liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Taghizadeh Larsson, Annika, Docent
Alternative names
Publications (10 of 81) Show all publications
Hjalmarsson Österholm, J., Olaison, A. & Taghizadeh Larsson, A. (2023). How shall we handle this situation? Social workers discussions about risks during the COVID-19 pandemic in Swedish elder care. Health, Risk and Society, 25(1-2), 28-44
Open this publication in new window or tab >>How shall we handle this situation? Social workers discussions about risks during the COVID-19 pandemic in Swedish elder care
2023 (English)In: Health, Risk and Society, ISSN 1369-8575, E-ISSN 1469-8331, Vol. 25, no 1-2, p. 28-44Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Within a context where New Public Management [NPM] has become increasingly influential in shaping everyday working practices, social workers often handle risks in their everyday work using formalised bureaucratic procedures, among other strategies. As the COVID-19 pandemic progressed, rapid changes occurred in Swedish elder care that social workers were required to address in their everyday work. Intra-professional case conferences amongst social workers provide one opportunity to discuss individual viewpoints and obtain suggestions from colleagues on how to proceed with a case. These discussions have so far received little scholarly attention. In this study we used a data set consisting of 39 audio-recorded case conferences to analyse social workers intra-professional discussions about risks during the COVID-19 pandemic. In the case conferences, social workers discussed the risks that were accentuated by the pandemic, such as the risk of spreading COVID-19 to clients, the risk of unmet care needs amongst clients, risks related to accountability, and the risks pertaining to blurred boundaries between different organisations. The collegial discussions in case conferences included opportunities for social workers to use their collective professional experience and competency to establish creative solutions on the go and to discuss various ways of handling and balancing different risks while continuing to carry out their work in the changing and unknown situation. Our findings highlight the importance of collegial support in social work in dealing with accentuated risks during the pandemic.

Place, publisher, year, edition, pages
ROUTLEDGE JOURNALS, TAYLOR & FRANCIS LTD, 2023
Keywords
Case conferences; Case talk; COVID-19; Risk management; Social work
National Category
Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-190938 (URN)10.1080/13698575.2022.2154323 (DOI)000895844000001 ()
Note

Funding Agencies|FORTE [2019-00610]

