsamlingen påbörjades i augusti 2022 och avslutades i januari 2023. 32 av projekten pågick fortfarande och fick stöd från Arvsfonden när datainsamlingen påbörjades.En genomgång av vilka specifika grupper äldre med funktionsnedsättning de 39 projekten riktar sig till i de ansökningar om projektmedel som skickats in till Arvsfonden visar att 17 av de 39 projekten riktar sig till personer med vissa diagnoser eller funktionsnedsättningar. Hit hör fem projekt där personer med demens är målgrupp; fem projekt riktade till personer med intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning; två projekt riktade till personer med Parkinsons sjukdom; två projekt som vänder sig till personer med synnedsättning respektive synfältsbortfall; två projekt som är inriktade på personer med psykisk ohälsa och ett projekt som är inriktade på personer med rörelsenedsättning. Inom forskningen kontrasteras numera ibland ageing with disability (att åldras med funktionsnedsättning) med ageing into disability (att åldras till funktionedsättning) för att skilja det ökande antal personer som (redan) lever med funktionsnedsättning när de blir äldre eller fyller 65, från de som får en funktionsnedsättning på äldre dagar, det vill säga de som åldras till funktionsnedsättning (Putnam & Bigby, 2021). Till kategorin personer som åldras till funktionsnedsättning hör majoriteten av de som har diagnosen demens medan äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning räknas som personer som åldras med funktionsnedsättning. Som framkommer ovan omfattar målgrupperna för de projekt som ingår i utvärderingen båda dessa kategorier äldre med funktionsnedsättning. Att personer som åldras med och till funktionsnedsättning ”blandas ihop” är vanligt. Det är också anledning till att kunskapen och forskningen är begränsad om hur villkoren ser ut just för äldre personer som levde med funktionsnedsättning innan de fyllde 65. 19 av de 39 projekten anger inte någon specifik funktionsnedsättning eller diagnos i ansökningarna om projektmedel. Projektets primära målgrupp beskrivs i stället i allmänna termer som till exempel ”funktionshindrade äldre”, ”seniorer med funktionshinder” eller så avgränsas projektets målgrupp på andra sätt. Exempel på det sistnämnda sättet att definiera målgruppen är: ”äldre med funktionsnedsättning på äldreboenden och i 8 (116)dagverksamhet”, ”Värmlänningar som är över 65 år och som lever i ofrivillig ensamhet” och ”personer från 6l år och äldre som tidigare använt cykeln som transport- och rekreationsmedel och som på grund av ålder/sjukdom/skada inte längre klarar att framföra en ordinär tvåhjulig cykel”.De tre resterande projekten anger anhöriga som primär målgrupp. När det gäller typ av projektverksamhet visar genomgången av ansökningar om projektmedel att fem av de nio projekt som är inriktade på fysisk träningavser att göra en befintlig träningsmetod, till exempel yoga, tillgänglig för äldre personer med funktionsnedsättning eller att implementera den som en ny aktivitet på äldreboenden. Två av projekten är mer allmänt inriktade på att möjliggöra anpassad träning för äldre personer med synnedsättning respektive rörelsenedsättningar. Ett av de nio projekten inriktade på fysisk träning avseratt utveckla en utbildning i egenhälsa och ett avser att skapa en webbapplikation med så kallad Rörelsebingo.Av de tjugo stödinriktade projekten avser en knapp tredjedel (sex projekt) att utveckla metoder för att hjälpa äldre personer som är utsatta för oönskad ensamhet eller för psykisk ohälsa. En lika stor andel (sex projekt) är på olika sätt inriktade på att öka förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att vara aktiva på äldre dagar. De övriga stödinriktade projekten omfattar en rad olika inriktningar, såsom att utveckla stödet till anhöriga och att utveckla en receptapplikation kring mat och måltider för äldre personer i eget boende.Hälften av de sex kulturinriktade projekten är inriktade på