liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Kock, Henrik
Publications (10 of 77) Show all publications
Kock, H. & Reineholm, C. (2020). Organisatorisk förändringskompetens på arbetsplatser: Kunskapssammanställning 2020:4. Gävle
Open this publication in new window or tab >>Organisatorisk förändringskompetens på arbetsplatser: Kunskapssammanställning 2020:4
2020 (Swedish)Report (Refereed)
Abstract [sv]

I denna rapport presenteras en kunskapssammanställning som inriktats mot forskning som undersöker vilka faktorer som anses som viktiga för att skapa en hög förändringskompetens på arbetsplatser. Denna kunskapssammanställning har genomförts på uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap, inom ramen för ett regeringsuppdrag med syfte att sammanställa kunskap om framtidens arbetsliv. Syftet med kunskapssammanställningen är att undersöka vilka faktorer i empirisk forskning som beskrivs som viktiga för att använda, bibehålla och öka organisatorisk förändringskompetens. En viktig del i bestämningen av vad som innefattats i organisatorisk förändringskompetens är organisationens förmåga att ta tillvara befintlig kompetens och att genom lärande (individ, grupp och organisations lärande) utveckla organisatorisk förändringskompetens.

Kunskapssammanställningen har utgått från en modell som framtagits vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap. I ett första steg bestämdes syfte och frågeställningar, och därefter formulerades kriterier för vilka studier som skulle inkluderas respektive exkluderas i litteratursökningen. Kriterier för inkludering innefattade bland annat empiriska studier av planerad förändring i organisa­tioner/arbetsplatser, studier av befintlig kompetens och förmåga att utveckla eller använda kompetens, studier av lärande på individ-, grupp- och organisationsnivå, studier av individens välmående på arbetsplatsen samt studier av organisationers produktivitet/effektivitet. Ytterligare avgränsningar var att studierna skulle utgöras av vetenskapliga artiklar i internationella forskningstidskrifter med granskningsförfarande (eng. peer-reviewed), publicerade efter 1990 samt skrivna på engelska, svenska, norska eller danska. Exklusionskriterierna innefattade bland annat studier av framväxande och gradvisa förändringar, studier av kompetens med fokus på enskilda individer, studier av förändringsmotstånd och studier som enbart fokuserar på ohälsa. 

Sökningarna genomfördes i två databaser: Scopus och Web of Science. Antalet träffar i Scopus var 1 650 och i Web of Science 944. Efter att dubbletter tagits bort återstod 1 953 unika artiklar, vilka screenades på titel och abstract. Totalt var det 142 studier som ansågs kräva fulltext för att avgöra om studien uppfyllde inklusionskriterierna. Därefter hämtades fulltexterna in och relevansgranskades. Totalt uppfyllde 42 studier samtliga relevansbedömningspunkter, vilka genomgick en kvalitetsbedömning utifrån vedertagna protokoll för kvantitativa och kvalitativa studier. Av de 42 kvalitetsgranskade studierna bedömdes 27 studier ha hög eller medelhög kvalitet, varav 13 var kvantitativa studier, två var studier med flera meteoder och 12 var kvalitativa studier. Totalt har således 27 studier ingått i granskningen. De inkluderade kvantitativa studierna har analyserats utifrån en narrativ analys, och de kvalitativa studierna har analyserats utifrån en konventionell innehållsanalys.

Sammanfattningsvis visar studierna som ingår i kunskapssammanställningen att följande faktorer och förhållanden beskrivs som viktiga för att använda, bibehålla och utveckla organisatorisk förändringskompetens: ledning, chefer och förändringsagenter; medarbetarnas inställning till och tidigare erfarenheter av förändring; information, kommunikation och delaktighet före, under och efter förändringsprocesser; kompetens och möjligheter till lärande i förändringsprocesser. Forskning om organisatorisk förändringskompetens utgör i dag inget samlat forskningsområde, utan är spridd över ett antal områden och discipliner, särskilt forskning om ledarskap och forskning om organisatorisk förändring. Begreppet organisatorisk förändringskompetens saknar en mer bestämd och allmänt accepterad betydelse inom forskningen.

