liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Alternative names
Publications (10 of 42) Show all publications
Mahrs Träff, A., Cedersund, E., Larsson, A.-C. & Abramsson, M. (2018). Approaches to physical activity at assisted living facilities: from the perspective of older people and physiotherapists. European Journal of Physiotherapy, 1-8
Open this publication in new window or tab >>Approaches to physical activity at assisted living facilities: from the perspective of older people and physiotherapists
2018 (English)In: European Journal of Physiotherapy, ISSN 2167-9169, E-ISSN 2167-9177, p. 1-8Article in journal (Refereed) Epub ahead of print
Abstract [en]

Aim: Physical activity has been described as important for the well-being of all individuals, including the very old. The aim of this study was to investigate how physical activity is performed at assisted living facilities, the situations in which older people were and wanted to be physically active and the role of the physiotherapist at each facility.

Methods: To achieve this aim, an ethnographic study including observations and interviews was conducted at four assisted living facilities.

Results: The results show that physical activity neither was an issue in focus at any of the assisted living facilities, nor were recommendations on physical activity followed. Individuals that were able to exercise themselves could do so, whereas those in need of assistance had but limited possibilities to be physically active. There was a need for physical activity that the staff do not necessarily and sufficiently identify.

Conclusion: The study illustrated that there were major variations in how older people engaged in physical activity and how physical activities were part of everyday life. Physiotherapists played no clear role at the facilities, especially with regard to preventive exercise. Older individuals were not involved in determining which activities should be made available to the residents.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis, 2018
Keywords
Physiotherapy, participation, elderly care, ethnography, observations, interviews
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology Physiotherapy Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-151021 (URN)10.1080/21679169.2018.1465120 (DOI)2-s2.0-85046025809 (Scopus ID)
Available from: 2018-09-11 Created: 2018-09-11 Last updated: 2018-09-13Bibliographically approved
Cedersund, E., Sverker, A. M. & Olaison, A. (2018). Bridging between social and medical perspectives: Old people´s experiences of a new health care model. . In: : . Paper presented at The 24th Nordic Congress of Gerontology, May 2-4, in Oslo, Norway.
Open this publication in new window or tab >>Bridging between social and medical perspectives: Old people´s experiences of a new health care model. 
2018 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-153794 (URN)
Conference
The 24th Nordic Congress of Gerontology, May 2-4, in Oslo, Norway
Available from: 2019-01-10 Created: 2019-01-10 Last updated: 2019-01-18Bibliographically approved
Mahrs Träff, A., Cedersund, E. & Abramsson, M. (2018). Fysisk aktivitet för äldre på särskilda boenden: Om inställningar och handlande i svensk äldreomsorg. Journal of Care Research, 4(2), 165-176
Open this publication in new window or tab >>Fysisk aktivitet för äldre på särskilda boenden: Om inställningar och handlande i svensk äldreomsorg
2018 (Swedish)In: Journal of Care Research, ISSN 2387-5976, E-ISSN 2387-5984, Vol. 4, no 2, p. 165-176Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Fysisk aktivitet för äldre beskrivs i litteraturen som något positivt och viktigt och har kommit i fokus under senare år. I svensk äldreomsorg dominerar ett aktivitetsteoretiskt synsätt och det finns även internationella rekommendationer om fysisk aktivitet för äldre. Få studier har dock undersökt hur behovet av fysisk aktivitet tillfredsställs i det särskilda boendet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur äldreomsorgens personal tänker och agerar när det gäller fysisk aktivitet för äldre. Det empiriska materialet består av observationer och intervjuer på fyra särskilda boenden i två olika svenska kommuner.

Resultaten visar betydelsen av rådande kulturer och normer för hur personalen tänker och agerar kring fysisk aktivitet. Det finns en motsättning mellan hur personalen diskuterar äldres önskemål om stöd för fysisk aktivitet och hur hänsyn tas till fysisk aktivitet i det dagliga arbetet. Denna motsättning visar sig genom att personalen beskriver vikten av fysisk aktivitet för de äldre personerna samtidigt som denna prioriteras bort till förmån för andra arbetsuppgifter. Det förefaller ha skapats en acceptans för att äldres individuella önskemål inte kan tillgodoses om personalen har andra uppgifter att utföra.