Available from: 2023-01-09 Created: 2023-01-09 Last updated: 2024-02-08Bibliographically approved
Taghizadeh Larsson, A. (2023). I skuggan – och ljuset - av en pandemi: En utvärdering av 39 projekt inriktade på äldre med funktionsnedsättning. Stockholm
Open this publication in new window or tab >>I skuggan – och ljuset - av en pandemi: En utvärdering av 39 projekt inriktade på äldre med funktionsnedsättning
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den här rapporten redovisar en utvärdering av 39 projekt som under åren 2017–2023 erhållit stöd från Arvsfonden. Gemensamt för projekten är att de rör äldre med funktionsnedsättning och varit en del av Arvsfondens äldresatsning. Äldresatsningen var en kommunikationssatsning för att få in fler ansökningar riktade till äldre personer inom fondens målgrupp ”personer över 25 år med funktionsnedsättning”. Satsningen gjordes innan äldre (65+) år 2021 blev en egen målgrupp. Enligt en indelning av projekten som erhölls från Arvsfonden i samband med utvärderingsuppdraget är nio av de 39 projekten inriktade på fysisk träning, 20 på stöd, sex är kulturinriktade och fyra är inriktade på IT. Bland de organisationer som fått ekonomiskt stöd för att – i samverkan med andra organisationer – bedriva projekten återfinns till exempel studieförbund, funktionshinderorganisationer, yoga- och idrottsföreningar, stiftelser, pensionärsorganisationer, en region och två kommuner.Syftet med utvärderingen är enligt uppdragsbeskrivningen att ta tillvara de erfarenheter och kunskaper som gjorts i arvsfondsprojekt riktade till äldre personer med funktionsnedsättning genom att belysa de här övergripande frågeställningarna:• Vilka spår lämnar Allmänna arvsfondens pengar och under vilka betingelser lämnar de spår?• Vilka framkomliga vägar finner projekten och vilka hinder stöter de på?• Hur upplever målgruppen insatserna?• Kvantitativa aspekter så som antal personer som varit verksamma/deltagit i den aktuella verksamheten.Metoder, arbetssätt och verksamheter som utvecklats inom projekten och som visat sig särskilt betydelsefulla eller välfungerande för fondens målgrupper ska lyftas fram. I uppdraget har också ingått att redovisa en kategorisering av överlevnaden av avslutade projekt, det vill säga om och hur verksamheter som startats upp med stöd ifrån Arvsfonden lever vidare efter det att stödet upphört.Projekten har studerats med hjälp av två metoder: dokumentstudie och intervjustudie. Dokumentstudien omfattar projektdokumentation i form av 7 (116)ansökningar och års-och slutredovisningar som projekt som beviljats arvsfondsmedel löpande redovisar till Arvsfonden. Intervjuer med företrädare för 37 av projekten har också genomförts. Datainsamlingen påbörjades i augusti 2022 och avslutades i januari 2023. 32 av projekten pågick fortfarande och fick stöd från Arvsfonden när datainsamlingen påbörjades.En genomgång av vilka specifika grupper äldre med funktionsnedsättning de 39 projekten riktar sig till i de ansökningar om projektmedel som skickats in till Arvsfonden visar att 17 av de 39 projekten riktar sig till personer med vissa diagnoser eller funktionsnedsättningar. Hit hör fem projekt där personer med demens är målgrupp; fem projekt riktade till personer med intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning; två projekt riktade till personer med Parkinsons sjukdom; två projekt som vänder sig till personer med synnedsättning respektive synfältsbortfall; två projekt som är inriktade på personer med psykisk ohälsa och ett projekt som är inriktade på personer med rörelsenedsättning. Inom forskningen kontrasteras numera ibland ageing with disability (att åldras med funktionsnedsättning) med ageing into disability (att åldras till funktionedsättning) för att skilja det ökande antal personer som (redan) lever med funktionsnedsättning när de blir äldre eller fyller 65, från de som får en funktionsnedsättning på äldre dagar, det vill säga de som åldras till funktionsnedsättning (Putnam & Bigby, 2021). Till kategorin personer som åldras till funktionsnedsättning hör majoriteten av de som har diagnosen demens medan äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning räknas som personer som åldras med funktionsnedsättning. Som framkommer ovan omfattar målgrupperna för de projekt som ingår i utvärderingen båda dessa kategorier äldre med funktionsnedsättning. Att personer som åldras med och till funktionsnedsättning ”blandas ihop” är vanligt. Det är också anledning till att kunskapen och forskningen är begränsad om hur villkoren ser ut just för äldre personer som levde med funktionsnedsättning innan de fyllde 65. 19 av de 39 projekten anger inte någon specifik funktionsnedsättning eller diagnos i ansökningarna om projektmedel. Projektets primära målgrupp beskrivs i stället i allmänna termer som till exempel ”funktionshindrade äldre”, ”seniorer med funktionshinder” eller så avgränsas projektets målgrupp på andra sätt. Exempel på det sistnämnda sättet att definiera målgruppen är: ”äldre med funktionsnedsättning på äldreboenden och i 8 (116)dagverksamhet”, ”Värmlänningar som är över 65 år och som lever i ofrivillig ensamhet” och ”personer från 6l år och äldre som tidigare använt cykeln som transport- och rekreationsmedel och som på grund av ålder/sjukdom/skada inte längre klarar att framföra en ordinär tvåhjulig cykel”.De tre resterande projekten anger anhöriga som primär målgrupp. När det gäller typ av projektverksamhet visar genomgången av ansökningar om projektmedel att fem av de nio projekt som är inriktade på fysisk träningavser att göra en befintlig träningsmetod, till exempel yoga, tillgänglig för äldre personer med funktionsnedsättning eller att implementera den som en ny aktivitet på äldreboenden. Två av projekten är mer allmänt inriktade på att möjliggöra anpassad träning för äldre personer med synnedsättning respektive rörelsenedsättningar. Ett av de nio projekten inriktade på fysisk träning avseratt utveckla en utbildning i egenhälsa och ett avser att skapa en webbapplikation med så kallad Rörelsebingo.Av de tjugo stödinriktade projekten avser en knapp tredjedel (sex projekt) att utveckla metoder för att hjälpa äldre personer som är utsatta för oönskad ensamhet eller för psykisk ohälsa. En lika stor andel (sex projekt) är på olika sätt inriktade på att öka förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att vara aktiva på äldre dagar. De övriga stödinriktade projekten omfattar en rad olika inriktningar, såsom att utveckla stödet till anhöriga och att utveckla en receptapplikation kring mat och måltider för äldre personer i eget boende.Hälften av de sex kulturinriktade projekten är inriktade på att via dans, rörelser och musik skapa förutsättningar för berättande och berättelser för personer som bor på äldreboenden. Den resterande hälften har olika inriktningar, däribland att ta fram, testa och etablera metoder för regelbundna uteaktiviteter för äldre personer med funktionsnedsättning som bor i trygghetsboende och/eller besöker träffpunkter i Uppsala län.De fyra it-inriktade projekten handlar samtliga om att ge äldre personer med funktionsnedsättning –inklusive äldre personer med intellektuella eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – bättre förutsättningar att använda och ta tillvara digitala verktyg och tjänster. 