Det största antalet studier i kunskapssammanställningen kan hänföras till det första området, det vill säga till ledning, chefer och förändringsagenter. Organisatorisk förändringskompetens i organisationer förefaller med andra ord att i hög grad knytas till chefers och förändringsagenters kompetens och agerande, snarare än att ses som organisationens samlade förmåga att driva planerad förändring. I linje med detta konstaterande förefaller det finnas ett motsvarande underskott på studier där medarbetares kapacitet att bidra analyseras. I de fall detta görs riktas fokus mot medarbetares förändringsmotstånd (”change resistance”) och hur detta kan förstås, snarare än på medarbetares förändringsmotivation och hur denna kan utvecklas. Studier av information, kommunikation och delaktighet före/under/efter organisatoriska förändringsprocesser och som en del av organisatorisk förändringskompetens belyses i flera studier. Informationen är viktig i alla nivåer av organisationen, och hur denna fråga hanteras är ett fortsatt viktigt forskningsområde, inte minst utifrån det som benämns som organisatoriskt meningsskapande. En viktig del i vår bestämning av vad som innefattas i organisatorisk förändringskompetens är organisationens förmåga att ta tillvara befintlig kompetens och att genom lärande (individ-, grupp- och organisationslärande) utveckla organisatorisk förändringskompetens. Här visar kunskapssammanställningen att det finns ett begränsat antal studier.

Utifrån arbetet med sammanställningen har ett antal kunskapsluckor identifierats. Vissa av dessa kunskapsluckor som identifierats kan knytas till de forskningsmetoder som använts. Vad gäller kvantitativa studier ser vi en brist på longitudinella studier, att man följer en förändring över tid. En annan brist vi kan se är en låg svarsfrekvens, framför allt vid longitudinella studier. Vidare finns ett litet antal studier som studerat organisatorisk förändringsförmåga på flera nivåer. Beträffande de studier som genomförts inom både offentliga organisationer och privata företag kan analysen av kontextens betydelse drivas längre. Den kvalitativa forskning som här granskats har metodologiska begränsningar i flera avseenden. I flera fall handlar det om en begränsad empiri, både räknat som antal individer och antalet organisationer som studerats, och fallbeskrivningarna uppvisar svagheter som exempelvis otillräckliga beskrivningar av den organisatoriska kontexten. Fallstudier med kontrollgrupper (”case control”) och replikationer av tidigare studier finns inte representerade i de 27 studier som granskats. Studier med flera metoder förekommer endast i två av studierna. Studier av organisatorisk förändringskompetens utifrån den innebörd som beskrivits ovan är likaledes ovanliga. 

Utifrån kunskapssammanställningen presenteras några allmänna råd. Alla organisationer har en mer eller mindre omfattande historia av planerade förändringar, både lyckade och mindre lyckade. Att lära av historien kan ses som en viktig del i att öka den organisatoriska förändringskompetensen. Ledare och förändringsagenter är naturligtvis viktiga men inte enbart för att leda förändring, utan också för att synliggöra och stödja användning av kompetens som finns i andra delar av organisationen – inte minst hos medarbetare. Förändringsmotstånd kan ses som en legitim reaktion eller nödvändig friktion i en illa genomförd eller feltänkt förändringsprocess, ett tillfälle att skapa öppenhet, möjlighet att påverka, utnyttja kunskap och erfarenhet som finns spridd i organisationen och därmed bygga förändringskompetens. Delaktighet i planering och genomförande kan öka motivationen och bidra till ett mer gemensamt meningsskapande, likaväl som delaktighet kan sättas under tryck på grund av tidsbrist eller andra faktorer som medför begränsningar. En viktig fråga att ställa är hur, och i vilka avseenden, ett aktivt deltagande i förändringsprocesser kan förväntas bidra till gynnsamma resultat, och inte minst stödja delaktighet i förändringsprocesser genom exempelvis ett ledarskap som stöder och möjliggör delaktighet hos anställda. Strategier och policyer är inte allt. Det krävs mer kraft på att utveckla metoder och stödja genomförande av planerade förändringar, snarare än att producera planer och strategier. Sett från det här perspektivet kan en viktig del av organisatorisk förändringskompetens ses som förmågan att bedöma och värdera organisatoriska förändringar, inklusive förmågan att anpassa och modifiera planer och strategier, och de metoder och tillvägagångssätt som används då förändringar implementeras.

Abstract [en]

This report presents a knowledge synthesis focused on research investigating what factors that are considered as important for creating a high level of organizational change capacity in workplaces. This knowledge synthesis has been carried out on behalf of the Swedish Agency for Work Environment Expertise, within the framework of a government assignment aiming to gain knowledge about the future working life. The purpose of the knowledge synthesis is to investigate which factors in empirical research are described as important for using, maintaining and increasing organizational change capacity. An important part of determining what is included in organizational change capacity is the organization’s ability to utilize existing competence and develop organizational change capacity through learning (individual, group and organizational learning).

