Forskarstött förändringsarbete är oftast mångfacetterat och ger en riklig mängd av rön och erfarenheter. När det kommer till den slutliga, skriftliga avrapporteringen brukar författarna vilja spara på detaljerna, undvika sidospår och uppehålla sig mest vid utfall och måluppfyllelse. Sällan belyses forskarens egen subjektiva bild av forskningsfältet och hur det i realiteten varit att bedriva forskningsarbetet. Har man behövt kompromissa, göra avkall på vetenskaplig kvalitet eller på annat sätt anpassa undersökningsplanen till den praktiska – och många gånger oberäkneliga – verkligheten? Sådana erfarenheter stannar vanligen inom den inre kretsen av forskarkolleger.

Särskilt i tidsutsträckta förändringsprojekt blir det uppenbart att slutresultatet inte kan tolkas utan hänsyn till en mera ingående kännedom om hur samverkan framskridit mellan forskare och den praktiska verklighet som är under förändring.

Att beskriva denna samverkansprocess annat än på ett mera ytligt plan kan emellertid många gånger vara känsligt. Båda parter - forskare och deltagare - kan ha upplevelser som man inte önskar sätta på pränt än mindre ha offentliggjorda i skrift. Detta är också säkerligen en förklaring till att forskning om forskarstött förändringsarbete redovisas med tonvikten på utfall och slutresultat och att själva samverkansprocessen som leder dit ges mindre utrymme.

Tillkomsten av denna skrift bygger på övertygelsen att det trots allt är angeläget att sätta strålkastarljuset på forskares uppriktigt förmedlade upplevelser av situationen och söka ge en realistisk och konkret bild av hur forskningsarbete i ett stort förändringsprojekt gestaltar sig i forskarens subjektiva perspektiv.

De följande kapitlen skildrar hur olika forskare, unga som erfarna, medverkar och påverkar i en sådan process. Hur möter och bemöts de av den praktiska verkligheten i färd att förändras? Den praktiska verkligheten är i detta fall den svenska Posten, en stor hierarkisk organisation omfattande hela landet och som numera går under namnet Posten Sverige AB. Denna skrift handlar närmare bestämt om den del av Postens servicenät, där sista ledet i brevdistributionen sker på de lokala postkontoren runt om i Sverige. Brevbärarpersonalen sköter där sortering och utdelning av brev och andra försändelser. (År 2000 uppgick antalet kontor till 700 och minskade till 600 år 2006. Under samma period minskade brevbärarpersonalen från 19 000 till 15 000 personer.)

En satsning på förbättringar av arbetsmiljön startade år 2001 och pågick under följande fem år. Initiativet kom från arbetsgivar- och arbetstagarparterna inom Posten. Båda sidor var angelägna att anlita forskare som kunde bidra med vetenskaplig kunskap för att lösa de specifika problem som visat sig. Det var två problembilder som framträdde efter att Posten fört in ett nytt system för brevbäring, den s.k. ”Bästa Metod”. Posten upplevde att införandet inte hade gett de resultat man förväntat sig, och brevbärare var oroliga för arbetsmiljön och att risken för arbetsskador skulle öka.

Det fanns med andra ord förbättringar att göra vid de lokala utdelningskontoren, såväl av inomhusarbetet där finsorteringen av  försändelserna ägde rum, som av arbetet utomhus i samband med utdelningen av posten till adressaterna inom området. Efter många överväganden kom man fram till att koncentrera insatserna till inomhusmiljön och det sorteringsarbete som brevbärarna hade att utföra.

Innan vi går närmare in på den forskargrupp som engagerades ges en bild av det arbete med brevsorteringen som utfördes inne på postutdelningskontoren. Vi hämtar beskrivningen från två rapporter. Som läsaren kommer att märka har författarna satt på sig ergonomiska glasögon.

Att det sker täta förändringar för människor i organisationslivet såväl som i samhället i stort konstateras ofta. Intressant är att detta speglas i att forskare ägnar sig alltmer åt studiet av förändringar och förändringsprocesser, antingen i form av ett uppföljande och utvärderande eller i form av ett delaktigt handlande.

