Camp For more than a hundred years Swedish children have spent part of their summer holidays at a Summer Camp. The reasons for running Summer Camps have changed over time and have also been described in research. Descriptions of parent’s reasons for sending their children to the camps are missing, however. The present article contributes with knowledge in this very area. In the article we describe and try to understand Swedish parents’ ideas about why they think their children should go to Summer Camp. The parents’ ideas are studied in the light of conceptions of children and youth. The parents ‘perceive the Camp as an important part of childhood, as a timeless place where children get to be children and can develop without the stress of everyday life. A dominating view among the parents is however that their children’s stay at the Camp is a ’project’. The main value of the Camp is said to be that it offers outdoor activities in the open country and promotes good behaviour, something that today’s children are badly in need of, according to their parents. The parents seem to perceive their children’s stay at the Summer Camp – bearer of primitiveness and traditions ¬– as a kind of initiation rite, or as a catalyst for the personal development of children and youth when they are facing life in the future society.

Even though fiction and fantasy are fundamental to how childhoods today are understood, thisis a topic that is seldom explored either theoretically or academically. We address the questionof how the relationship between material real and fictive real can be understood in new ways incontemporary society. We suggest that fiction can be understood in other ways than the hithertodichotomized approaches to it, and our aim is to focus on the hybridity that is created throughthe interconnecting word and, as in fiction and childhood and material real and fictive real. Thisarticle explores how fiction can be understood as hybrid and interrelated rather than a pure andseparate phenomenon, and in particular how materiality as something real and fiction as realmingle. This article introduces ways to talk about the fictive real as realunreality and highlightsthe drawbacks that might stem from these concepts since in several ways they re-enact childhoodinnocence and nostalgia, as well as negative differences between childhood and adulthood, wheredifferent childhoods share a subordinate position in society.

Användning av telemedicin förväntas möjliggöra access till expertråd oavsett var patienten eller läkaren befinner sig geografiskt. I artikeln analyseras, utifrån intervjuer med specialistläkare vid ett universitetssjukhus, hur en form av telemedicin, multidisciplinära videokonferenser mellan olika sjukhus, påverkar beslut och relationer i vården. Begrepp som ”artikuleringsarbete”, ”tyst integrering” och ”skript” används för att förstå beslutsfattandet på distans. Artikeln visar att effektivitet i vården kan tolkas på olika sätt, tar upp hur samarbete mellan specialområden uppfattas samt visar på ambivalenser vad gäller centralisering eller decentralisering av medicinsk kunskap mellan sjukhus med teknikens hjälp.

Barnperspektiv och delaktighet är begrepp som – i svallvågorna efter FN:s konvention om barnets rättigheter – under senare år starkt inspirerat barnkulturen i både forskning och praktik. Perspektiven i texterna är många och skiftande. En författare beskriver förskolebarns lek som förhandlingsarena, en annan om hur vuxna lyssnar (eller inte) till barns röster i skolans värdepedagogiska arbete. Vad vill barn veta när de själva får fråga i filosofiska samtal? Läsaren får ta del av vad barn berättar om i Kamratpostens insändare. Några författare tar upp hur barndomsideal iscensätts och vad barn säger, känner och gör i nöjesparker och i Science Center samt hur barn involveras som medforskare inom olika forskningsfält.

Providing extensive examples of the conditions of children's everyday consumption as well as how children themselves understand issues of work, money, scarcity, and consumer products, this book challenges the prevailing theories of consumption and opens up new ways of thinking about children. Arguing that consumption simultaneously reflects on the changing social role of children, family relations, market interaction, and state regulations, this account marries consumer studies with perspectives that emanate from the disciplines of childhood sociology and the history of childhood. With contributions from novice and established researchers, it generates consumer values no longer based on the idea of the naive or competent child.

Forskning pekar på att övergången till föräldraskap ofta skapar stress hos de nyblivna föräldrarna. Denna stress kan ha negativa effekter på såväl föräldrarnas egen hälsa som på barnets välmående. Forskning pekar också på att olika former av sociala nätverk kan fungera stödjande och minska denna stress genom att erbjuda emotionellt, informativt och instrumentellt stöd, i form av till exempel ekonomiska bidrag, hjälp med barnomsorg och hushållsarbete. Det är på grund av olika samhällsförändringar inte självklart att alla föräldrar i dagens samhälle har tillgång till stödjande nätverk i form av familj, släkt eller vänner. Många föräldrar deltar dock i olika babyaktiviteter och i studien undersöks om och hur föräldrar med små barn upplever att dessa aktiviteter erbjuder dem stöd. I studien intervjuas tjugo föräldrar och det framkommer att majoriteten av dessa deltar återkommande i flera babyaktiviteter och då särskilt i öppna förskolan och aktiviteter som arrangeras av olika religiösa samfund. I rapporten visas att babyaktiviteter erbjuder föräldrarna en möjlighet att bryta den isolering de upplever att de hamnar i när de får barn samt ger dem en chans att möta nya vänner. Babyaktiviteter ger dem möjlighet att utbyta erfarenheter och information samt normaliserar deras känslor inför föräldraskapet och deras egna upplevelser. Babyaktiviteter ger dessutom föräldrarna välbehövd avlastning då de får hjälp att aktivera sina barn under en del av dagen. I studien pekas dock på att inte alla föräldrar upplever att babyaktiviteter fungerar stödjande för dem. Slutsatsen blir trots detta att dessa aktiviteter ofta fyller en viktig funktion för föräldrar med små barn och erbjuder ett värdefullt stöd i deras föräldraskap.

The transition to parenthood often creates a great amount of stress among new parents. This stress can have negative effects on both the parents' and their child's wellbeing. A vigorous social network can be important in trying to handle problems by providing information as well as emotional and instrumental support. Given the societal changes that have taken place, it is questionable whether all parents today have this kind of social network. However, many parents of young children in Sweden are involved in various baby activities and the study examines whether and how parents feel these baby activities offer them support. The majority of parents interviewed for the present study take part in many recurrent baby activities. Baby activities offer parents an opportunity to break the isolation they feel they fall into when they are home with children and give them a chance to meet new people. The activities allow them to exchange information and to normalize their feelings about parenting. Baby activities also help parents activate their children during part of the day. Not all parents feel that baby activities offer them support. Still, on the whole these activities are important to parents with young children and provide them valuable support in their parenting.

This edited book brings together empirical studies of young people in paid employment from a variety of disciplinary perspectives and in different national settings. Each of the three sections of the book explores a key aspect of young people's employment: their experience of work, intersections between work and education, and the impact of other actors and institutions.