The knowledge synthesis is based on a model developed by the Swedish Agency for Work Environment Expertise. As a first step, purpose and research questions were determined, and then criteria were formulated for which studies to be included or excluded in the literature search. Inclusion criteria included empirical studies of planned change in organizations/workplaces, studies of existing competence and ability to develop or use skills, studies of individual, group and organizational learning, studies of individual well-being in the workplace, studies of organizational productivity/efficiency. Further delineations were that the studies would consist of scientific articles in international research journals with peer review, published after 1990 and written in English, Swedish, Norwegian or Danish. The exclusion criteria included studies of emerging and gradual changes, studies of competence focusing on individuals, studies of resistance to change and studies focusing solely on ill health.

The searches were conducted in two databases; Scopus and Web of Science. The number of hits in Scopus was 1650 and in Web of Science 944 hits. After duplicates were removed, 1953 unique articles remained, which were screened on title and abstract. In total, there were 142 studies that were considered to require full text to determine whether the study met the inclusion criteria. Then the full texts were retrieved and relevance checked. In total, 42 studies met all relevance assessment points, and these studies underwent a quality assessment based on accepted protocols for quantitative and qualitative studies. Of the 42 quality audited studies, 27 studies were assessed to be of high or medium quality, 13 quantitative, two mixed methods and 12 qualitative studies. The included quantitative studies have been analyzed on the basis of a narrative analysis and the qualitative studies have been analyzed on the basis of a conventional content analysis.

In summary, the studies included in the knowledge synthesis show that the following factors and conditions are described as important for using, maintaining and developing organizational change capacity: management, managers and change agentsemployees' attitudes to and past experiences of change; information, communication and participation before, during, after change processes; competence and opportunities for learning in change processes. 

The largest number of studies in the knowledge synthesis can be attributed to the first area, i.e. to management, managers and change agents. In other words, organizational change capacity in organizations seems to be strongly linked to the skills and actions of managers and change agents, rather than being seen as the organization’s overall ability to drive planned change. In line with this finding, it appears to be a corresponding deficit in studies in which employees' capacity to contribute is analyzed. In these cases, it seems to be a focus on employees' change resistance rather than on employees' change motivation and how it can be developed. Studies of information, communication and participation before/during/after organizational change processes and seen as part of organizational change capacity are highlighted in several studies. Information is important at all levels of the organization and how information is handled is a continuing important area of ​​research, not least based on what is termed organizational sensemaking. An important part of our determination of what is included in organizational change capacity is the organization’s ability to take advantage of existing competence and develop organizational change capacity through learning (individual, group and organizational learning). The knowledge synthesis shows that there are a limited number of studies in this area. Research on organizational change capacity does not constitute a unified research area, and the research is spread across a number of areas and disciplines, especially research on leadership and research on organizational change. The concept of organizational change capacity lacks a more definite and generally accepted significance in research.

Based on the knowledge synthesis, several knowledge gaps have been identified. Some of these gaps can be linked to the research methods used. In the case of quantitative studies, we see a lack of longitudinal studies following change over time. More than half of the studies are of cross-sectional design, which can describe relationships but not causal relationships. Another shortcoming is low response rates, especially in longitudinal studies. Furthermore, there are a limited number of studies that have studied organizational change capacity on several organizational levels. Regarding the studies conducted within both public organizations and private companies, the analysis of the organizational context and its importance can be carried further. The qualitative research reviewed here has also methodological limitations in several respects. In many cases, empirical data is limited, both in terms of the number of individuals and the number of organizations studied. The case descriptions exhibit weaknesses such as insufficient descriptions of the organizational context. Case studies using case control and replications of previous studies are not represented in the 27 studies reviewed. Multiple methods studies occur in only two of the studies. 

Finally, based on the knowledge synthesis, some general advice is presented. All organizations have a more or less comprehensive history of planned changes, of both successful and less successful changes. Learning from history can be seen as an important part of increasing the organizational change capacity. Leaders and change agents are, of course, important not only in the role of leading change, but also to support the use competencies spread among the organization - not least among employees. Concerning resistance to change, resistance may not only be seen as an obstacle but also as a legitimate reaction or as necessary friction in a poorly implemented or misguided process of change, and as an opportunity to create openness, opportunities to influence, utilize knowledge and experience that are disseminated in the organization and thus build organizational change capacity. Participation in planning and implementation can increase motivation and contribute to a more common understanding, as well as it can be put under pressure due to lack of time and other factors that cause constraints. An important question to ask is how, and in what respects, active participation in change processes can be expected to contribute to favourable results - and not least to support participation in change processes through a leadership that supports and enables employee participation. More effort is needed to develop methods and support implementation of planned changes, rather than producing plans and strategies. From this perspective, an important part of organizational change capacity can be seen as the ability to assess and evaluate organizational change, including the ability to adapt and modify plans and strategies, and the methods and approaches used when change is implemented.

Place, publisher, year, edition, pages
Gävle: , 2020
Keywords
Organisationsförändring, förändringskompetens, lärande, Mynakmodellen, Metaanalys
National Category
Social Sciences Work Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-164933 (URN)978-91-985961-1-3 (ISBN)
Available from: 2020-04-03 Created: 2020-04-03 Last updated: 2020-04-06Bibliographically approved
Wallo, A., Kock, H., Lundqvist, D. & Coetzer, A. (2019). Assessing the Effects of Competence Development and Learning Activities: An Increasingly Important Task for HR Professionals?. In: : . Paper presented at The International Interdisciplinary Conference on HRM, 3-5 April, Gothenburg, Sweden.
Open this publication in new window or tab >>Assessing the Effects of Competence Development and Learning Activities: An Increasingly Important Task for HR Professionals?
2019 (English)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
National Category
Social Sciences Work Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-156160 (URN)
Conference
The International Interdisciplinary Conference on HRM, 3-5 April, Gothenburg, Sweden
Available from: 2019-04-05 Created: 2019-04-05 Last updated: 2019-05-14
Lundqvist, D., Wallo, A. & Kock, H. (2019). How to Measure Leadership for Learning in the Workplace?. In: : . Paper presented at The International Interdisciplinary Conference on HRM, 3-5 April, Gothenburg, Sweden.
Open this publication in new window or tab >>How to Measure Leadership for Learning in the Workplace?
2019 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
National Category
Work Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-156162 (URN)
Conference
The International Interdisciplinary Conference on HRM, 3-5 April, Gothenburg, Sweden
Available from: 2019-04-05 Created: 2019-04-05 Last updated: 2019-06-04
Lundqvist, D., Wallo, A., Kock, H. & Coetzer, A. (2019). Measuring Leadership for Learning at Work. In: : . Paper presented at UFHRD 2019 Conference, Nottingham, England, UK, 24-26 June, 2019.
Open this publication in new window or tab >>Measuring Leadership for Learning at Work
2019 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
National Category
Social Sciences Work Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-159827 (URN)
Conference
UFHRD 2019 Conference, Nottingham, England, UK, 24-26 June, 2019
Available from: 2019-08-22 Created: 2019-08-22 Last updated: 2019-08-27Bibliographically approved
Coetzer, A., Wallo, A. & Kock, H. (2019). The owner-manager’s role as a facilitator of informal learning in small businesses. Human Resource Development International
Open this publication in new window or tab >>The owner-manager’s role as a facilitator of informal learning in small businesses
2019 (English)In: Human Resource Development International, ISSN 1367-8868, E-ISSN 1469-8374Article in journal (Refereed) Epub ahead of print
Abstract [en]

Few studies have examined the owner-manager as a facilitator of learning in small businesses. Furthermore, these studies are typically not framed by distinctive characteristics of small businesses. These limitations of the literature stimulated us to ask: How do the situational opportunities and constraints that emanate from the distinctive characteristics of small businesses affect the small business owner-manager’s role as a facilitator of learning? To address this question, we first conducted a narrative review of existing research on the owner-manager as facilitator of learning in small businesses (10–49 employees). Four themes emerged from our analysis of research findings, including a theme that owner-managers are seldom directly involved in facilitating employees’ learning. Next, we conducted an integrative review of literatures that discuss (a) indirect approaches managers can adopt to facilitate learning; and (b) small business characteristics. We focussed on four high-impact indirect approaches owner-managers can use and examined how employment of each approach might be enabled or constrained by distinctive characteristics of small businesses. The integrative review generated ten research propositions. We also synthesized a conceptual framework that illustrates the main variables to be studied and presumed relationships among them. Based on our analysis of literature, implications for policy and practice are proposed.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2019
Keywords
Owner-manager, facilitator of learning, workplace learning, informal learning, small business
National Category
Work Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-154970 (URN)10.1080/13678868.2019.1585695 (DOI)000489683800002 ()2-s2.0-85062724211 (Scopus ID)
Available from: 2019-03-07 Created: 2019-03-07 Last updated: 2019-11-05Bibliographically approved
Wallo, A., Kock, H. & Lundqvist, D. (2019). Utvärdering och mätning av kompetensutveckling och lärande i organisationer: En kunskapsöversikt. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Utvärdering och mätning av kompetensutveckling och lärande i organisationer: En kunskapsöversikt
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