9 (116)Resultatet från utvärderingen visar att coronapandemin är den betingelse som påverkat projektverksamheterna mest. De som deltar i projekten tillhör inte bara en (äldre) åldersgrupp som under pandemin var föremål för särskilda rekommendationer om att begränsa sina sociala kontakter. Åtta av projekten riktar sig dessutom till personer som bor på äldreboenden, det vill säga den typ av boenden som omfattades av ett nationellt besöksförbud under en del av pandemin. Det har inneburit att projekten, med något enstaka undantag, bedrivits under extraordinära förhållanden under delar av eller hela projekttiden. Som en konsekvens av pandemin har projekt också fått pausas och dragit ut på tiden. Det är ett av skälen till att de flesta av projekten fortfarande pågick och fick stöd från Arvsfonden när intervjuerna genomfördes. Det innebär i sin tur att det bara varit möjligt att i utvärderingen uttala sig om vilka spår sex av projekten lämnat efter att projektfinansieringen från Arvsfonden upphört. Ett annat resultat av utvärderingen är att flera av projekten har ställts inför och hanterat utmaningar som har att göra med rekrytering av deltagare samt med målgruppens deltagande och delaktighet i projektaktiviteter. Utmaningarna beträffande rekrytering har handlat om 1) svårigheter att träffas fysiskt och omställningar till att genomföra aktiviteter digitalt under pandemin, 2) att engagera människor i aktiviteter som de inte ägnat sig åt förut eller kanske ens hört talas om, 3) att hitta ord och formuleringar som gör att projektverksamheten får ett positivt mottagande och att potentiella deltagare blir intresserade av projektet och vill vara med, 4) att rekrytera deltagare via personal på äldreboenden och LSS-boenden, samt 5) att få till en heterogen grupp deltagare. En av de slutsatser som dras beträffande rekryteringen av deltagare är alltså att de ord som använts för att benämna projektet, aktiviteten i fråga – eller målgruppen –har blivit till ett hinder när deltagare ska rekryteras till verksamheten och försvårat rekryteringen av deltagare (se utmaning 3 ovan). Även hur projektverksamheten kommunicerats via bild har ställt till det i ett projekt. Att förstå att det är just ord- (och bild-) valet som är ett problem, och kommunicera verksamheten eller målgruppen i andra termer (eller med ett annat bildspråk) har då visat sig vara en framkomlig väg. 10 (116)Ett exempel på en formulering som visat sig ställa till problem vid rekryteringen av deltagare till några projekt är beskrivningar av projektets målgrupp som ”äldre med funktionsnedsättning”. I utvärderingen förklaras detta bland annat med att ”äldre med funktionsnedsättning” kan tolkas som ett onödigt, och stigmatiserande, utpekande av det relativt vanliga fenomenet att åldras till funktionsnedsättning. När nedsatta funktioner som uppstått påäldre dagar omnämns används ofta andra begrepp än funktionsnedsättning. Äldre, eller gamla, som exempelvis fått sämre rörelseförmåga beskrivs som ”skröpliga” eller som att de har ”krämpor” (Erlandsson, 2014). Att välja andra ord än ”äldre med funktionsnedsättning” när man informerar om projektet och dess aktiviteter har varit en fungerande lösning i de aktuella projekten.Olika typer av prova-på-aktiviteter har visat sig vara en framkomlig väg att hantera flera av de övriga utmaningarna. Verksamheter riktade enbart till män, ledda av män, har framträtt som en möjlig väg att nå ut till grupper av äldre män som skulle ha glädje och behov av Arvsfondsfinansierade (stödinriktade) projektverksamheter, men som i begränsad utsträckning nåtts av projekt som ingår i den här utvärderingen. Utvärderingens resultat väcker också en fråga om det är rimligt och fruktbart att projektledare ägnar så pass mycket dyrbar projekttid till att få till mångfald bland deltagarna som en del projektföreträdare förefaller att ha gjort, med liten eller ingen utdelning.När det gäller rekrytering visar resultatet från utvärderingen även på en relativ frånvaro av reflektioner och ambitioner när det gäller deltagarnas ålder i projektdokumentationen för de 39 projekten. Då ålder och ålderism allmänt sett inte diskuterats och problematiserats i samma utsträckning som till exempel kön och sexism och etnicitet och rasism (Andersson, 2008) är det inte förvånande. Vad gäller ålder belyser och problematiserar utvärderingen bland annat yngre äldre projektdeltagares reaktioner mot att ”klumpas ihop” med äldre äldre i ett av projekten.När det gäller målgruppens delaktighet och deltagande har följande utmaningar framkommit: 1) att deltagarnas hälso- och/eller funktionstillstånd och funktionsförmåga inte motsvarat förväntningarna och därmed inte heller de planerade formerna för deltagande, 2) problem kopplade till att ställa om verksamheter till att genomföras digitalt, samt 3) att traditionella former för återkoppling och utvärdering inte har fungerat för att ta tillvara deltagarnas –eller en del av deltagarnas –perspektiv på den aktivitet som de deltar i. 11 (116)Att planera om och anpassa verksamheten efter deltagarna och vad de orkar och klarar av har framträtt som fungerande sätt att arbeta vidare mot projektmålen i projekt där deltagarnas hälso- och/eller funktionstillstånd och funktionsförmåga inte motsvarat de förväntningar som fanns då projektet planerades. I projekt där traditionella former för återkoppling från deltagarna – eller en del av deltagarna – inte fungerat optimalt har alternativa lösningarutvecklats som handlar om att lyssna på och observera deltagarnas reaktioner och kroppsspråk under det att aktiviteten pågår. Andra vägar har varit att låta andra förmedla deltagares upplevelser av och synpunkter på aktiviteten.En slutsats är att kreativitet i projektledningen kombinerat med förmåga och mod att frångå projektplanen och anpassa verksamheten till oförutsedda omständigheter har varit en viktig framgångsfaktor, både när det gäller att hantera utmaningar relaterade till pandemin och beträffande målgruppens delaktighet. På det sättet har projektverksamheter lyckats att ta sig genom pandemin och arbeta vidare mot uppsatta mål. Det är också genom att tänka nytt och ställa om som projekt lyckats med att driva verksamheter på ett sätt som är anpassat efter de deltagare som i praktiken kommit att delta i projektens aktiviteter. En förutsättning för detta har varit att projekten haft en kontinuerlig dialog med Arvsfonden, som möjliggjort en flexibilitet och förståelse för att en projektplan under tidens lopp kan behöva ändras. Av de sex projekt som var avslutade då datainsamlingen påbörjades har fyra bedömts leva vidare på ett tydligt sätt. De övriga två projekten har genomfört den verksamhet som projektet planerat, men det är inte lika tydligt vad som levt vidare efter projektslut. Mot bakgrund av hur projekten drabbats av pandemin kan detta ses som ett särskilt positivt resultat. Att inget av de övriga projekten avbrutits i förtid är också värt att notera och pekar mot att de antingen kommer att leva vidare eller fullfölja verksamheten till dess att stödet från Arvsfonden upphör och därefter på olika sätt lämna spår