Abstract [en]

Physical activity is described in the literature as positive and important, and has come into focus in recent years. An activity-based theoretical approach dominates in Swedish eldercare, and there are also international recommendations on physical activity for older people. Nevertheless, few studies have explored how the need for physical activity is satisfied at assisted living facilities.

The aim of this study was to investigate how professionals working in eldercare think about and act to promote physical activities for elderly people. The empirical data consists of observations and interviews conducted at four assisted living facilities in two different Swedish municipalities.

The results show how cultures and norms are important for how professionals think and act regarding physical activity. There is a contradiction between how professionals discuss elderly people’s need for support for physical activity and how they act in their day-to-day work. There seems to be an acceptance that elderly people’s individual needs cannot be met if professionals have other tasks to perform.

Place, publisher, year, edition, pages
Universitetsforlaget, 2018
Keywords
Professional role, older people’s requests, routines, norms, Professional role, older people’s requests, routines, norms, Personalens roll, äldres önskemål, rutiner, normsystem
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-151022 (URN)10.18261/issn.2387-5984-2018-02-12 (DOI)
Available from: 2018-09-11 Created: 2018-09-11 Last updated: 2018-09-14Bibliographically approved
Ågren, A. & Cedersund, E. (2018). Reducing loneliness among older people – who is responsible?. Ageing & Society
Open this publication in new window or tab >>Reducing loneliness among older people – who is responsible?
2018 (English)In: Ageing & Society, ISSN 0144-686X, E-ISSN 1469-1779Article in journal (Refereed) Epub ahead of print
Abstract [en]

In the Swedish news-press, loneliness among older people is presented as a severe problem that needs to be solved. The issue of who is responsible for reducing loneliness and how this responsibility is designated is, however, rarely discussed. In this study, we have analysed how responsibility is designated and constructed in articles from the Swedish news-press. Focus has been on identifying responsibility in discourses proceeding from the concept of subject positions. This concept has enabled analysis on how responsibility is negotiated and who is positioned as a responsible actor with the ability to perform actions that reduce loneliness. Three dominating discourses were found. In the discourse of responsibility within politics and the welfare state, the responsibility is both self-taken and designated to other institutions held responsible for not initiating sufficient measures to reduce loneliness. In the discourse of responsibility within societal and evolutionary perspectives on loneliness, developments beyond the individual's control are considered to contribute to loneliness. At the same time ‘we’ in ‘society’ are considered capable of reducing loneliness, thereby constructing individuals as responsible actors. Within the discourses of responsibility within senior organisations, both senior organisations and people who participate in activities are constructed as responsible actors. In conclusion, the responsibility for reducing loneliness is, apart from the discourse on senior organisations, designated to those working with older people.

Place, publisher, year, edition, pages
Cambridge: Cambridge University Press, 2018
Keywords
loneliness, responsibility, news-press, subject positions, discourses
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-153334 (URN)10.1017/S0144686X18001162 (DOI)2-s2.0-85055109228 (Scopus ID)
Available from: 2018-12-13 Created: 2018-12-13 Last updated: 2018-12-18Bibliographically approved
Ågren, A. & Cedersund, E. (2018). Who is designated responsibility for reducing loneliness among older people?. In: Lessons of a lifetime: . Paper presented at THE 24TH NORDIC CONGRESS OF GERONTOLOGY, Oslo, Norway, 2-4 May, 2018. Oslo
Open this publication in new window or tab >>Who is designated responsibility for reducing loneliness among older people?
2018 (English)In: Lessons of a lifetime, Oslo, 2018Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Oslo: , 2018
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-149998 (URN)
Conference
THE 24TH NORDIC CONGRESS OF GERONTOLOGY, Oslo, Norway, 2-4 May, 2018
Available from: 2018-08-06 Created: 2018-08-06 Last updated: 2018-12-13Bibliographically approved
Bulow, P., Thunqvist Persson, D. & Cedersund, E. (2017). Samtal som familjestödjande praktik: barn som anhöriga när föräldrar har psykiska problem. Jönköping: Jönköping University, School of Health and Welfare
Open this publication in new window or tab >>Samtal som familjestödjande praktik: barn som anhöriga när föräldrar har psykiska problem
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Rapporten redovisar resultatet av en forskningsstudie om familjestödjande samtal med barn och föräldrar i familjer där mamma och/eller pappa har psykiska problem som föranleder kontakt med vuxenpsykiatrin. Det studerade familjestödet bygger på ett utvecklat samarbete mellan en landstingsdriven vuxenpsykiatrisk mottagning och en familjeenhet inom socialtjänsten i en medelstor kommun i Mellansverige. Den del av familjestödet som har studerats är den serie samtal som erbjuds genom familjeenheten och som genomförs där.

Studiens övergripande syfte var att undersöka hur familjestödjande samtal fungerar och organiseras i samspel mellan barn, föräldrar och professionella. Mer specifikt avsåg studien belysa om och hur barn genom dessa samtal får stöd att prata om föräldrars psykiska problem samt huruvida och på vilket sätt familjestödet kan bistå föräldrarna i deras föräldraskap.

Inom ramen för forskningsstudien samlades data in från 21 familjestödssamtal samt intervjuer med sju föräldrar och fyra barn efter avslutat familjestöd. Dessutom genomfördes sju intervjuer med samtalsledarna som medverkat vid de studerade familjestödssamtalen. Tre familjer följdes genom hela samtalsserien som för dessa familjer omfattade mellan sex och åtta samtal. Samtliga familjestödssamtal spelades in med ljud och bild medan enbart ljud gällde för intervjuerna.

Familjestödssamtalen analyserades med samtalsanalytiska och narrativa metoder. Viktiga teoretiska utgångspunkter var det som brukar kallas institutionella samtal och teorier om socialt samspel i interaktion. Av betydelse var också tidigare forskning om barnsamtal och familje-samtal som kommunikativ praktik och i institutionella kontexter t.ex. familjeterapi, samt internationella och nationella studier om familjestödjande interventioner av typen Beardslees preventiva familjeinterventionoch den finska kortversionen Föra barnen på tal.

Analysen av de studerade familjestödssamtalen – som enskilda samtal och som samtalsserier – visar att familjestödet på flera sätt skiljer sig från många andra institutionella samtal som beskrivs i forskningen, genom att till sin karaktär vara samarbetsinriktade och samtidigt både kartläggande och rådgivande. Familjestödet liknar istället mer terapeutiska möten såsom familjeterapeutiska samtal med den avgörande skillnaden att det i familjestödssamtal är föräldrars psykiska problem som står i fokus medan det klassiska i familjeterapi är att barn är den identifierade patienten.

Inom familjestödet har framför allt föräldrar, men också barn i viss utsträckning, möjlighet till stort inflytande när det gäller upplägg av samtalsserien som trots ett tydligt gemensamt mönster modifieras utifrån varje familjs livsomständigheter och konstellation. Både barn och föräldrar kan också styra vilken information som föras vidare från enskilda samtal till övriga i familjen.

Att det studerade familjestödet har formen av en serie samtal med det övergripande målet att stödja barn genom att ge föräldrar stöd i att samtala med barnet/barnen om sina psykiska problem, innebär också att de olika samtalen i serien – som sker i varierande konstellationer avseende personer och antal deltagare – knyts till varandra genom ett fokus på barnet/barnen och dess/deras behov av information om föräldrars psykisk hälsa/ohälsa.

Tre viktiga aspekter på familjestödet som identifierades var: 1) hur det tycktes öka barns möjlighet att prata om föräldrars psykiska problem utifrån sitt behov av information samt att tydliggöra barns position som anhörig med rätt att få vetskap; 2) den lärande dimensionen av familjestödsamtal; och 3) hur familjestödet realiseras genom en balansakt av de professionella men där barn och föräldrar aktivt deltar.

I relation till andra institutionella samtal med barn och föräldrar, tycktes barnen i familjestödet få sitt perspektiv belyst i relativt hög utsträckning, och barn kom till tals särskilt i barnsamtalen. Ett viktigt tema i familjestödet och speciellt i enskilda samtal med barn, handlade om huruvida barn tog eller kände ett för sin ålder alltför stort ansvar för sin/sina föräldrar. Analysen av barnsamtalen tydliggör dock att det kan krävas mycket samtalstid för att barn på eget initiativ ska ta upp frågor om oro beroende av föräldrars sjukdom. För barn är det krävande att förmedla sina funderingar kring svåra frågor till andra vuxna och särskilt i ett institutionellt sammanhang.

Samtidigt indikerar analysen att barns roll som anhörig inte är självklar eller oproblematisk då barn i hög grad tycktes medverka utifrån föräldrars önskan snarare än en egen uttalad vilja att delta. Inte heller stod det helt klart att barnen fullt ut förstod vilken typ av samtal de skulle medverka i när de kom till sitt första samtal inom ramen för familjestödet.

Den lärande dimensionen av familjestödet hör delvis ihop med den seriekoppling som tydligt skedde mellan olika samtal genom att samtalsledare rekapitulerade tidigare möten, återberättade vad andra familjemedlemmar hade sagt i tidigare möten samt upprepade planen för nästkommande samtal liksom målet för familjestödet i sin helhet. I detta märktes även den utmaning det innebar för de professionella när det gällde att anta ett barnperspektiv då flertalet samtal utgjordes av föräldrasamtal. Anläggandet av ett barnperspektiv kan därför ses både som en professionell hållning och som en del av den lärande aspekten i familjestödssamtalen där just barnperspektivet tycktes bidra till att konstituera familjestödet som en helhet genom t.ex. att hålla fokus och att seriekoppla möten.

Till skillnad från den kamp mellan ett professionellt perspektiv och klientens livsvärlds-perspektiv som ofta beskrivs i tidigare forskning som gällt samtal och samtalsserier inom välfärdsinstitutioner som socialtjänst, hälso- och sjukvård, försäkringskassan och arbetsförmedlingen, visar analysen av familjestödet hur samtalsledaren växlar mellan flera olika perspektiv – föräldraperspektivet, barnperspektivet och ett professionellt perspektiv. Detta sker på ett flexibelt sätt anpassat till samtalens dynamik och föräldrars och barns individuella förutsättningar och utgör på övergripande plan den balansakt de professionella utför.

Analysen av familjestödet visar att det finns tydliga likheter med den struktur som beskrivs för Beardslees preventiva familjeintervention. Därmed kan studien av familjestödet bidra till ökad förståelse också för den typen av samtalsserier med barn och föräldrar och för vilken det saknas naturalistiska studier av autentiska möten.

Place, publisher, year, edition, pages
Jönköping: Jönköping University, School of Health and Welfare, 2017. p. 75
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-149615 (URN)
Projects
Futurum - Akademin för hälsa och vård, Jönköpings län
Available from: 2018-07-10 Created: 2018-07-10 Last updated: 2018-08-24Bibliographically approved
Börjesson, U., Cedersund, E. & Bengtsson, S. (2015). Reflection in action: Implications for care work. Reflective Practice, 16(2), 285-295
Open this publication in new window or tab >>Reflection in action: Implications for care work
2015 (English)In: Reflective Practice, ISSN 1462-3943, E-ISSN 1470-1103, Vol. 16, no 2, p. 285-295Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This paper addresses the issue of reflective practice, as suggested by Schön. Theaim is to analyze instances of reflective practice in elder care, in order to depictindividual and collective work. Reflective practice is prevailing as a way ofemphasizing the value of practical knowledge and enhancing its status. Reflexivityis thinking about what and why we do something. Moreover, reflexivity is away of incorporating knowledge with our own personal selves, making it a verypersonal matter. Using reflective practice in elder care enables learning, leadingto improved quality of care. However, individual reflection must be accompaniedby collective reflection; this is crucial to improve quality of care.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis, 2015
Keywords
reflective practice; elder care; ethnography; reflection; participant observations
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-118637 (URN)10.1080/14623943.2015.1023275 (DOI)000354254200011 ()
Available from: 2015-06-02 Created: 2015-06-02 Last updated: 2017-12-04Bibliographically approved
Ågren, A., Nord, C. & Cedersund, E. (2015). Utvärdering av projektet Testmiljö Norrköping Etapp 1. 2013-2014. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Utvärdering av projektet Testmiljö Norrköping Etapp 1. 2013-2014
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Föreliggande utvärdering har avsett att värdera de resultat som framkommit under första året för Testmiljö Norrköping. En viktig del av utvärderingen har utgjorts av att förstå och reflektera kring nyckelaktörers och deltagares resonemang kring sitt deltagande, sina upplevelser av och syn på projektet. I utvärderingens syfte ingick även att lyfta vilka mervärden och bieffekter som kommit fram under projektets första år.

Vid genomförande av föreliggande utvärdering har sammanlagt 14 kvalitativa intervjuer genomförts. Nio av dessa intervjuer har varit med personer som är nyckelaktörer inom projektet. Fem intervjuer har utförts med personer som deltagit i surfplatteutbildningen. Utöver de kvalitativa intervjuerna har en enkät delats ut till samtliga personer som deltagit i surfplatteutbildningen. Enkätens svarsfrekvens var hög, då 45 av 54 tillfrågade besvarade enkäten.

Utifrån utvärderingens resultat- och analysdel är vår bedömning att man inom projektet Testmiljö Norrköping uppnått det övergripande målet att under projektets första år etablera stadsdelarna Såpkullen och Vilbergen som testmiljöer för digitala tjänster och lösningar riktade till personer över 75 år. Denna bedömning motiveras av att man etablerat kontakter med intresserade företag som vill genomföra olika tester inom ramen för projektet samt att man arrangerat surfplatteutbildningar där sammanlagt 64 personer deltog. Genom att man lyckats nå ut till denna grupp av personer och koppla dem till testmiljön har man lagt en viktig grund för testmiljöns framtid. Vår bedömning är även att bredden i styrgruppen och det stora externa intresset för testmiljön innebär potentialer till att länka till andra aktiviteter, yrkesområden, organisationer och projekt.

Vad gäller deltagarnas uppfattningar av och syn på utbildningen var de överlag nöjda med utbildningens uppläggning och innehåll. Övergången från att gå en surfplatteutbildning till att faktiskt använda en surfplatta i vardagen har visat sig vara komplex och varierande mellan informanterna. Utbildningen har bidragit till att deltagarna vågat pröva sig fram på surfplattan på egen hand. Att man genom utbildningen upplever sig vara delaktig i samhället och att man tack vare utbildningen upplever att man följer med i samhällsutveck-lingen, var något majoriteten av deltagarna tog upp i intervjuerna samt i enkätsvaren.

Beträffande nyckelaktörernas perspektiv på projektets första år framgick att styrgruppens sammansättning uppfattades som relevant. Alla i styrgruppen upplevde projektets innehåll och mål som betydelsefulla utifrån den verksamhet man representerade.

Under projektets första år har flera oväntade resultat och ändringar i inriktning uppkommit. Att kalkylera och ge utrymme för oväntade resultat är svårt då man på förhand inte kan veta vilka oväntade resultat och händelser som kan inträffa. Att synliggöra dessa förändringar kan bidra till en förståelse för hur komplex framväxten av projektet varit. Det kan även bidra till att identifiera oväntade hinder som kan vara tidskrävande att överkomma, men även till att belysa vilka positiva resultat och mervärden som kan komma ur det oväntade.

Utvärderingen är författad av Axel Ågren, Catharina Nord och Elisabet Cedersund (alla verksamma vid NISAL, Linköpings universitet) på uppdrag av vård- och omsorgskontoret och PUFF-enheten, Norrköpings kommun. PUFF-enheten är en forsknings- och utvecklingsverksamhet inom välfärdsområdet. Inom PUFF-enheten ingår Norrköpings, Söderköpings, Finspångs och Valdemarsviks kommun i samverkan.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2015. p. 48
National Category
Social Sciences Interdisciplinary Learning
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-121669 (URN)978-91-7685-957-5 (ISBN)
Available from: 2015-10-01 Created: 2015-10-01 Last updated: 2018-12-13
Börjesson, U., Bengtsson, S. & Cedersund, E. (2014). “You Have to Have a Certain Feeling for This Work”: Exploring tacit knowledge in elder care. SAGE Open, 4(2)
Open this publication in new window or tab >>“You Have to Have a Certain Feeling for This Work”: Exploring tacit knowledge in elder care
2014 (English)In: SAGE Open, ISSN 2158-2440, E-ISSN 2158-2440, Vol. 4, no 2Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Increased care worker knowledge has been emphasized for improving quality of care for older persons in organized elder care in Sweden. However, care workers and national policies are not always corresponding, with observations suggesting that care workers emphasize tacit knowledge. The aim of this article is to explore the nature of this kind of knowledge and how it can be identified and described. Field notes from participant observations at two elder care units in Sweden serve as the empirical material. Knowledge use for staff in elder care is part of a process of knowledge making and knowledge shaping. Analysis of the field notes identified the themes of “feeling for work” and “acting and artistry” as parts of a tacit knowledge in elder care. The processes of knowledge and job execution are closely intertwined, making them difficult to separate or even understand without a deeper insight.

Place, publisher, year, edition, pages
London: SAGE Open, 2014
Keywords
management, organizations, occupation, social sciences, organizational behavior, sociology of health and illness, sociology, work, sociology of work, aging and the life course
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-108479 (URN)10.1177/2158244014534829 (DOI)2-s2.0-84907284348 (Scopus ID)
Available from: 2014-06-27 Created: 2014-06-27 Last updated: 2017-12-05Bibliographically approved
Cedersund, E. (2013). Categories of otherness: on the use of discursive positioning and stories in social work research. Nordic Social Work Research, 3(2), 130-138
Open this publication in new window or tab >>Categories of otherness: on the use of discursive positioning and stories in social work research
2013 (English)In: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 3, no 2, p. 130-138Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This article has a focus on how discursive positioning is carried out during encounters between people in the daily routine of social work, and how a basis for “otherness” can be created through positioning during the social work encounters. Social work practice includes discursive activity between social workers and clients, and the occurrence of stories is seen as a central element in this activity. Narratives have in earlier studies been described as tools used in social work practice, and parts of the narrative are often documented and compiled with the rest of the information gathered to serve as a basis for professionals’ actions. Theories relating to the narrative relayed during the encounter between social worker and client have evolved over the past few decades, and this development is also reflected in social work research. One key theme that has emerged in this research is the use of narratives to categorize the clients in the social services. Analyses carried out in recent years, however, have gradually become ever more refined, and show how people position themselves in relation to others on the basis of words such as “we” and “them”. This article gives an overview of this development in social work research with the use of empirical examples from social work practices in different fields of social services, from the encounters in social work offices, and assessment meetings in eldercare, and from team talk among professionals

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2013
Keywords
discourse analysis, interaction studies, narrative analysis, social care, social constructionism
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-108482 (URN)10.1080/2156857X.2013.826141 (DOI)
Available from: 2014-06-28 Created: 2014-06-28 Last updated: 2017-12-05Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-1443-5895

Search in DiVA

Show all publications