Det görs ett stort mått av empiriska studier som har karaktären av forskarstöd i utveckling och forskningslitteraturen ger prov på mer eller mindre framgångsrika sådana. I den skriftliga avrapporteringen till vetenskapssamhället ligger i regel tonvikten på den verksamhet som undergår förändringen eller ”förändrar sig” och den deltagande forskarens roll och förhållningssätt är starkt nedtonad av olika anledningar, ibland förståeliga.

Om man vill ha stoff för att djupare ventilera själva forskarrollen får man söka efter författare som ägnat sig särskilt åt metodfrågor kring forskarrollen. För att visa hur problematiken kring forskarrollen återkommit med jämna tidsintervall skall vi belysa hur företrädare för olika varianter av forskarstött förändringsarbete resonerat om hur forskaren kan/bör gestalta sin roll.

Syftet med denna skrift är att ge en bild av forskningsarbete såsom det upplevs av forskningsmedarbetare själva i stora förändringsprojekt. Enskilda forskare har fått komma till tals genom långa personliga intervjuer om hur det varit att planera och genomföra specifika förändringsinriktade studier och vilka reflektioner man gjort undervägs.

Det är ovanligt men inte desto mindre angeläget att sätta strålkastarljuset på forskarrollen genom forskares uppriktigt förmedlade upplevelser av situationen och att försöka ge en verklighetsbild av själva forskningsarbetet.

Den kunskap och erfarenhet som förmedlas i boken bedömer vi ha betydelse för att läsaren skall bli effektivare och mer reflekterande i sin roll som deltagare i förändringsarbete. Vi tror att både mastersstuderande och doktorander kan få stor nytta av att ta del av denna typ av erfarenheter, men också andra forskare och konsulter. Boken är lämplig som kursbok i kurser om interaktiv forskning, tillämpad forskning, interventionsforskning, utvecklingsarbete och förändringsprojekt. De discipliner som i första hand är berörda är arbetsvetenskap, ergonomi, folkhälsovetenskap, kvalitetsteknik, miljöteknik och organisationsutveckling.

En bok med denna inriktning är speciellt viktig för forskare och studenter inom det flervetenskapliga området arbetslivsforskning eftersom det finns en potentiell konfliktladdning där. Tilläggas bör att boken också torde ha ett läsvärde för utvecklingsansvariga i organisationer som satsar på samverkan med forskare under innovations- och förnyelseprocesser.

Forskarerfarenheterna är hämtade från ett femårigt projekt inom en verksamhet som berör oss alla, det svenska postväsendet som numera går under namnet Posten Sverige AB. Det forskarstödda förändringsarbetet gick ut på att åstadkomma tekniska och miljömässiga lösningar för att nå fram till en bättre ergonomisk kvalitet i arbetssituationen för brevbärarpersonalen. Att fungera bättre, arbetsmässigt och hälsomässigt, har varit den bärande idén. Själva förändringsarbetet har inneburit en avsevärd organisatorisk satsning med många delaktiga inblandade. Vi vill framhålla att forskarerfarenheterna som skildras dock har ett generellt värde utanför denna verksamhet.

Undertecknade har medverkat gemensamt till intervjuer, bearbetningar och strukturering av bokens uppläggning. Gunnela Westlander har gjort det redaktionella arbetet. Jörgen Eklund har haft det övergripande ansvaret för forskarnas insatser i det interaktiva utvecklingsarbetet. Ett hjärtligt tack riktas till professor Lennart Svensson som granskade en slutlig version av manuskriptet.

Linköping, maj 2008

Avdelningen för industriell arbetsvetenskap

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Linköpings universitet

Jörgen Eklund

Gunnela Westlander

Roger Wibom

Anette Karltun

Martina Berglund

Hillevi Hemphälä

Marianne Gerner Björkstén

Ett synsätt på vad som är god forskning är

- att forskningen skall vara utförd under strikt kontrollerade betingelser,

- att försökssituationen skall vara konstruerad i förväg,

- att genomförandet sker av en försöksledare som förhåller sig neutral och ”objektiv” till försökspersonen/erna vilket betyder att aktiv påverkan från hens/hennes sida är otänkbar försåvitt den inte ingår isjälva försöksupplägget,

- att försöket redovisas skriftligt i alla viktiga detaljer för att det skallkunna upprepas och valideras av oberoende andra.

Det måste påpekas att denna typ av forskning ofta utgör en plattform och ett villkor för att kunna bedriva forskarstött förändringsarbete. I Postenprojektet kan vi hänvisa till inledningen av kapitel 3 om synergonomisk forskning. Det har lagts ner oändlig forskarmöda på att identifiera belysningsegenskaper av vikt för synförmåga, olika texters läsbarhet, rörelsemönster vid olika slags arbeten, konstruktion av tekniska hjälpmedel m.m. Ergonomiska förbättringar förutsätter tillförlitliga forskningsresultat att bygga på.

Hur kan man då karaktärisera den forskning som görs om forskarstött förändringsarbete såsom det illustrerats i de föregående kapitlen?

En sådan forskning är ju inte i alla delar utförd under strikt kontrollerade betingelser, forskarna kommer i stället in i en levande, dynamisk praktisk verklighet (naturliga sammanhang). I Posten-projektet har visserligen en del forskarinsatser handlat om att genomföra förplanerade försök i denna verklighet, men andra har handlat om att delta i mer eller mindre oförutsedda sammanhang. Forskarna har växlat mellan att vara aktivt påverkande och passivt observerande. Den praktiska verkligheten har krävt fortlöpande anpassning av forskarnas förhållningssätt. Händelseförloppet går inte att upprepa och kan alltså inte ”studeras en gång till” (irreversibilitet), varken av dem själva eller annan oberoende forskare. Gjort är gjort! Samspel/växelspel mellan forskare och praktiker beror på vad som undan för undan händer. Detta är villkoren i forskarstött förändringsarbete.

Från att ha setts som angelägna insatser, men kanske knappast som forskning, har forskarstött förändringsarbete utvecklats till ett område med egna kännetecken på hur forskning kan bedrivas. Mycken tankemöda har ägnats att kritiskt granska och reflektera över särdragen som alla på ett eller annat sätt har att göra med relationen forskare – praktiker.

Forskarstött förändringsarbete bedrivs, som nämnts inledningsvis, i olika varianter såsom aktionsforskning, interaktiv forskning och utvecklingsinriktad forskning. Skillnaderna går vi ej djupare in på här utan hänvisar till annan litteratur (se t.ex. Svensson & Aagaard Nielsen, 2006).

Framför allt bakom uttrycket ’interaktiv forskning’ ligger – som kan anas - en betoning på samspelet mellan forskare och praktiker. Det har föranlett oss att använda interaktiv forskningsansats i karaktäriseringen av det forskarstödda förändringsarbetet i Posten (se kap. 9).

Interaktiv forskning hänvisar till samspel, växelspel forskare – praktiker, ett samspel som undan för undan leder till ökad kunskapsbildning hos båda parter: hos forskarna om det praktiska sammanhanget där de skall bistå, hos praktikerna om forskarnas krav/önskemål om undersökningsmetoder och deras förvärvade kunskaper om arbetslivsforskningsresultat generellt.

  The previous edition of the International Encyclopedia of Ergonomics and Human Factors made history as the first unified source of reliable information drawn from many realms of science and technology and created specifically with ergonomics professionals in mind. It was also a winner of the Best Reference Award 2002 from the Engineering Libraries Division, American Society of Engineering Education, USA, and the Outstanding Academic Title 2002 from Choice Magazine. Not content to rest on his laurels, human factors and ergonomics expert Professor Waldemar Karwowski has overhauled his standard-setting resource, incorporating coverage of tried and true methods, fundamental principles, and major paradigm shifts in philosophy, thought, and design. Demonstrating the truly interdisciplinary nature of this field, these changes make the second edition even more comprehensive, more informative, more, in a word, encyclopedic. Keeping the format popularized by the first edition, the new edition has been completely revised and updated. Divided into 13 sections and organized alphabetically within each section, the entries provide a clear and simple outline of the topics as well as precise and practical information. The book reviews applications, tools, and innovative concepts related to ergonomic research. Technical terms are defined (where possible) within entries as well as in a glossary. Students and professionals will find this format invaluable, whether they have ergonomics, engineering, computing, or psychology backgrounds. Experts and researchers will also find it an excellent source of information on areas beyond the range of their direct interests.