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: , 2023. p. 116
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-199412 (URN)
Available from: 2023-12-01 Created: 2023-12-01 Last updated: 2023-12-07
Taghizadeh Larsson, A., Olaison, A. & Österholm, J. (2023). Looking into backstage discussions in social work: A qualitative synthesis of recent empirical findings. Journal of Social Work
Open this publication in new window or tab >>Looking into backstage discussions in social work: A qualitative synthesis of recent empirical findings
2023 (English)In: Journal of Social Work, ISSN 1468-0173, E-ISSN 1741-296XArticle, review/survey (Refereed) Epub ahead of print
Abstract [en]

Summary: Social work practice has a history of collegial, intra-, and interprofessionaldiscussions that take place backstage, that is, without the presence of clients. Because oftheir backstage character, these discussions may be considered even more important toexamine than meetings at which clients are present and that are in a way already open tothe public. The purpose of the present review was to provide insight into this practiceby identifying and synthesizing recent empirical findings from existing studies using naturalisticdata, published in English in peer-reviewed journals. Findings: We identified four types of interaction among practitioners in relation tothe case discussed and three types of content that were raised and shared, as well asan apparent mismatch between formal reasons for the discussions and the purposethey serve in practice. A lack of common vocabulary for conceptualizing the discussionsand of attention given to their backstage character was identified in the included studies. Applications: The review highlights an important area for further research and stressesthe importance of not being blinded by formal purposes or ideological underpinningsin examining intra- and interprofessional discussions in social work; it shows that it isimportant to look into what is actually going on in practice.

