liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publications (10 of 157) Show all publications
Ekberg, K., Bernfort, L., Karlsson, N., Linderoth, C. & Persson, J. (2017). Arbetsgivares kostnader, åtgärder och anpassningar för sjuknärvarande och sjukfrånvarande medarbetare: samband med återgång i arbete och produktion. Linköping: Linköping University Electronic Press.
Open this publication in new window or tab >>Arbetsgivares kostnader, åtgärder och anpassningar för sjuknärvarande och sjukfrånvarande medarbetare: samband med återgång i arbete och produktion
Show others...
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Studien syftade till att undersöka vilka åtgärder arbetsgivare gör för sjukskrivna medarbetare och vilka kostnader arbetsgivare och samhället har i samband med sjuknärvaro och sjukfrånvaro.

Totalt 3000 sjukskrivna personer i AFA Försäkrings register med diagnoserna psykiska besvär eller besvär i rörelseorganen fick ett informationsbrev och förfrågan om samtycke till att forskarna skulle få skicka en enkät till deras arbetsledare; 393 sjukskrivna gav samtycke. En  webbenkät skickades till dessa arbetsledare. Totalt 198 arbetsledare (50 %) till sjukskrivna personer besvarade enkäten.

Resultaten visar att arbetsgivare genomför en rad olika åtgärder och anpassningar när en medarbetare blir sjukskriven. Analyserna visade att dessa åtgärder och anpassningar i viss mån beror på vem den sjukskrivne medarbetaren är. Åtgärder och anpassningar var vanligare för sjukskrivna med psykiska diagnoser, för högutbildade och för sjukskrivna i högkvalificerade yrken. Kvinnor fick i högre grad anpassningar och åtgärder såsom ändrade arbetsuppgifter och psykosocialt stöd jämfört med män.

Demografiska faktorer visade sig ha mindre betydelse för om den sjukskrivne återgick i arbete eller ej. Multipla logistiska regressionsanalyser visade att åtgärder och anpassningar på arbetsplatsen hade signifikanta samband med en ökad chans för återgång i arbete. Resultaten visade också att för sjukskrivna medarbetare vars arbetsledare hade tagit många kontakter med andra aktörer, som HR-avdelningen, företagshälsan och/eller Försäkringskassan var sannolikheten lägre att den sjukskrivne medarbetaren återgick i arbete. Arbetsledare tog fler kontakter, om den sjukskrivne medarbetaren hade en psykisk diagnos.

Sjuknärvaro och produktionsförlust före, under och efter sjukskrivningen skattades av arbetsledarna. Sammanlagt beräknades produktionsförlusterna till cirka SEK 100 000 per sjukskrivningsfall. Härutöver lägger arbetsgivare tid på att ta kontakter, genomföra åtgärder och anpassningar och organisera om arbetet. Arbetsledare hade mycket oklar eller saknade helt uppfattning om vad tid, åtgärder och anpassningar kostar, varför detta inte har kunnat analyseras närmare. De beräknade genomsnittliga kostnaderna till följd av produktivitetsförluster är således en underskattning av de faktiska kostnaderna för arbetsgivare.

Studien visar att arbetsledares kunskap om vad sjuknärvaro och sjukfrånvaro kostar för verksamheten och för samhället är begränsad. En ökad kostnadsmedvetenhet skulle kunna stimulera till att större resurser läggs på att implementera policys för hälsofrämjande åtgärder och att utbilda arbetsledare i att hantera frågor om hälsa och arbetsförmåga på arbetsplatsen.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2017. 46 p.
Series
HELIX working papers, ISSN 1654-8213 ; 2017:3
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology Work Sciences Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-142072 (URN)
Available from: 2017-10-20 Created: 2017-10-20 Last updated: 2018-01-13Bibliographically approved
Gustavsson, M., Bejerot, E. & Ekberg, K. (2016). Den nya akutläkaren: arbetsvillkor, hälsa och vilja att stanna på akutmottagningar. Linköping: Linköping University Electronic Press.
Open this publication in new window or tab >>Den nya akutläkaren: arbetsvillkor, hälsa och vilja att stanna på akutmottagningar
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Läkare i akutsjukvård är en egen basspecialitet sedan 2015. En ny specialitet och stor efterfrågan på akutläkare innebär en omställning för akutmottagningarna, sjukhusen och gängse utbildningssystem för läkare. Föreliggande studie initierades som en konsekvens av behovet av dessa behov av förändringar – vilka är förutsättningarna på landets akutmottagningar för att den nya specialiteten ska få goda arbetsförhållanden och stanna kvar på akutmottagningarna?

I studien genomfördes inledningsvis en intervjustudie med 14 akutläkare. Därefter utvecklades en webb-baserad enkät. Totalt 15 akutmottagningar i landet valde att deltaga i studien, och 147 läkare på akutmottagningar (51%) besvarade enkäten. Forskargruppen har erbjudit samtliga medverkande akutmottagningar återkoppling av resultaten, några akutmottagningar har deltagit i dessa möten. Tanken med återkopplingarna är att ge underlag för förbättringsarbetet inom respektive akutmottagning.

Resultaten av intervjustudien och enkätstudien visar att det finns en stor variation mellan de olika akutmottagningarna med avseende på hur arbetet organiseras, hur arbetsmiljön blir för läkarna, hur läkarna mår och i vilken grad de vill stanna kvar på akutmottagningen.

De tre distinkta faserna inflöde, vårdprocess och utflöde utgör ramen för arbetets förutsättningar på akutmottagningar. Hur inflödet organiseras beror dels på politiska beslut, dels på triage processen inom akutmottagningen. Ofta görs arbetet i team, ett välfungerande team ger bättre förutsättningar i arbetet än team med oerfarna medlemmar. Att arbeta i team kan vara en ny erfarenhet för många läkare och övrig vårdpersonal och ställer krav på relevant utbildning för detta. Även oklarheter i rollerna inom teamet kan försvåra arbetet.

Många akutläkare rapporterar att vårdprocessen inom akutmottagningarna organiserats så att de får många oskäliga och onödiga arbetsuppgifter: dubbeldokumentation, att jaga vårdplatser, rutiner kring intagning eller överflyttning av patienter, administrativa uppgifter, mm. Denna typ av arbetsuppgifter fördubblar risken för arbetsrelaterad anspänning och utmattning bland akutläkarna. Många akutläkare upplever också oacceptabel tidspress och överbelastning, samtidigt som de anser sig ha måttligt inflytande över verksamhetsnära frågor om hur arbetet skall organiseras. Ett gott inflytande över arbetet kan kompensera för höga krav, men i denna studie finner vi inte belägg för att graden av inflytande kompenserar för de höga kraven. Höga krav i arbetet har starka samband med en ökad risk för trötthet bland akutläkare.

Generellt sett har läkarna en mycket positiv inställning till den nya specialiteten och de menar att patientflödet förbättras. Akutläkare uppfattas dock ha låg status jämfört med traditionella specialiteter. Följande slutsatser dras från denna studie.

  • De flesta akutläkare mår bra, men en tredjedel av akutläkarna har symptom på arbetsrelaterad anspänning, utmattning och trötthet. Dessa symptom är vanligare bland kvinnliga akutläkare. Symptomen har starka samband med arbetets organisering. Organisering av arbetet bidrar till förekomsten av onödiga och oskäliga arbetsuppgifter och hög arbetsbelastning. Akutläkarna har inte inflytande över verksamhetsnära frågor och upplever sin autonomi och sitt inflytande som reducerat på grund av organisatoriska förändringar. Ett gott arbetsklimat innebär att risken för att utveckla dessa symptom minskar. Ett gott arbetsklimat bygger dels på ett väl fungerande teamarbete, dels på ett gott ledarskap där akutläkarna uppfattar att de får stöd och återkoppling på sitt arbete.
  • Införande av nya organisations- och flödesmodeller inspirerade av lean och teamorganisering används för att effektivisera arbetet. I denna förändringsprocess går verksamheten från en vertikal organisation som bygger på profession till en horisontell organisation som bygger på teamarbete. Detta kan skapa otydliga professionsgränser mellan läkare och annan vårdpersonal. Studien pekar på att det kan finnas vissa motsättningar mellan olika yrkesgrupper på akutmottagningarna och att det kan finnas oklarheter i vem som är teamledare. Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning är inte alltid utvecklad, vilket kan leda till meningsmotsättningar. Akutmottagningar uppfattas ofta som sjuksköterskornas arena, medan läkare, som har det medicinska ansvaret, uppfattar sig som faktiska ledare. En viktig förutsättning för ett väl fungerande teamarbete är att de olika ingående professionerna har fått träning och utbildning i teamarbete.
  • En relativt stor andel av de läkare som arbetar på akutmottagningar, eller som avser att bli specialister i akutsjukvård, är inte helt tillfreds med sina arbetsförhållanden. Ungefär hälften av läkarna har övervägt att byta arbetsgivare eller att byta klinik. Viljan att stanna kvar inom akutmottagningen har starkt samband med om läkaren får stöd och feedback från ledningen. Andra studier har visat att symptom på utmattning ökar benägenheten att byta arbete. Majoriteten av de som svarat på enkäten är ST-läkare inom akutsjukvård vilket indikerar att det är viktigt att tidigt uppmärksamma symptom på utmattning för att förebygga att yngre läkare väljer att lämna arbetet.

Hur arbetet på akutmottagningar organiseras har betydelse för arbetsmiljön och för om processer och flöden möjliggör för läkarna att utföra sitt arbete på ett säkert och effektivt sätt. En akutmottagning måste ses som en del i vårdkedjan i ett större system, men också att akutmottagningen är ett system i sig med lokala förutsättningar som styr in- och utflödet av patienter. Interventioner för att förbättra arbetsförhållanden kan därför inte begränsas till enskilda faktorer utan bygga på hur förutsättningar för hälsopromotiva arbets- och lärmiljöer skapas i organisationer.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2016. 59 p.
Series
HELIX working papers, ISSN 1654-8213 ; 2016:4
Keyword
Läkare, Akutmottagningar
National Category
Social Sciences Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-134748 (URN)
Available from: 2017-02-24 Created: 2017-02-24 Last updated: 2017-02-27Bibliographically approved
Ekberg, K., Pransky, G. S., Besen, E., Fassier, J.-B., Feuerstein, M., Munir, F. & Blanck, P. (2016). New Business Structures Creating Organizational Opportunities and Challenges for Work Disability Prevention.. Journal of occupational rehabilitation, 26(4), 480-489.
Open this publication in new window or tab >>New Business Structures Creating Organizational Opportunities and Challenges for Work Disability Prevention.
Show others...
2016 (English)In: Journal of occupational rehabilitation, ISSN 1053-0487, E-ISSN 1573-3688, Vol. 26, no 4, 480-489 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Purpose Flexible work arrangements are growing in order to develop resource-efficient production and because of advanced technologies, new societal values, changing demographics, and globalization. The article aims to illustrate the emerging challenges and opportunities for work disability prevention efforts among workers in alternate work arrangements. Methods The authors participated in a year-long collaboration that ultimately led to an invited 3-day conference, "Improving Research of Employer Practices to Prevent Disability," held October 14-16, 2015, in Hopkinton, Massachusetts, USA. The collaboration included a topical review of the literature, group conference calls to identify key areas and challenges, drafting of initial documents, review of industry publications, and a conference presentation that included feedback from peer researchers and a roundtable discussion with experts having direct employer experience. Results Both worker and employer perspectives were considered, and four common alternate work arrangements were identified: (a) temporary and contingent employment; (b) small workplaces; (c) virtual work/telework; and (d) lone workers. There was sparse available research of return-to-work (RTW) and workplace disability management strategies with regard to alternate work patterns. Limited research findings and a review of the grey literature suggested that regulations and guidelines concerning disabled workers are often ambiguous, leading to unsatisfactory protection. At the workplace level, there was a lack of research evidence on how flexible work arrangements could be handled or leveraged to support RTW and prevent disability. Potential negative consequences of this lack of organizational guidance and information are higher costs for employers and insurers and feelings of job insecurity, lack of social support and integration, or work intensification for disabled workers. Conclusions Future studies of RTW and workplace disability prevention strategies should be designed to reflect the multiple work patterns that currently exist across many working populations, and in particular, flexible work arrangements should be explored in more detail as a possible mechanism for preventing disability. Labor laws and policies need to be developed to fit flexible work arrangements.

Place, publisher, year, edition, pages
Springer, 2016
National Category
Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-134746 (URN)10.1007/s10926-016-9671-0 (DOI)000392946000008 ()27704343 (PubMedID)
Available from: 2017-02-24 Created: 2017-02-24 Last updated: 2017-11-29
Nordström, K., Hemmingsson, T., Ekberg, K. & Johansson, G. (2016). SICKNESS ABSENCE IN WORKPLACES: DOES IT REFLECT A HEALTHY HIRE EFFECT?. International Journal of Occupational Medicine and Environmental Health, 29(2), 315-330.
Open this publication in new window or tab >>SICKNESS ABSENCE IN WORKPLACES: DOES IT REFLECT A HEALTHY HIRE EFFECT?
2016 (English)In: International Journal of Occupational Medicine and Environmental Health, ISSN 1232-1087, E-ISSN 1896-494X, Vol. 29, no 2, 315-330 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Objectives: Sickness absence in workplaces may reflect working conditions. It may also reflect a "healthy hire effect," i.e., that workplaces recruit individuals with experience of sickness absence differently. The purpose of the study was to determine if a history of sickness absence among recruits is associated with the average level of sickness absence in workplaces. Material and Methods: In a register-based follow-up study, Swedish workplaces with at least 5 employees in 2006 were selected (approximately 127 000 workplaces with 3.9 million employees). The workplaces were categorized according to the average workplace sickness absence in 2006 and the recruits were categorized according to the individual sickness absence in 2005. The workplaces with a high average level of sickness absence were more likely than those with a low level to hire employees with high sickness absence in the year preceding employment: men - odds ratio (OR) = 7.2, 95% confidence interval (CI): 6.6-7.8, women OR = 7.5, 95% CI: 6.9-8.1. Results: The results show that there is a greater likelihood of employing individuals with high levels of sickness absence in the workplaces with many days of the average sickness absence than in the workplaces with few days of the average sickness absence. Conclusions: The results suggest that sickness absence in workplaces may reflect a healthy hire effect.

Place, publisher, year, edition, pages
Nofer Institute of Occupational Medicine, 2016
Keyword
Mobility; Vocational rehabilitation; Average sickness absence; Disabled; Sick leave; Healthy worker effect
National Category
Occupational Health and Environmental Health
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-124098 (URN)10.13075/ijomeh.1896.00522 (DOI)000367191300010 ()26670358 (PubMedID)
Note

Funding Agencies|AFA Insurance [090299]

Available from: 2016-01-25 Created: 2016-01-19 Last updated: 2018-01-10
Fagerlind Ståhl, A.-C., Gustavsson, M., Karlsson, N., Johansson, G. & Ekberg, K. (2015). Associations between organisation of work, work conditions, work-relatedf low and performance: a multilevel analysis. .
Open this publication in new window or tab >>Associations between organisation of work, work conditions, work-relatedf low and performance: a multilevel analysis
Show others...
2015 (English)Manuscript (preprint) (Other academic)
Abstract [en]

The aim of this study is to investigate how organisation of work in terms of sociotechnical characteristics and use of tools inspired by lean production, and psychosocial conditions at the workplace, are associated with work-related flow and performance.

A questionnaire including questions concerning work organisation, psychosocial work conditions, work-related flow and self-rated performance was sent to employees in ten Swedish organisations; 4442 people (56%) responded. Multilevel logistic regression analyses were used in order to investigate organisation of work and work conditions in relation to work-related flow and performance. In addition, the association between work-related flow and performance was investigated.

Our results show that a high degree of lean tool use in combination with a low degree of sociotechnical characteristics was negatively associated with work-related flow but positively associated with performance. When decision latitude, social capital, and innovative learning climate were included in the model, the association was no longer significant in relation to work-related flow, but remained and was strengthen in relation to performance. Work-related flow had a positive association with performance.

The conclusion is that work-related flow and work conditions that enable individual and collective skill use are important for increased performance. When lean tools are used to a high degree, good decision latitude, social capital and innovative learning climate buffer negative effects on health, and increase performance.

Keyword
Job resources; health; well-being; job design
National Category
Learning Work Sciences Other Medical Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-117062 (URN)
Available from: 2015-04-15 Created: 2015-04-15 Last updated: 2015-04-15Bibliographically approved
Ekberg, K., Gustavsson, M. & Fagerlind Ståhl, A.-C. (2015). Conditions for presenteeism and production in changing organizations. In: Mattias Elg, Per-Erik Ellström, Magnus Klofsten, Malin Tillmar (Ed.), Sustainable development in organizations: studies on innovative practices (pp. 42-56). Cheltenham: Edward Elgar Publishing.
Open this publication in new window or tab >>Conditions for presenteeism and production in changing organizations
2015 (English)In: Sustainable development in organizations: studies on innovative practices / [ed] Mattias Elg, Per-Erik Ellström, Magnus Klofsten, Malin Tillmar, Cheltenham: Edward Elgar Publishing, 2015, 42-56 p.Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Cheltenham: Edward Elgar Publishing, 2015
Keyword
Organisationsförändringar
National Category
Economics and Business
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-125516 (URN)000374407200004 ()978-17-8471-688-2 (ISBN)
Available from: 2016-02-25 Created: 2016-02-25 Last updated: 2016-05-19Bibliographically approved
Persson, J., Bernfort, L., Wåhlin, C., Öberg, B. & Ekberg, K. (2015). Costs of production loss and primary health care interventions for return-to-work of sick-listed workers in Sweden. Disability and Rehabilitation, 37(9), 771-776.
Open this publication in new window or tab >>Costs of production loss and primary health care interventions for return-to-work of sick-listed workers in Sweden
Show others...
2015 (English)In: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 37, no 9, 771-776 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Purpose: The aim of this study was to investigate, from the perspective of society, the costs of sick leave and rehabilitation of recently sick-listed workers with musculoskeletal disorders (MSD) or mental disorders (MD). Methods: In a prospective cohort study, 812 sick-listed workers with MSD (518) or MD (294) were included. Data on consumption of health care and production loss were collected over six months from an administrative casebook system of the health care provider. Production loss was estimated based on the number of sick-leave days. Societal costs were based on the human capital approach. Results: The mean costs of production loss per person were EUR 5978 (MSD) and EUR 6381 (MD). Health care interventions accounted for 9.3% (MSD) and 8.2% (MD) of the costs of production loss. Corresponding figures for rehabilitation activities were 3.7% (MSD) and 3.1% (MD). Health care interventions were received by about 95% in both diagnostic groups. For nearly half of the cohort, no rehabilitation intervention at all was provided. Conclusions: Costs associated with sick leave were dominated by production loss. Resources invested in rehabilitation were small. By increasing investment in early rehabilitation, costs to society and the individual might be reduced. Implications for Rehabilitation Resources invested in rehabilitation for sick-listed with musculoskeletal and mental disorders in Sweden are very small in comparison with the costs of production loss. For policy makers, there may be much to gain through investments into improved rehabilitation processes for return to work. Health care professionals need to develop rehabilitative activities aiming for return to work, rather than symptoms treatment only.

Keyword
Economic analysis; Sweden; mental disorders; musculoskeletal disorders; rehabilitation; sick leave; societal costs
National Category
Basic Medicine
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-114181 (URN)10.3109/09638288.2014.941021 (DOI)000352139300006 ()25055999 (PubMedID)
Available from: 2015-02-11 Created: 2015-02-11 Last updated: 2018-01-11
Ekberg, K., Wåhlin, C., Persson, J., Bernfort, L. & Öberg, B. (2015). Early and Late Return to Work After Sick Leave: Predictors in a Cohort of Sick-Listed Individuals with Common Mental Disorders. Journal of occupational rehabilitation, 25(3), 627-637.
Open this publication in new window or tab >>Early and Late Return to Work After Sick Leave: Predictors in a Cohort of Sick-Listed Individuals with Common Mental Disorders
Show others...
2015 (English)In: Journal of occupational rehabilitation, ISSN 1053-0487, E-ISSN 1573-3688, Vol. 25, no 3, 627-637 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Objectives The study aims to identify individual and workplace factors associated with early return to work (RTW)-defined as within 3 months-and factors associated with later RTW-between 3 and 12 months after being sick-listed-in a cohort of newly sick-listed individuals with common mental disorders. Methods In a prospective cohort study, a cross-sectional analysis was performed on baseline measures of patients granted sick leave due to common mental disorders. A total of 533 newly sick-listed individuals fulfilled the inclusion criteria and agreed to participate. A baseline questionnaire was sent by post within 3 weeks of their first day of certified medical sickness; 354 (66 %) responded. Those who were unemployed were excluded, resulting in a study population of 319 individuals. Sick leave was recorded for each individual from the Social Insurance Office during 1 year. Analyses were made with multiple Cox regression analyses. Results Early RTW was associated with lower education, better work ability at baseline, positive expectations of treatment and low perceived interactional justice with the supervisor. RTW after 3 months was associated with a need to reduce demands at work, and turnover intentions. Conclusions Early RTW among sick-listed individuals with common mental disorders seems to be associated with the individuals need to secure her/his employment situation, whereas later RTW is associated with variables reflecting dissatisfaction with work conditions. No health measures were associated with RTW. The study highlights the importance of considering not only health and functioning, but also workplace conditions and relations at the workplace in implementing RTW interventions.

Place, publisher, year, edition, pages
Springer Verlag (Germany), 2015
Keyword
Common mental disorders; Return to work; Work conditions; Sick leave duration
National Category
Basic Medicine Clinical Medicine
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-121301 (URN)10.1007/s10926-015-9570-9 (DOI)000359948000017 ()25634798 (PubMedID)
Note

Funding Agencies|Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare (FORTE); County Council of Ostergotland, Sweden

Available from: 2015-09-16 Created: 2015-09-14 Last updated: 2018-01-11Bibliographically approved
Seing, I., MacEachen, E., Ståhl, C. & Ekberg, K. (2015). Early-Return-to-Work in the Context of an Intensification of Working Life and Changing Employment Relationships. Journal of occupational rehabilitation, 25(1), 74-85.
Open this publication in new window or tab >>Early-Return-to-Work in the Context of an Intensification of Working Life and Changing Employment Relationships
2015 (English)In: Journal of occupational rehabilitation, ISSN 1053-0487, E-ISSN 1573-3688, Vol. 25, no 1, 74-85 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Purpose Many Western welfare states have introduced early-return-to-work policies, in which getting sick-listed people back to work before they have fully recovered is presented as a rather unproblematic approach. This reflects a belief in the ability of employers and the labour market to solve sickness absence. Against this background, the aim of this study was to analyse return-to-work practice in local workplace contexts, in relation to Swedish early-return-to-work policy.

Methods Semi-structured interviews were conducted with 18 matched pairs of workers and managers. The material, comprising a total of 36 interviews, was analysed using qualitative content analysis.

Results Three main themes were identified: (1) intensive workplaces and work conditions (2) employer support—a function of worker value and (3) work attachment and resistance to job transition. The results reflected the intensity of modern working life, which challenged return-to-work processes. Managers had different approaches to workers’ return-to-work, depending on how they valued the worker. While managers used the discourse of ‘new opportunities’ and ‘healthy change’ to describe the transition process (e.g. relocation, unemployment and retirement), workers regularly experienced transitions as difficult and unjust.

Conclusions In the context of early-return-to-work policy and the intensity of modern working life, a great deal of responsibility was placed on workers to be adaptable to workplace demands in order to be able to return and stay at work. Overall, this study illustrates an emerging social climate where sick-listed workers are positioned as active agents who must take responsibility for sick leave and return-to-work process.

Place, publisher, year, edition, pages
Springer, 2015
Keyword
Social policy; Return-to-work; Sick leave; Work place; Career mobility
National Category
Occupational Therapy Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology Sociology Political Science Work Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-112396 (URN)10.1007/s10926-014-9526-5 (DOI)000349971100008 ()24920449 (PubMedID)
Available from: 2014-11-25 Created: 2014-11-25 Last updated: 2017-12-05Bibliographically approved
Ståhl, C., Gustavsson, M., Ekberg, K. & Böhm, L. (2015). Förutsättningar för implementering och användning av motiverande samtal (MI) inom Försäkringskassan: Slutrapport. Stockholm: Försäkringskassan.
Open this publication in new window or tab >>Förutsättningar för implementering och användning av motiverande samtal (MI) inom Försäkringskassan: Slutrapport
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Detta är slutrapporten från det utvärderingsprojekt som studerat implementering och användning av motiverande samtal (MI) inom Försäkringskassan. Satsningen på MI har genomförts för att utveckla och förstärka metoder inom sjukförsäkrings- och samordningsprocessen, med syftet att skapa bättre förutsättningar för personliga handläggare att arbeta tidigt och aktivt i sjukfallen. För att professionalisera handläggarna avsatte Försäkringskassan under 2012 särskilda medel för att utbilda och kompetensutveckla handläggare som arbetar med sjukpenning och samordning kring samordningsuppdraget, där en utbildning i motiverande samtal (MI) ingick.

I projektet har en tidigare delrapport publicerats (Socialförsäkringsrapport 2014:16) där fokus var på implementeringen av MI. En av de farhågor som rapporterades i delrapporten var att inte kunna integrera och vidmakthålla användningen av MI i det dagliga arbetet. I denna slutrapport undersöks förutsättningar för användning av MI i det dagliga arbetet inom Försäkringskassan, samt upplevda effekter av satsningen på individ- och verksamhetsnivå.

Specifika frågeställningar är:

  • Vilka individuella och organisatoriska–praktiska förutsättningar har underlättat respektive försvårat handläggares fortsatta användning av MI i dagligt arbete?
  • Vilka effekter av satsningen på MI kan identifieras på individ- och verksamhetsnivå?

Rapporten bygger på ett datamaterial bestående av en enkät till handläggare (n=880), samt intervjuer med 5 enhetschefer och 16 handläggare vid fyra lokalkontor. Intervjuerna är uppföljande intervjuer från en större datainsamling som rapporterades i projektets delrapport.

Resultaten av studien tyder på att många av handläggarna en tid efter MIutbildningen fortfarande har ett engagemang kring metoden, och att många anger att de tillämpar den i möten med sjukskrivna, dock med stor variation avseende vilka av metodens verktyg som används. Merparten av handläggarna har gått utbildningen och tyckt att den har varit bra, och det finns ett intresse hos många handläggare för att fortsätta använda och utveckla sin tillämpning av metoden. Många handläggare anser också att de har kunnat se förbättringar i mötet med sjukskrivna i de fall där de tillämpat MI.

Samtidigt riktas mycket kritik mot hur Försäkringskassan har hanterat satsningen på MI, där den genomgående bilden är att organiserad uppföljning och träning har saknats. Det finns en allmänt spridd uppfattning att MI inte har prioriterats i verksamheten, och att chefer inte har visat intresse för huruvida metoden tillämpas eller ej. Således kan det konstateras att den utvecklingspotential och det engagemang som handläggarna uppvisar inte har tagits om hand i verksamheten. Handläggare är också starkt kritiska till möjligheterna att använda och utveckla sin kunskap i metoden i relation till rådande arbetssituation. I intervjuer och enkäter beskrivs en mycket pressad verksamhet där inget utrymme finns för reflektion och lärande.

Abstract [en]

This is the final report from an evaluation project that has studied implementation and use of Motivational Interviewing (MI) within the Swedish Social Insurance Agency (SSIA). MI was introduced in order to develop and improve methods within social insurance, aiming to promote insurance officials to intervene earlier in the sick leave process. During 2012, dedicated funds were targeted towards developing insurance officials’ competencies, where an education in MI was included.

An earlier report has been published in the project (Social Insurance Report 2014:16), focusing on the implementation process. It was concluded that both insurance officials and managers were concerned about not being able to sustain and integrate the use of MI into regular practice. In this report, the conditions for use of MI in regular practice are in focus, along with perceived effects of the intervention on the individual and organizational level.

Specific research questions are:

  • What individual and organizational/practical conditions has facilitated or prevented officials’ continuous use of MI in regular practice?
  • What effects of the intervention can be identified on an individual and an organizational level?

The report is based on a survey to the insurance officials (n=880), and interviews with 5 managers and 16 insurance officials in four offices. The interviews are follow-ups from a larger data collection that was reported in the first report from the project.

The results of the study show that many of the officials, some time after the educational intervention, are still committed to the method, and that many claim to use it in meetings with their clients. However, there is a large variation with regard to what parts of the method that are utilized. Most officials have participated in the educational intervention and perceived it as purposeful and interesting. Many officials claim that using the method has improved their meetings with clients.

Much criticism is directed towards how the SSIA has managed the investment in MI, where officials do not think that the educational intervention has been followed up in any organized way, and that there has been a lack of the necessary training in order to develop and sustain competence in using the method. It is generally perceived that MI has not been a priority in the organization and that managers have not expressed interested in whether the method is used or not. Officials are also critical to their possibilities to use the method related to their current work situation, where heavy caseloads imply little or no time for reflection and learning.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Försäkringskassan, 2015. 82 p.
Series
Socialförsäkringsrapport, ISSN 1654-8574 ; 2015:5
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-121641 (URN)
Available from: 2015-09-29 Created: 2015-09-29 Last updated: 2015-09-29Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-8031-7651

Search in DiVA

Show all publications