att via dans, rörelser och musik skapa förutsättningar för berättande och berättelser för personer som bor på äldreboenden. Den resterande hälften har olika inriktningar, däribland att ta fram, testa och etablera metoder för regelbundna uteaktiviteter för äldre personer med funktionsnedsättning som bor i trygghetsboende och/eller besöker träffpunkter i Uppsala län.De fyra it-inriktade projekten handlar samtliga om att ge äldre personer med funktionsnedsättning –inklusive äldre personer med intellektuella eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – bättre förutsättningar att använda och ta tillvara digitala verktyg och tjänster. 9 (116)Resultatet från utvärderingen visar att coronapandemin är den betingelse som påverkat projektverksamheterna mest. De som deltar i projekten tillhör inte bara en (äldre) åldersgrupp som under pandemin var föremål för särskilda rekommendationer om att begränsa sina sociala kontakter. Åtta av projekten riktar sig dessutom till personer som bor på äldreboenden, det vill säga den typ av boenden som omfattades av ett nationellt besöksförbud under en del av pandemin. Det har inneburit att projekten, med något enstaka undantag, bedrivits under extraordinära förhållanden under delar av eller hela projekttiden. Som en konsekvens av pandemin har projekt också fått pausas och dragit ut på tiden. Det är ett av skälen till att de flesta av projekten fortfarande pågick och fick stöd från Arvsfonden när intervjuerna genomfördes. Det innebär i sin tur att det bara varit möjligt att i utvärderingen uttala sig om vilka spår sex av projekten lämnat efter att projektfinansieringen från Arvsfonden upphört. Ett annat resultat av utvärderingen är att flera av projekten har ställts inför och hanterat utmaningar som har att göra med rekrytering av deltagare samt med målgruppens deltagande och delaktighet i projektaktiviteter. Utmaningarna beträffande rekrytering har handlat om 1) svårigheter att träffas fysiskt och omställningar till att genomföra aktiviteter digitalt under pandemin, 2) att engagera människor i aktiviteter som de inte ägnat sig åt förut eller kanske ens hört talas om, 3) att hitta ord och formuleringar som gör att projektverksamheten får ett positivt mottagande och att potentiella deltagare blir intresserade av projektet och vill vara med, 4) att rekrytera deltagare via personal på äldreboenden och LSS-boenden, samt 5) att få till en heterogen grupp deltagare. En av de slutsatser som dras beträffande rekryteringen av deltagare är alltså att de ord som använts för att benämna projektet, aktiviteten i fråga – eller målgruppen –har blivit till ett hinder när deltagare ska rekryteras till verksamheten och försvårat rekryteringen av deltagare (se utmaning 3 ovan). Även hur projektverksamheten kommunicerats via bild har ställt till det i ett projekt. Att förstå att det är just ord- (och bild-) valet som är ett problem, och kommunicera verksamheten eller målgruppen i andra termer (eller med ett annat bildspråk) har då visat sig vara en framkomlig väg. 10 (116)Ett exempel på en formulering som visat sig ställa till problem vid rekryteringen av deltagare till några projekt är beskrivningar av projektets målgrupp som ”äldre med funktionsnedsättning”. I utvärderingen förklaras detta bland annat med att ”äldre med funktionsnedsättning” kan tolkas som ett onödigt, och stigmatiserande, utpekande av det relativt vanliga fenomenet att åldras till funktionsnedsättning. När nedsatta funktioner som uppstått påäldre dagar omnämns används ofta andra begrepp än funktionsnedsättning. Äldre, eller gamla, som exempelvis fått sämre rörelseförmåga beskrivs som ”skröpliga” eller som att de har ”krämpor” (Erlandsson, 2014). Att välja andra ord än ”äldre med funktionsnedsättning” när man informerar om projektet och dess aktiviteter har varit en fungerande lösning i de aktuella projekten.Olika typer av prova-på-aktiviteter har visat sig vara en framkomlig väg att hantera flera av de övriga utmaningarna. Verksamheter riktade enbart till män, ledda av män, har framträtt som en möjlig väg att nå ut till grupper av äldre män som skulle ha glädje och behov av Arvsfondsfinansierade (stödinriktade) projektverksamheter, men som i begränsad utsträckning nåtts av projekt som ingår i den här utvärderingen. Utvärderingens resultat väcker också en fråga om det är rimligt och fruktbart att projektledare ägnar så pass mycket dyrbar projekttid till att få till mångfald bland deltagarna som en del projektföreträdare förefaller att ha gjort, med liten eller ingen utdelning.När det gäller rekrytering visar resultatet från utvärderingen även på en relativ frånvaro av reflektioner och ambitioner när det gäller deltagarnas ålder i projektdokumentationen för de 39 projekten. Då ålder och ålderism allmänt sett inte diskuterats och problematiserats i samma utsträckning som till exempel kön och sexism och etnicitet och rasism (Andersson, 2008) är det inte förvånande. Vad gäller ålder belyser och problematiserar utvärderingen bland annat yngre äldre projektdeltagares reaktioner mot att ”klumpas ihop” med äldre äldre i ett av projekten.När det gäller målgruppens delaktighet och deltagande har följande utmaningar framkommit: 1) att deltagarnas hälso- och/eller funktionstillstånd och funktionsförmåga inte motsvarat förväntningarna och därmed inte heller de planerade formerna för deltagande, 2) problem kopplade till att ställa om verksamheter till att genomföras digitalt, samt 3) att traditionella former för återkoppling och utvärdering inte har fungerat för att ta tillvara deltagarnas –eller en del av deltagarnas –perspektiv på den aktivitet som de deltar i. 11 (116)Att planera om och anpassa verksamheten efter deltagarna och vad de orkar och klarar av har framträtt som fungerande sätt att arbeta vidare mot projektmålen i projekt där deltagarnas hälso- och/eller funktionstillstånd och funktionsförmåga inte motsvarat de förväntningar som fanns då projektet planerades. I projekt där traditionella former för återkoppling från deltagarna – eller en del av deltagarna – inte fungerat optimalt har alternativa lösningarutvecklats som handlar om att lyssna på och observera deltagarnas reaktioner och kroppsspråk under det att aktiviteten pågår. Andra vägar har varit att låta andra förmedla deltagares upplevelser av och synpunkter på aktiviteten.En slutsats är att kreativitet i projektledningen kombinerat med förmåga och mod att frångå projektplanen och anpassa verksamheten till oförutsedda omständigheter har varit en viktig framgångsfaktor, både när det gäller att hantera utmaningar relaterade till pandemin och beträffande målgruppens delaktighet. På det sättet har projektverksamheter lyckats att ta sig genom pandemin och arbeta vidare mot uppsatta mål. Det är också genom att tänka nytt och ställa om som projekt lyckats med att driva verksamheter på ett sätt som är anpassat efter de deltagare som i praktiken kommit att delta i projektens aktiviteter. En förutsättning för detta har varit att projekten haft en kontinuerlig dialog med Arvsfonden, som möjliggjort en flexibilitet och förståelse för att en projektplan under tidens lopp kan behöva ändras. Av de sex projekt som var avslutade då datainsamlingen påbörjades har fyra bedömts leva vidare på ett tydligt sätt. De övriga två projekten har genomfört den verksamhet som projektet planerat, men det är inte lika tydligt vad som levt vidare efter projektslut. Mot bakgrund av hur projekten drabbats av pandemin kan detta ses som ett särskilt positivt resultat. Att inget av de övriga projekten avbrutits i förtid är också värt att notera och pekar mot att de antingen kommer att leva vidare eller fullfölja verksamheten till dess att stödet från Arvsfonden upphör och därefter på olika sätt lämna spår
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: , 2023. p. 116
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-199412 (URN)
2023-12-012023-12-012023-12-07