Place, publisher, year, edition, pages
Sage Publications, 2023
Keywords
Social work, communication, group work, collaboration, reflexive practice
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-193107 (URN)10.1177/14680173221144556 (DOI)
Funder
Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare, 2019‐00610
Available from: 2023-04-16 Created: 2023-04-16 Last updated: 2023-04-17
Olaison, A., Taghizadeh Larsson, A. & Hjalmarsson Österholm, J. (2023). Making an (in)appropriate client: Social workers’ use of storylines in gatekeeping processes in the context of collegial case conferences. Nordic Social Work Research
Open this publication in new window or tab >>Making an (in)appropriate client: Social workers’ use of storylines in gatekeeping processes in the context of collegial case conferences
2023 (English)In: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588Article in journal (Refereed) Epub ahead of print
Abstract [en]

Research has explored how social workers in team constellations perform assessments of the needs of clients in case conferences. However, the process in which gatekeeping is applied in the categorization of clients as inappropriate receivers of support in collegial discussions has received less attention. This article presents findings from a case study of a complex case where a 64-year-old person with dementia was assessed by two teams of social workers handling the same case under two different forms of legislation (elder care and disability services). The data consist of recordings of two case conferences in one Swedish social work agency. The conferences were analysed using positioning theory. The findings suggest that the conferences contained different storylines where the social workers categorized the client as an inappropriate receiver of support. Furthermore, the discourses for gatekeeping differed depending on how the social workers positioned the client in the different storylines in the case conferences. The study shows that institutional and professional responsibilities are central to the assessments that the social workers perform, and that there is a risk that the client will be subject to gatekeeping when the case is handled on an ambiguous legal basis in different legislations, which may result in the client falling between two stools. The findings suggest that research needs to explore, in a more systematic manner, how social workers’ gatekeeping practices are performed in collegial team discussions.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis, 2023
Keywords
case conferences; categorisation; gatekeeping; positioning theory; teams
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-198217 (URN)10.1080/2156857x.2023.2263020 (DOI)001072143500001 ()2-s2.0-85172407079 (Scopus ID)
Funder
Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare
Available from: 2023-09-30 Created: 2023-09-30 Last updated: 2024-03-11Bibliographically approved
Persdotter, M., Lundberg, A., Taghizadeh Larsson, A. & Wernesjö, U. (2023). Rätten till en skälig levnadsnivå i förhandling. In: Dahlstedt, Magnus; Lundberg, Anna & Michailakis, Dimitris (Ed.), De sociala rättigheternas politik: förhandlingar och spänningsfält (pp. 85-102). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Open this publication in new window or tab >>Rätten till en skälig levnadsnivå i förhandling
2023 (Swedish)In: De sociala rättigheternas politik: förhandlingar och spänningsfält / [ed] Dahlstedt, Magnus; Lundberg, Anna & Michailakis, Dimitris, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, p. 85-102Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-197716 (URN)9789151109855 (ISBN)
Available from: 2023-09-11 Created: 2023-09-11 Last updated: 2023-11-09Bibliographically approved
Taghizadeh Larsson, A., Olaison, A. & Hjalmarsson Österholm, J. (2022). Looking into backstage case discussions: an important mission for research exploring socialwork practice. In: : . Paper presented at 11th European Conference for Social Work Research, Amsterdam, The Netherlands, 6-8 April 2022.
Open this publication in new window or tab >>Looking into backstage case discussions: an important mission for research exploring socialwork practice
2022 (English)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
Abstract [en]

Recommendations for how practitioners “should communicate about their work, so as to become ‘more efficient’ and make better use of their ‘team’” are increasingly being requested. However, if we want social work practice to change or improve, we first need to acquire insight into its actual content(s), that is, what practitioners do in different working contexts and how they interact. Based on a systematic review of recent empirical findings from studies on inter- and intra-professional case discussions in social work practice using naturalistic data, this presentation aims to provide insight into backstage case discussions and to provide directions for further research. Goffman´s concept of backstage implies that the discussions in focus take place metaphorically, away from an audience consisting of clients or significant others. In synthesizing the included studies, we identified five types of interaction among practitioners in relation to the case discussed and three types of content that were raised and shared, as well as an apparent mismatch between formal reasons for the discussions and the purpose they serve in practice. A lack of common vocabulary for conceptualizing the discussions and of attention given to their backstage character was also identified. The presentation will highlight an important area for further research and stress the importance of not being blinded by formal purposes or ideological underpinnings in examining intra- and inter-professional discussions in social work; it shows that we should look into what is actually going on in practice.

National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-184245 (URN)
Conference
11th European Conference for Social Work Research, Amsterdam, The Netherlands, 6-8 April 2022
Funder
Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare, 2019-00610
Available from: 2022-04-09 Created: 2022-04-09 Last updated: 2022-04-22Bibliographically approved
Taghizadeh Larsson, A., Olaison, A. & Hjalmarsson Österholm, J. (2022). Ärendekonferenser som en (potentiell) arena för kollegialt stöd när det gäller dilemman och frågor rörande självbestämmande. In: Book of abstract: Nationell paperkonferens i socialt arbete: . Paper presented at Nationell paperkonferens i socialt arbete, Växjö, Sverige, 16-17 mars, 2022.
Open this publication in new window or tab >>Ärendekonferenser som en (potentiell) arena för kollegialt stöd när det gäller dilemman och frågor rörande självbestämmande
2022 (Swedish)In: Book of abstract: Nationell paperkonferens i socialt arbete, 2022Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-184149 (URN)
Conference
Nationell paperkonferens i socialt arbete, Växjö, Sverige, 16-17 mars, 2022
Funder
Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare, 2019-00610
Available from: 2022-04-05 Created: 2022-04-05 Last updated: 2022-04-21Bibliographically approved
Xu, W. & Taghizadeh Larsson, A. (2021). Communication officers in local authorities meeting social media: On the production of social media photos of older adults. Journal of Aging Studies, 58, Article ID 100952.
Open this publication in new window or tab >>Communication officers in local authorities meeting social media: On the production of social media photos of older adults
2021 (English)In: Journal of Aging Studies, ISSN 0890-4065, E-ISSN 1879-193X, Vol. 58, article id 100952Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

European local authorities increasingly use social media to present services and activities organized for citizens living in the particular area. Previous studies found that authority-managed social media visually depicted older adults as being active, sociable, happy, and physically capable, reflecting the normative “third age” representation. Yet few studies to date have examined how local authorities produce the photos of older adults for social media posting. Drawing on semi-structured interviews with communication officers in a Swedish municipality, the purpose of this study is to investigate the production process for social media photos of older adults within local authorities from an institutional logics perspective. The analysis illustrates that communication officers strive to create a good image of the municipality and its services, follow municipal policy and EU law on data protection, seek photos through particular sources, adjust to and develop photographic standards of good photos, and endeavor to promote social media engagement in the photos. These motives and work practices of communication officers contribute to the visual representations of older adults as engaging in municipal services, being socially active, and staying physically capable. The analysis also indicates that both social media and bureaucratic logics encourage officers to produce photos of older adults that highlight the bright side of later life. The findings contribute to previous studies on online representations of older adults generated by local authorities, by showing how the third age representation may come about in practice, and which logics may influence officers to generate such representation. Furthermore, the knowledge provided could be used as a basis for assessment and improvement on authorities' production for social media photos of older adults, which in turn contributes to more diverse and thoughtful representations of older adults and later life in authority-managed social media.

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier, 2021
National Category
Social Sciences Interdisciplinary Media and Communications
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-177747 (URN)10.1016/j.jaging.2021.100952 (DOI)000692593700006 ()34425987 (PubMedID)
Funder
EU, Horizon 2020
Note

Funding: European UnionEuropean Commission [764632]

Available from: 2021-07-01 Created: 2021-07-01 Last updated: 2021-09-23
Xu, W. & Taghizadeh Larsson, A. (2021). How do local authorities produce social media photos of older people?. In: : . Paper presented at 25th Nordic Congress of Gerontology.
Open this publication in new window or tab >>How do local authorities produce social media photos of older people?
2021 (English)Conference paper, Poster (with or without abstract) (Refereed)
Abstract [en]

Mass media are one of many institutions that contributes to the construction of stereotypical images of ageing and old age and studies have shown that older people have primarily been associated with negative depictions in newspapers and television programs. In recent years, European public bureaucracies have increasingly used social media tools for communicating with citizens. However, few ageing research and media research have dealt with public administrators and their work routines of depicting older citizens in social media. This study aims to investigate how Swedish local authorities generate social media pictures of older people, and what consequences the institutional practices may have on reducing ageist representations. This research performed an analysis on the Facebook photos of older people posted by local authorities and conducted semi-structured interviews with communicators in the aspects of sourcing and selecting photos of older people, designing and evaluating social media posts. This study found that communication guidelines and assignments from the municipality (re)direct communication resources and practices which may decrease the proportion of pictures of older people. Moreover, it found that local authorities have been adaptive to social media and published favourable photos of active and healthy older people, while they failed to address the heterogeneity of older people when it comes to health and function. While the institutional practices of capturing positive later life may contribute to up-grading stereotypical images of older people as sick and dependent, they could simultaneously be considered as ableist and as giving a false impression of long term care.

National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-176282 (URN)
Conference
25th Nordic Congress of Gerontology
Available from: 2021-06-08 Created: 2021-06-08 Last updated: 2022-08-24
Wittberg, S. & Taghizadeh Larsson, A. (2021). Hur avgränsas det kommunala ansvaret för att tillgodose äldres behov i kommunala riktlinjer?. Socialvetenskaplig tidskrift, 28(3), 269-288
Open this publication in new window or tab >>Hur avgränsas det kommunala ansvaret för att tillgodose äldres behov i kommunala riktlinjer?
2021 (Swedish)In: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 28, no 3, p. 269-288Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Trots att kommunala riktlinjer uppmärksammats som avgörande för hur välfärdens ambitioner för äldreomsorgen tillämpas på lokal nivå genom att vägleda biståndsbedömare i deras bedömningar och beslut så saknas ingående analyser av hur sådana styrdokument är utformade. Syftet med artikeln är att belysa hur det kommunala ansvaret för att tillgodose individuella behov avgränsas i kommunala riktlinjer för biståndsbedömning avseende äldre människor enligt Socialtjänstlagen, liksom hur avgränsningarna underbyggs och legitimeras. Ambitionen är att öka förståelsen för biståndshandläggares arbetsvillkor samt att bidra med underlag för diskussioner om äldreomsorgens styrning. En analys av 51 strategiskt utvalda kommuners riktlinjer har genomförts med stöd i teorin om framing. Analysen visar hur kommuner i riktlinjerna framställs som ansvariga för att tillhandahålla vissa insatser snarare än att, i enlighet med de ambitioner som fanns då SoL infördes, tydliggöra vad som på den lokala nivån är att betrakta som en skälig levnadsnivå när det gäller livsföring i övrigt. Det utrymme som lagen lämnar för lokala anpassningar legitimerar i riktlinjerna istället ett begränsat och specificerat insatsutbud. Begränsningar av det kommunala ansvaret underbyggs och sker även genom såväl korrekt som inkorrekt hänvisning till rättspraxis samt genom att äldres behov av stöd på ett rättsligt tveksamt sätt hänvisas till anhöriga. Riktlinjernas utformning riskerar för det första att – vid tillämpning – ha en negativ inverkan på rättssäkerheten eftersom normerande utbud av insatser är svåra att kombinera med principen om individuell bedömning. För det andra försätter det biståndshandläggarna i en situation där de riskerar att hamna i kläm mellan att följa SoL och lokala föreskrifter då dessa ger motstridiga budskap. För det tredje kan variationer av äldreomsorgens styrning på lokal nivå leda till systematiska skillnader i tillämpningen av lagen. En kartläggning som genomfördes innan artikeln färdigställdes visar att 2019 hade 274 av Sveriges 290 kommuner riktlinjer för biståndsbedömning.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping University Electronic Press, 2021
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-183546 (URN)10.3384/SVT.2021.28.3.4262 (DOI)
Available from: 2022-03-11 Created: 2022-03-11 Last updated: 2024-01-08Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications