liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Alternative names
Publications (10 of 130) Show all publications
Bernhard, I., Gustafsson, M., Hedström, K., Sefyrin, J. & Wihlborg, E. (2019). A Digital Society for All? – Meanings, Practices and Policies for Digital Diversity. In: Proceedings of the 52nd Hawaii International Conference on System Sciences: . Paper presented at 52nd Hawaii International Conference on System Sciences (pp. 3067-3076).
Open this publication in new window or tab >>A Digital Society for All? – Meanings, Practices and Policies for Digital Diversity
Show others...
2019 (English)In: Proceedings of the 52nd Hawaii International Conference on System Sciences, 2019, p. 3067-3076Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [en]

The concept of digital divides has been on the agenda in research and policy making for at least the last 20 years. But it is still, a challenge to grasp this concept that is so elusive and transforming. Inclusion, access and equality are still key values for democratic governance and must be addressed in particular when forming and contributing to a digital government. This paper seeks to intervene in current debates on digital divides and digital inclusion by analyzing two cases of responses among street-level public administration in relation to e-government services in Sweden. The case studies are strategically chosen and conducted in national agencies and in local public libraries. Three lines of contributions are discussed, firstly the importance to care for equality secondly the need to see the non-users, and thirdly to discuss the potential of putting focus on digital diversity.

Series
Emerging Topics in Digital Government
Keywords
Digital divide, digital inclusion, government agencies, Sweden, public administration
National Category
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-162387 (URN)10.24251/HICSS.2019.371 (DOI)978-0-9981331-2-6 (ISBN)
Conference
52nd Hawaii International Conference on System Sciences
Available from: 2019-11-29 Created: 2019-11-29 Last updated: 2019-12-11Bibliographically approved
Sefyrin, J., S. Gustafsson, M. & Wihlborg, E. (2019). Addressing Digital Diversity in an Advanced Information Society: Ethics of care in a Swedish library context. In: : . Paper presented at The European Group For Public Administration. Public Administration Across Borders, Northern Irland, Belfast, Sep 09 - Sep 13, 2019.
Open this publication in new window or tab >>Addressing Digital Diversity in an Advanced Information Society: Ethics of care in a Swedish library context
2019 (English)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
Abstract [en]

The purpose of the paper is to use the concept of ethics of care in order to explore and reconceptualize the entangled relations that come into play when employees (librarians and others) in a Swedish public librariy context work to support citizens with digital problems. Application of ethics of care lens is interesting in this context from at least two perspectives. It can be used as a theoretical lens to analyze the librarians’ care practices in their mission for digital inclusion and addressing digital diversity needs. By uncovering the entanglements of relations between the librarians, the services, the visitors of the library, and the digital technologies, it opens for a contribution to the reconceptualization of digital citizenship (Mossberger et al, 2008) in relation to digital divide and participation, as well as access to services and opportunities. A care ethics lens is also valuable in terms of uncovering tensions and value conflicts that arise from normatively conflicting principles that govern public administrations in practice, such ex. New Public Management (Giritli Nygren, 2009; Rose, Persson, & Heeager, 2015), or service manufacturing logics governed by business rationale (Cordella, Paletti, Chun, Adam, & Noveck, 2018; Gustafsson & Wihlborg, 2019).

Keywords
Library, ethics, care, digital diversity, divide, literacy
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-162391 (URN)
Conference
The European Group For Public Administration. Public Administration Across Borders, Northern Irland, Belfast, Sep 09 - Sep 13, 2019
Available from: 2019-11-29 Created: 2019-11-29 Last updated: 2019-12-12Bibliographically approved
Sefyrin, J., S. Gustafsson, M. & Wihlborg, E. (2019). Addressing digital diversity in an advanced information society: Ethics of care in a Swedish library context. Working paper. In: : . Paper presented at Statsvetenskapliga förbundets årsmöte. SWEPSA. October, Norrköping.
Open this publication in new window or tab >>Addressing digital diversity in an advanced information society: Ethics of care in a Swedish library context. Working paper
2019 (English)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
Abstract [en]

The purpose of the paper is to use the concept of ethics of care in order to explore and reconceptualize the entangled relations that come into play when employees (librarians and others) in a Swedish public librariy context work to support citizens with digital problems. Application of ethics of care lens is interesting in this context from at least two perspectives. It can be used as a theoretical lens to analyze the librarians’ care practices in their mission for digital inclusion and addressing digital diversity needs. By uncovering the entanglements of relations between the librarians, the services, the visitors of the library, and the digital technologies, it opens for a contribution to the reconceptualization of digital citizenship (Mossberger et al, 2008) in relation to digital divide and participation, as well as access to services and opportunities. A care ethics lens is also valuable in terms of uncovering tensions and value conflicts that arise from normatively conflicting principles that govern public administrations in practice, such ex. New Public Management (Giritli Nygren, 2009; Rose, Persson, & Heeager, 2015), or service manufacturing logics governed by business rationale (Cordella, Paletti, Chun, Adam, & Noveck, 2018; Gustafsson & Wihlborg, 2019).

Keywords
Digital diversity, divide, ethics of care, library
National Category
Social Sciences Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-162396 (URN)
Conference
Statsvetenskapliga förbundets årsmöte. SWEPSA. October, Norrköping
Available from: 2019-11-29 Created: 2019-11-29 Last updated: 2019-12-12Bibliographically approved
S. Gustafsson, M. & Wihlborg, E. (2019). Automation of income support in the public social services: a case study of an innovation that is still struggling. In: Irëne Bernhard (Ed.), Uddevalla Symposium 2019: unlocking the potential of regions through entrepreneurship and innovation. Paper presented at Uddevalla Symposium, L'Aquila, Italy, June 27-29 2019 (pp. 187-204). Trollhättan: Högskolan Väst
Open this publication in new window or tab >>Automation of income support in the public social services: a case study of an innovation that is still struggling
2019 (English)In: Uddevalla Symposium 2019: unlocking the potential of regions through entrepreneurship and innovation / [ed] Irëne Bernhard, Trollhättan: Högskolan Väst , 2019, p. 187-204Conference paper, Published paper (Other academic)
Abstract [en]

Digitalization of public services has been high up on the political agenda in Sweden, with considerable efforts that accompany other initiatives to reform and modernize production of welfare services and their administration. Digital solutions are used to build both technical and organizational innovations in public services, as well as in bureaucratic decision-making. The “Digital first principle” is guiding the European policies in the field and is also central in the Swedish digitalization strategy for public administration. This means that the contact between the citizens, the companies or other society actors, and the public sector authorities shall initially and to largest possible extent occur digitally.

    A digital innovation that is currently spreading among Swedish municipalities is automatizing social assistance services mainly addressing income support for vulnerable citizens. In a context of nationally highly regulated income support schemes, the municipalities manage the digitalization of services highly differently, coping with inherent tensions in relation to their local autonomy. We have conducted a long-term case study following such an implementation case in a medium size Swedish municipality. Based on interviews, observations and workshops we can conclude that the implementation is hampered since it is not focusing on the core to coach for self-support and that it even made the system less transparent. This indicates that the principle ‘digital first’ has to be embedded into the core focus of the service and not address shallow interfaces.

Place, publisher, year, edition, pages
Trollhättan: Högskolan Väst, 2019
Keywords
Public innovations, public management, digitalization, social services, Förvaltning, Offentliga elektroniska tjänster, Offentliga sektorn, Social service, Digitalisering
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-162393 (URN)9789188847409 (ISBN)
Conference
Uddevalla Symposium, L'Aquila, Italy, June 27-29 2019
Available from: 2019-11-29 Created: 2019-11-29 Last updated: 2020-03-10Bibliographically approved
Gustafsson, M. S., Elvström, R., Skill, K. & Wihlborg, E. (2019). DigidelCenter i Motala: Lärdomar för ökad digital kompetens. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>DigidelCenter i Motala: Lärdomar för ökad digital kompetens
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Digital delaktighet är en demokratisk rättighet. Därför är digitalt utanförskap ett demokratiskt problem när allt fler offentliga tjänster hanteras i digitala kanaler med allt från bankärenden till skolfrågor, bussturlistor och kommunal information. I FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, som ligger till grund för en del av forskningen som presenteras i denna rapport, talas det om att ingen ska lämnas efter eller utanför – alla ska med. Vi tar denna uppmaning från global policy som ett riktmärke för studier av lokal praktik.

I rapporten presenteras kommunens och bibliotekens roll i vår digitala omvärld. På biblioteket stöttar medarbetarna medborgarna med både informationsinhämtning och att lära sig att använda digital teknik. Biblioteksmedarbetarna arbetar också med yttrandefrihet, medie- och informationskunskap och hållbar utveckling. Vi beskriver arbetet på bibliotek för att kunna tillmötesgå såväl politiska förväntningar och lokala realiteter, som vilka kompetenser personalen behöver och hur arbetet kan organiseras. Ett syfte har även varit att sprida erfarenheter av de arbetssätt för digital delaktighet som utvecklas på DigidelCenter i Motala, till i första hand politiker och tjänstemän i Sverige. Karaktären på studierna har varit aktionsforskning där design och resultat kontinuerligt diskuteras med intresserade aktörer i kommunen och på bibliotek i samverkan, i Östergötland.

I rapporten beskriver och analyserar vi arbetet på DigidelCenter i Motala kommun som en demokratisk arena. Motalas arbete har i flera sammanhang lyfts fram som en framgångsrik modell för att stödja digital inkludering, bland annat av digitaliseringsministern Peter Eriksson vid hans besök våren 2018. Det framhölls även när regeringen lanserade en satsning på flera DigidelCenter runt om i Sverige och sköt till medel för arbetet (Regeringen Pressmeddelande, 2018). Därför står arbetet på Motala bibliotek i fokus här.

En utmaning här är svårigheterna att mäta digital kompetens, men även hur den kan studeras och beforskas. I policydokument finns många olika perspektiv som pendlar mellan uppfattningar om enskilda personers kompetens att vara aktiva medborgare (EU:s styrdokument/ EU, 2017?), till krav på tjänstemän och medarbetares digitala kompetens att kunna förklara för andra, visa och leda (OECD, 2017). I båda fallen handlar det om vad som händer i möten med digital teknik.

Vi presenterar resultat från aktiviteter med besökare och deltagare i DigidelCenters verksamhet i form av observationer, en enkätstudie, och intervjuer med bibliotekspersonal och kommunala politiker. Dessa olika sammanhang visar på vad vi måste förstå för att tala om digital delaktighet i det offentliga, det vill säga det vi har för avsikt att studera inom forskargruppen DINO.

Resultaten indikerar att arbetet med digital inkludering behöver fortsätta, samt att det handlar om mer än tillgång till teknik - kompetens är också viktigt. Resultaten från DigidelCenter i Motala visar även att personal som i sin tjänst möter människor med digitala frågor behöver både pedagogisk kompetens och kännedom om samhällets logik kring var olika e-tjänster ”hör hemma”. Dessa resultat kommer att bidra till att utveckla stöd för dem som arbetar med digital kompetens och inkludering.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2019. p. 35
Series
DINO Rapport ; 2019:1
Keywords
digital delaktighet, digital inkludering, bibliotek, digitalt först
National Category
Information Systems, Social aspects
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-159333 (URN)
Projects
Ett hållbart digitalt samhälle för alla? Planering av forskning och kommunalt utvecklings arbete för ökad digital inkludering
Funder
Swedish Research Council Formas
Available from: 2019-08-08 Created: 2019-08-08 Last updated: 2019-10-10Bibliographically approved
Nordqvist, C. & Wihlborg, E. (2019). Digitalt först?: kommuners och professionellas arbete för ökad digital inkludering. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Digitalt först?: kommuners och professionellas arbete för ökad digital inkludering
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I takt med att digitaliseringen ökar i samhället har bland andra biblioteken fått i uppdrag att verka för medborgarnas digitala inkludering. För att kunna vara digitalt inkluderade behöver medborgarna ha tillgång till digitala verktyg, kunskap om hur de hanteras och internetuppkoppling. Många som behöver stöd i frågor om digitalisering och inte får det på andra sätt vänder sig till bibliotekets medarbetare. Därför behöver personalen på biblioteken i sin tur både ha kompetensen och att kunna lära ut den. Kungliga biblioteket (KB) genomför under 2018–2020 regeringsuppdraget ”Digitalt först med användaren i fokus”. Projektet innebär att KB finansierar regionbibliotekens samordning av utbildning för medarbetare på folkbiblioteken.

Den här rapporten beskriver kommuners och biblioteksledningars stöd till bibliotekens arbete för digital kompetens och inkludering. I fokus är att olika professioner som inte har utbildning i digitala tekniker ändå stöttar medborgare i tekniska frågor och med e-tjänster.

Resultatet visar att styrningen från kommun och verksamhetsledning är svag men att medarbetare ändå stöttar sina besökare i deras frågor om digitalisering. De gör det trots olika dilemman de upplever. Till exempel risken att göra fel när de hanterar andra myndigheters e-tjänster, eller att de med sin skattefinansierade lön utför privata företags e-tjänster. De gör detta därför att det oftast inte finns någon annan att hänvisa till och medborgaren riskerar allvarliga konsekvenser om uppgiften inte blir utförd. Det kan handla om en redovisning till arbetsförmedlingen eller att betala en räkning.

Bristen på styrning gör att medarbetarna till stor del får dra egna gränser för hur mycket och med vad de ska stötta medborgarna.

Slutsatserna är att beslutsfattare behöver kompetens för att kunna fatta beslut för en bra styrning av digitaliseringen. Dessutom behöver frågan om vilka som inte nås av stöd alls diskuteras, och hur de ska få stöd, om de behöver.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2019. p. 39
Series
DINO Rapport ; 2019:2
Keywords
Digitalisering, Informationssamhället, Digitala klyftan, Informationskompetens, Bibliotekspersonal, Bibliotekarier
National Category
Public Administration Studies Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-161333 (URN)
Funder
National Library of Sweden (KB)
Note

Ny, reviderad upplaga. Tidigare utgåva om 37 sidor är återtagen.

Available from: 2019-10-29 Created: 2019-10-29 Last updated: 2020-01-14Bibliographically approved
Iacobaeus, H., Francisco, M., Nordqvist, C., Sefyrin, J., Skill, K. & Wihlborg, E. (2019). Digitalt utanförskap: en forskningsöversikt. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Digitalt utanförskap: en forskningsöversikt
Show others...
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den här rapporten bygger på en kartläggande litteraturstudie om internationell forskning av digitalt utanförskap. Digitalt utanförskap är ett demokratiskt problem när alltfler välfärdstjänster digitaliseras. Rapportens syfte är att undersöka vilken forskning som har publicerats inom området digital exkludering, samt vilka faktorer som nämns som bidrar till digital exkludering och vilka grupper som studerats som digitalt exkluderade tidigare.

Modell

En användbar modell för att analysera digitalt utanförskap har utarbetats av forskaren Jan van Dijk. Den har tidigare illustrerats som en triangel med motivation som bred bas, men utifrån vårt arbete med denna forskningsöversikt föreslår vi att den illustreras som en trappa med stegen: motivation, tillgång, färdigheter, användning. Denna modell visar hur forskningen har gått från fokus på tillgång till digital teknik, till att se det som ett mer komplext fenomen.

Resultat

Resultatet visar att tidigare forskning har förklarat och förstått individuellt digitalt utanförskap utifrån följande faktorer:

  • Bristande motivation
  • Bristande infrastruktur/tillgång
  • Bristande kunskap och färdigheter
  • Låg socioekonomisk status
  • Bristande tillit/självtillit

När det kommer till samhälleliga faktorer som kan bidra till digitalt utanförskap så nämns:

  • Bristande styrning och ledning

Motsatsen till digitalt utanförskap är digital delaktighet och inkludering. Det främsta resultatet visar att det är en pågående process som här liknas vid en trappa. Eftersom den digitala utvecklingen är pågående kan inte digital kompetens och inkludering ses som avslutade processer; människor måste ständigt uppgradera sina kompetenser för att kunna hänga med. Människor som befinner sig på de övre stegen kan dock halka ner vid en förändrad livssituation,

som att gå från anställning till arbetslöshet.

Slutsatser

  • Det saknas enhetliga begrepp om vad som avses med digitalt utanförskap, inkludering och kompetens, vilket kan försvåra jämförelser
  • Digital inkludering är pågående process, som människor kan halka efter i
  • Digitalt utanförskap kan förstås utifrån situationer snarare än utifrån människors karaktär eller identitet (som implicit innebär att det kan undvikas)
  • Digitalt utanförskap kan handla om komplexa samband mellan flera faktorer
  • Digitalt utanförskap kan förekomma i olika sociala grupper och ålderskategorier

Rapporten har en sammanställning över faktorer som lyfts fram i tidigare forskning som gynnsamma för insatser som syftar till digital inkludering. Det handlar om faktorer som i stort återspeglas i ovan nämnda modell:

  1. Motivera
  2. Skapa tillgång
  3. Främja färdigheter
  4. Främja användning

Idéer för fortsatt forskning

Med slutsatsen i tidigare forskning om att digital inkludering är en pågående och komplex process eftersom den digitala tekniken ständigt utvecklas behövs fortsatt forskning som visar hur olika faktorer hänger samman och kan bidra till inkludering eller exkludering. Det behövs även fortsatt forskning om olika grupper, till exempel nyanlända och migranter samt människor med olika funktionsvariationer. Att fokusera på hur olika situationer påverkar digital delaktighet och inkludering framstår som relevant. Mer tillämpad forskning om hur offentliga digitala system och tjänster designas inom ett svenskt sammanhang skulle också vara värdefull, liksom utvecklandet av nydanande metoder för att studera digital delaktighet.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2019. p. 51
Series
DINO Rapport ; 2019:3
Keywords
Datorer och samhälle, Informationskompetens, Digitalt utanförskap, Digital kompetens
National Category
Public Administration Studies Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-162407 (URN)
Available from: 2019-12-02 Created: 2019-12-02 Last updated: 2020-01-10Bibliographically approved
S. Gustafsson, M. & Wihlborg, E. (2019). It Is Always an Individual Assessment’: A Case Study on Challenges of Automation of Income Support Services. In: Lindgren I. et al. (Ed.), Electronic Government. EGOV 2019. Lecture Notes in Computer Science: . Paper presented at Electronic Government. EGOV 2019. San Benedetto Del Tronto, Italy, September 2–4, 2019 (pp. 45-56). , 11685
Open this publication in new window or tab >>It Is Always an Individual Assessment’: A Case Study on Challenges of Automation of Income Support Services
2019 (English)In: Electronic Government. EGOV 2019. Lecture Notes in Computer Science / [ed] Lindgren I. et al., 2019, Vol. 11685, p. 45-56Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [en]

Income support schemes are key policies in an inclusive welfare state. To make them legitimate they are strictly regulated. As such they provide good prerequisites for standardization and automation, in theory. The aim of this paper is to analyze a case of municipal administration of income support, where automatization is resisted despite managements’ ambitions. We focus on the case workers’ interpretations of changes conducive to automatization and discuss how different service logics may explain the tensions and resistance of the frontline case workers. Our findings suggest that digitalisation and automatization challenge the balance of two logics and raise concerns of accountability in exercise of public authority; and concerns of value in terms of support towards self-sustainability and social integration of the clients (We are humbly grateful to the research council FORTE, for the opportunity to carry this research, through financing of the project: “The computer says no!” – en studie om det offentligas legitimitet och medborgares tillit när e-förvaltningen växer fram. We are also grateful to our informants in the Income Support unit in the municipality who shared their perceptions and experiences in this research.).

Keywords
Automatization, Income support, Manufacturing logics, Service logics, e-services
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-162389 (URN)10.1007/978-3-030-27325-5_4 (DOI)978-3-030-27325-5 (ISBN)978-3-030-27324-8 (ISBN)
Conference
Electronic Government. EGOV 2019. San Benedetto Del Tronto, Italy, September 2–4, 2019
Funder
Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare
Available from: 2019-11-29 Created: 2019-11-29 Last updated: 2019-12-11Bibliographically approved
Melin, U. & Wihlborg, E. (2018). Balanced and integrated e-government implementation – exploring the crossroad of public policy-making and information systems project management processes. Transforming Government: People, Process and Policy, 12(2), 191-208
Open this publication in new window or tab >>Balanced and integrated e-government implementation – exploring the crossroad of public policy-making and information systems project management processes
2018 (English)In: Transforming Government: People, Process and Policy, ISSN 1750-6166, E-ISSN 1750-6174, Vol. 12, no 2, p. 191-208Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Purpose: This paper aims to identify and elaborate on the various interpretations and implications of e-government as a process of public policy-making and as an act of information systems (IS) project management. The paper contributes to the search for a theoretical conceptualization by bridging policy project management and policy-making in public sector organizations at a crossroad of e-government to improve sustainable e-government research. Design/methodology/approach: The research design of this paper focus on a model balancing the two research fields; public policy-making and analysis, and project management in the IS field. Through this model, four critical aspects of the processes are identified: objective, incentives/motivation, input/trigger and coordinative actor. These critical aspects are illustrated through findings from four case studies that are re-analyzed here. The cases show how the conceptual model through different dimensions can balance the two perspectives to reach a more sustainable outcome of e-government. Findings: The paper shows that the two perspectives on e-government – public policy-making and project management – can be balanced and thereby reach a more sustainable outcome at this crossroad. The case studies re-visited in this paper are compared and serves as illustrations of these perspectives and different configurations of them in search for the crossroad. Research limitations/implications: A main contribution of the paper is that e-government projects should be studied in, and taking both public policy-making and IS project management into account to be sustainable and successful. Even if the case studies have been conducted in Sweden, the conceptual results in this paper can be analytically generalized into other setting. However, there is a need for more comparative and conceptual studies in the field of e-government to shed light on the multi-faceted crossroads illustrated in this paper. Practical implications: The paper offers new insights on how to integrate, bridge and even balance the two aspects of e-government policy aspects and projects management to achieve more sustainable and successful e-government. Originality/value: The paper contributes to the literature by shedding light on the crossroad of policy aspects and IS project management approaches in the e-government field. The paper points at the need to further develop the understanding and design of e-government at the crossroad of information system models and political science concepts. © 2018, Emerald Publishing Limited.

Place, publisher, year, edition, pages
Emerald Group Publishing Ltd., 2018
Keywords
Digital government, Digitalization, e-government, Policy making, Project management, Sustainable implementation
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-150592 (URN)10.1108/TG-12-2017-0080 (DOI)000442237500003 ()2-s2.0-85051515594 (Scopus ID)
Available from: 2018-08-28 Created: 2018-08-28 Last updated: 2020-02-21Bibliographically approved
Wihlborg, E. (2018). En bok som utmanar (1ed.). In: Lotta Gröning och Elin Whilborg (Ed.), Ett smartare samhälle?: Sju perspektiv på digitaliseringen av vår vardag (pp. 155-156). Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>En bok som utmanar
2018 (Swedish)In: Ett smartare samhälle?: Sju perspektiv på digitaliseringen av vår vardag / [ed] Lotta Gröning och Elin Whilborg, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2018, 1, p. 155-156Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Med denna bok har vi ur olika perspektiv belyst hur vi kan förstå digitaliseringens samhällsförändring. Vi har rört oss från folkhemmets teknikbyggen för demokrati, öppenhet och innovation, till dagens politik för bredbandsutbyggnad i glesbygd. Det visar på behovet av politisk styrning av tekniken i samhället.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2018 Edition: 1
National Category
Globalisation Studies Media and Communications Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-149549 (URN)9789176852460 (ISBN)
Available from: 2018-07-05 Created: 2018-07-05 Last updated: 2018-08-01Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-9905-0942

Search in DiVA

Show all publications