En central fråga inom HR-området idag är hur olika HR-processer bidrar till organisationers målsättningar, strategier och utvecklingsarbete. I denna rapport presenteras resultaten av en delstudie i ett HELIX-projekt som fokuserar värdeskapande HR-arbete i praktiken. Denna delstudie riktar sig specifikt mot att förstå vad som kännetecknar HR-medarbetares arbete med att mäta och följa upp kompetensutvecklings- och lärandeprocesser. Delstudien har utvecklats tillsammans med ett stort industriföretag som har ett stort intresse för frågor om hur man säkerställer att satsningar på kompetensutveckling och lärande leder till önskat resultat. Syftet med rapporten är att bidra med ökad kunskap om HR-funktionens arbete med att mäta och utvärdera satsningar på kompetensutveckling och lärande samt att diskutera hur detta arbete påverkar legitimiteten och statusen för HR som yrke. Mer precist är avsikten att presentera, analysera och diskutera teorier, tidigare forskning och det empiriska material som samlats in i projektet.

Projektet har bedrivits utifrån en interaktiv forskningsansats vilket innebär att identifiering av forskningsproblem och design av empiriska studier bygger på nära samverkan mellan forskare och representanter för den studerade verksamheten. Den övergripande designen utgår från fallstudiemetodologi på så sätt att vi genom metodtriangulering sökt skapa en bred förståelse för projektets forskningsfrågor. Underlaget i rapporten består av 1) en litteraturöversikt som omfattade såväl teorier och begrepp som tidigare empirisk forskning inom området, 2) ”benchlearning” med andra organisationer i syfte att hitta verksamheter som har innovativa synsätt på hur resultat och effekter av kompetensutveckling kan mätas och/eller utvärderas, 3) intervjuer med HR-medarbetare för att skapa en bild av hur dessa olika kategorier av anställda ser på och pratar om frågor om kompetensutveckling och lärande, 4) granskning av företagets medarbetarundersökning i syfte att skapa en bild av vilken information som samlas in i organisationen rörande lärmiljö och lärandemöjligheter och hur denna information kan användas i organisationens fortsatta arbete med dessa frågor, 5) en workshop genomförd tillsammans med representanter för företaget där resultaten av projektet analyserades.

Resultaten av litteraturöversikten visar att området kompetensutveckling och lärande är relativt välbeforskat och att det finns en samlad bild över vad lärande innebär samt under vilka organisatoriska förutsättningar som lärande kan befrämjas. Det som däremot ännu inte är speciellt utforskat är hur kompetensutveckling och lärande kan mätas och utvärderas. Här står fortfarande teorier som utvecklades i slutet på 1950-talet i en särställning. Vidare finns det ett begränsat antal empiriska studier med fokus på mätning och utvärdering av kompetensutveckling och lärande i en arbetslivskontext. De studier som granskats i litteraturöversikten visar dock att det finns flera intressanta vetenskapligt grundade mätinstrument och nyckeltal som organisationer kan inspireras av. Däremot finns det ingen modell, teori eller instrument som enkelt går att plocka in i en organisation, utan snarare krävs det anpassningar till lokala förutsättningar såsom organisationsstrukturer och kulturer.

Resultaten av benchlearningen visar en stor spridning mellan de fyra organisationer som jämförts. Några organisationer har en mycket begränsad användning av nyckeltal för lärande och kompetensutveckling och en av organisation har en omfattande uppsättning av nyckeltal som används på flera olika sätt. Jämförelsen visar att det verkar finnas en slags basal nivå där många organisationer har nyckeltal relaterade till arbetsmiljö (t.ex. sjuktal) eller olika typer av kostnader (t.ex. för kurser) medan nyckeltal kopplade till resultat och effekter av kompetensutveckling och lärande är betydligt mer ovanliga. Utifrån de uppföljningsintervjuer som genomfördes i de fyra organisationerna angavs flera skäl för varför organisationerna inte i någon högre utsträckning använder nyckeltal för kompetensutveckling och lärande. Här nämndes bland annat att ledningen inte känner behov av nyckeltal, att ledningen saknar kunskap om att det finns nyckeltal, att HR-medarbetare saknar kompetens och motivation för att använda nyckeltal samt att det är mycket komplicerat att mäta förändrade ”beteenden” och ”resultat” av lärande och kompetensutveckling.

Resultatet av intervjuerna visar att kompetensutveckling och lärande ses som viktigt inom organisationen. Vidare beskrivs i resultatkapitlet att de metoder som främst används för att utvärdera och följa upp kompetensutvecklingsprocesser är utvecklingssamtal, kursutvärderingar samt till viss del även medarbetarenkäten. I övrigt lyfts även andra metoder där användningen av dessa varierar i form och utsträckning. Det är i huvudsak kompetensmatriser som används för att kartlägga kompetenser och identifiera kompetensgap och ett nytt kurshanteringssystem som ska användas för att kartlägga kompetenser, kompetensbehov samt visa på kurser och utvecklingsvägar. Resultatet visar också utvecklingsbehov när det kommer till strukturen för uppföljning och utvärdering inom organisationen. Det finns ingen tydlighet i vem som bestämmer vad som ska utvärderas, vad syftet med utvärderingen är eller vad den ska användas till. Det leder till att genomförandet skiftar mycket i kvalitet mellan olika chefer och kursansvariga. Ibland genomförs den inte alls om det inte prioriteras av de inblandade. Något som lyfts är att det saknas en efterfrågan från ledning när det gäller uppföljning vilket bidrar till att frågan inte prioriteras på en övergripande nivå.

Resultatet av granskningen av företagets medarbetarundersökning visar att frågorna generellt har medelstarka samband med varandra. Vidare tycks dessa frågor fånga fem olika dimensioner. En av dessa dimensioner handlar om den lärmiljö som organisationen erbjuder och hur klimatet för lärande ser ut. Även ledarskap framkommer som en egen dimension. Medarbetarundersökningen skulle därmed kunna användas initialt för att mäta och inventera lärmiljön i organisationen, men kan även användas för att undersöka hur denna är relaterad till andra typer av fenomen. Som exempel analyseras relationen mellan ledarskap, lärandeklimat och arbetslagets produktivitet, liksom sambanden mellan enkätens empirigenerade dimensioner och arbetslagets produktivitet. Eftersom materialet är insamlat vid samma tillfälle är det dock omöjligt att uttala sig om orsak och verkan, men om möjlighet finns kan organisationen använda tidigare insamlade och framtida medarbetarundersökningar för att studera hur lärmiljön förändras över tid och hur olika fenomen är relaterade till dessa förändringar.

Utifrån det insamlade materialet kan ett antal slutsatser dras. För det första ser vi för HR-funktionen en stor potential i att använda mätningar och utvärderingar för att visa på värdet av tänkta eller genomförda satsningar på lärande och kompetensutveckling. Kunskaper om mätning och utvärdering kan således betraktas som en viktig pusselbit i HR-funktionens arbete med att skapa värde i organisationen. Denna potential är dock inte fullt ut realiserade i de organisationer som medverkade i studien. Ytterligare en slutsats är att användande av mätningar och utvärderingar inte är en fråga som enbart ska ligga på HR-funktionens bord. Snarare visar resultaten på vikten av att involvera ledningen för att få mandat, resurser och styrning. Utan ledningens engagemang blir det också svårt att se nyttan på organisationsnivå. I rapporten presenteras flera exempel på nyckeltal och verktyg som HR-medarbetare skulle kunna använda. Det finns dock inte någon ”best practice”, utan det krävs lokala anpassningar.

Vad gäller fortsatt forskning finns behov av fler kvalitativa, longitudinella studier av HR-arbete i praktiken samt studier som involverar ”kunden/mottagaren”, det vill säga att studera vilka behov chefer i linjen har av information som kan erhållas genom mätningar och utvärderingar. Ytterligare en möjlighet till fortsatt forskning är att utveckla en skala för att studera organisationers lärmiljöer.

Förhoppningsvis kan rapporten bidra med kunskaper både för HR-medarbetare och chefer i organisationer när det gäller framgångsfaktorer och hinder för arbetet med att mäta och utvärdera lärande och kompetensutveckling. För HR-medarbetare tycks det också finnas ett behov av kompetensutveckling inom området. Detta är en relevant uppgift för universitet och högskolor och för utbildningskonsulter inom HR-området.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2019. p. 67
Series
HELIX working papers, ISSN 1654-8213 ; 19:001
National Category
Work Sciences Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-154438 (URN)
Available from: 2019-02-11 Created: 2019-02-11 Last updated: 2019-02-12Bibliographically approved
Martin, J., Elg, M., Wallo, A. & Kock, H. (2018). Four facets of learning in performance measurement. International Journal of Productivity and Performance Management, 67(9), 1608-1624
Open this publication in new window or tab >>Four facets of learning in performance measurement
2018 (English)In: International Journal of Productivity and Performance Management, ISSN 1741-0401, E-ISSN 1758-6658, Vol. 67, no 9, p. 1608-1624Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Purpose – The purpose of this study is to contribute to a better understanding of the role of learning in performance measurement. Design/methodology/approach – We develop a theoretical framework combining workplace learning theory with purposes of performance measurement. We elaborate this framework empirically by identifying critical incidents from a case set within a context containing a broad range of different performance measurement activities. Finally, we discuss the results and the possible implications for using our theoretical framework in order to better understand facets of learning regarding the design of performance measurement. Findings – Workplace learning theory provides a deeper understanding of how the mechanisms of performance measurements support control or improvement purposes. We propose a tentative framework for learning as a driver for performance measurement and four facets of learning are identified: reproductive, rule-oriented, goal-oriented and creative learning. Research limitations/implications – The empirical material is limited to the healthcare context and further studies are needed in order to validate the findings in other settings. Practical implications – We argue that all managers must consider what kind of learning environment and what kind of learning outcomes best serve the interests of their organisation. Purposeful and carefully designed organisational arrangements and learning environments are more likely to induce intended learning outcomes. Originality/value –Previous connections between the fields of ‘performance measurement’ and ‘workplace learning’ often lack any deeper conceptualisations or problematisations of the concept of learning. In this paper, we provide a more nuanced discussion about the process of learning in performance measurement, which may provide a basis for further research and scholarly attention.

Place, publisher, year, edition, pages
Emerald Group Publishing Limited, 2018
Keywords
Performance measurement, workplace learning, control, improvement, adaptive learning, developmental learning.
National Category
Production Engineering, Human Work Science and Ergonomics
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-152037 (URN)10.1108/IJPPM-11-2017-0320 (DOI)
Available from: 2018-10-17 Created: 2018-10-17 Last updated: 2019-10-21Bibliographically approved
Wikholm, C., Sparrhoff, G., Jarebrant, C., Wallo, A. & Kock, H. (2018). Strategisk kompetensförsörjning för hållbart arbetsliv: En kunskapsöversikt och analys av utvalda ESF-projekt. Mölndal: Swerea IVF
Open this publication in new window or tab >>Strategisk kompetensförsörjning för hållbart arbetsliv: En kunskapsöversikt och analys av utvalda ESF-projekt
Show others...
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna rapport är resultatet av ett uppdrag från ”Temaplattformen hållbart arbetsliv” (Svenska ESF-rådet tillsammans med Forte) med syftet att bidra med ökad kunskap om hur socialfondsfinansierade projekt inom målområde 1.1 kan stärka organisationers strategiska kompetensförsörjning och därigenom skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Studien har genomförts genom ett samarbete mellan Swerea IVF och HELIX Competence Centre vid Linköpings universitet.

Studien baseras på tre olika delstudier som sammantaget ger en bred kunskapsöversikt över såväl relevant och aktuell teori och lärdomar från tidigare stora programsatsningar som erfarenheter och lärdomar från projekt under innevarande programperiod.

Den första delstudien utgörs av en översikt över teorier, begrepp och modeller kopplade till kompetensförsörjning som organisatorisk strategi och de strategiska processer som ingår i en sådan strategi. Processerna presenteras i form av en modell kallad IN-I-UT-modellen. IN-fasen innehåller organisationers strategiska val och arbete med frågor kring att attrahera och rekrytera personer med rätt kompetens. I-fasen handlar om att behålla, utveckla, utvärdera och belöna. UT-fasen innebär att ta tillvara kompetens i samband med avveckling och omställning när anställda slutar. Den första delstudien fokuserar främst på frågor I-fasen i fråga om organisatoriska strategier kopplade till kompetensutveckling och lärande.

Den andra delstudien utgörs av en dokumentstudie av rapporter som gjort kunskapssammanställningar av större programsatsningar på kompetensförsörjning.

Studiens syfte var att sammanställa de viktigaste erfarenheterna och lärdomarna från dessa i fråga om strategisk kompetensförsörjning. Resultaten strukturerades utifrån IN-I-UT-modellen. I analysen av rapporterna framkom dock även en tredje dimension – samverkan MELLAN organisationer. Delstudien sammanfattas med en lista över kriterier för framgångsrik kompetensförsörjning under temana analys, planering och förankring; Ledarskap, samordning och engagemang; Lärande och kompetensutveckling, samt Uppföljning och efterarbete.

Den tredje delstudien består av en empirisk studie av utvalda ESF-projekt inom programområde 1, huvudsakligen inom programområde 1.1 (kompetensförsörjning och livslångt lärande med fokus på anställda), men även några inom programområde 1.2 med fokus på att bygga strukturer och plattformar). Urvalet gjordes av respektive region och den nationella enheten. Totalt 21 intervjuer med till största delen projektledare gjordes som berörde följande teman: innehåll och målgrupp, Socialfondens tre obligatoriska horisontella principer som ska integreras i ESF-projekt, delaktighet, resultat och lärdomar. De utvalda projekten var riktade mot olika branscher och offentliga verksamheter och med olika storlek på budgeten.

De utbildningar som genomförts inom projekten har varit både fysiska och digitala, allmänna och företagsanpassade. Några projekt hade en tydlig inriktning på lärande på arbetsplatsen. Hur projekten arbetat med ESFs tre obligatoriska horisontella principer varierar. Från att vara integrerade och inbyggda i projektet för att vara det direkta syftet i vissa projekt, till andra projekt som aktualiserade det vid olika steg i projektet. Att använda ett språk som var tillgängligt för alla var centralt för flertalet projekt. När det gäller utbildning i de horisontella principerna av ”utbildarna/konsulter” som upphandlas bör det undersökas former för detta, då det efterfrågas av projekten.

Projektledarna lyfter en hel del erfarenheter och lärdomar från genomförda projekt, till exempel: vikten av förankring i hela den deltagande organisationen, att förändringsarbete tar tid, svårigheter att få de som har en anställning att avsätta tid för att delta i utbildningar, den tunga och tidskrävande administrationen.

När det gäller framgångsfaktorer nämns bland annat korta återkommande utbildningsinsatser, effektiva informationsflöden i projektet, prioritering av projektet på högsta nivå i de deltagande organisationerna och tillit inom projektgruppen.

En bra behovsanalys underlättar genomförandet av projektet och framför allt bäddar den för att projektresultatet kan integreras i den ordinarie verksamheten och skapa en förbättringskultur.

Vem som är ägare till resultatet av ett ESF-projekt efter avslut så att kunskaper, erfarenheter, arbetssätt etcetera kan leva vidare och utvecklas är oklart i många projekt. Om ägare pekas ut så rör det sig oftast om ”de deltagande organisationerna” eller ”implementerat i ordinarie verksamhet”.

ESF-rådets samordnare verkar arbeta på olika sätt och vid frågor kan man få olika svar beroende på vilken samordnare som tillfrågas, även om det är i samma region. Flera intervjuade påtalade att ESF borde hålla i utvärderingarna själva så att det blir mer likvärdigt och jämförbart med andra projekt för att öka möjligheterna att dela lärdomar och erfarenheter mer och bättre över regiongränserna.

ESF borde även göra uppföljning och intervjuer flera år efter ett genomfört projekt och studera om det har blivit några långsiktiga kvarstående effekter.

Place, publisher, year, edition, pages
Mölndal: Swerea IVF, 2018. p. 57
Series
Rapport 27033, 27526
National Category
Work Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-160944 (URN)
Available from: 2019-10-15 Created: 2019-10-15 Last updated: 2019-10-23Bibliographically approved
Elg, M., Berglund, M., Ellström, P.-E., Kock, H., Tillmar, M. & Wallo, A. (2018). Sustainable Working Life development through interactive research. In: : . Paper presented at The 5th Participatory Innovation Conference, Eskilstuna, Sweden, 11-13th January, 2018.
Open this publication in new window or tab >>Sustainable Working Life development through interactive research
Show others...
2018 (English)Conference paper, Oral presentation only (Refereed)
Abstract [en]

Interactive research has emerged as a new approach to collaborative research in working life research, and it is characterized by a continuous joint learning process between the researchers and the practitioners. In this paper we argue that interactive research is a way to advance scientific knowledge about the development of new types of work arrangements and development of sustainable working life. We present the basic ideas and benefits of the interactive research approach, illustrated through a practical case, the HELIX Competence Centre and discuss potential limitation and challenges associated with this form of collaborative research.

Keywords
Interactive research, HELIX
National Category
Other Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-144296 (URN)
Conference
The 5th Participatory Innovation Conference, Eskilstuna, Sweden, 11-13th January, 2018
Available from: 2018-01-14 Created: 2018-01-14 Last updated: 2018-01-26Bibliographically approved
Wallo, A., Fogelberg Eriksson, A., Ellström, P.-E. & Kock, H. (2016). Förändrat ledarskap: ledarskap i förändring (2ed.). In: Per-Erik Ellström, Anna Fogelberg Eriksson, Henrik Kock, Andreas Wallo (Ed.), Mot ett förändrat ledarskap?: om chefers arbete och ledarskap i ett organisationsperspektiv (pp. 55-76). Lund: Studentlitteratur AB
Open this publication in new window or tab >>Förändrat ledarskap: ledarskap i förändring
2016 (Swedish)In: Mot ett förändrat ledarskap?: om chefers arbete och ledarskap i ett organisationsperspektiv / [ed] Per-Erik Ellström, Anna Fogelberg Eriksson, Henrik Kock, Andreas Wallo, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, 2, p. 55-76Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur AB, 2016 Edition: 2
Keywords
Ledarskap
National Category
Work Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-124707 (URN)9789144111919 (ISBN)
Available from: 2016-02-11 Created: 2016-02-11 Last updated: 2019-06-14Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications