liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Brodtkorb, Thor-Henrik
Alternative names
Publications (10 of 20) Show all publications
Alwin, J. & Brodtkorb, T.-H. (2012). Could the choice of patient versus proxy ratings for assessing quality of life in dementia affect resource allocation in health care?. Farmeconomia: Health economics and therapeutic pathways, 13(1), 25-31
Open this publication in new window or tab >>Could the choice of patient versus proxy ratings for assessing quality of life in dementia affect resource allocation in health care?
2012 (English)In: Farmeconomia: Health economics and therapeutic pathways, ISSN 1721-6915, Vol. 13, no 1, p. 25-31Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

OBJECTIVE: The aim of this paper is to demonstrate how the choice of patient versus proxy ratings of patient health-related quality of life (HRQoL) in dementia, for use in cost-effectiveness analyses (CEAs), could potentially affect resource allocation in health care.

METHODS:A model of Alzheimer’s disease (AD) based on cognitive ability was used to assess the consequences of using HRQoL ratings from either patients themselves or proxies if a new treatment was to be introduced. The model was based on previously published data on costs related to AD stages as well as HRQoL ratings from AD patients and from their caregivers as proxy raters.

RESULTS:The results show that there can be large differences in the results of the CEAs depending on whether the ratings of patients’ HRQoL were made by the patients themselves or by the proxy. When patient self-ratings of HRQoL were used, the cost/quality-adjusted life year (QALY) gained was much higher as compared to the scenario when proxy ratings were used for the same analysis.

CONCLUSIONS: The choice of patient self-ratings compared to proxy ratings of patients’ HRQoL can have a substantial effect on the results of CEAs. These differences in results may have an important impact on decision making and, ultimately, on resource allocation. In order to critically appraise the results of CEA studies in dementia we advise that both patient and proxy ratings are used in the CEA. To decide on methodology it is of great importance that focus is directed towards determining the most valid way to measure HRQoL in AD.

Place, publisher, year, edition, pages
SEEd, 2012
Keywords
Patient ratings; Proxy ratings; Dementia; Quality of Life; Resource allocation
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-80152 (URN)10.7175/fe.v13i1.102 (DOI)
Note

The previous status of this article was Manuscript.

Available from: 2012-08-21 Created: 2012-08-21 Last updated: 2017-02-09Bibliographically approved
Roback, K., Brodtkorb, T.-H. & Bernfort, L. (2011). Early assessment of health technologies (poster): A proposed framework for case studies in a Swedish context. Paper presented at Eighth Annual Meeting of Health Technology Assessment International (HTAi), Rio de Janeiro.
Open this publication in new window or tab >>Early assessment of health technologies (poster): A proposed framework for case studies in a Swedish context
2011 (English)Conference paper, Published paper (Refereed)
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-74531 (URN)
Conference
Eighth Annual Meeting of Health Technology Assessment International (HTAi), Rio de Janeiro
Available from: 2012-01-31 Created: 2012-01-31
Brodtkorb, T.-H., Alwin, J., Heintz, E., Roback, K. & Carlsson, P. (2011). Förutsättningar för etablering av en nationell prioriteringskommitté i hälso- och sjukvården: Erfarenheter från andra länder. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Förutsättningar för etablering av en nationell prioriteringskommitté i hälso- och sjukvården: Erfarenheter från andra länder
Show others...
2011 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Syftet med denna studie är att redovisa förutsättningar för en nationell kommitté eller motsvarande för utvärdering och prioritering vid beslut avseende införande av andra sjukvårdsteknologier än läkemedel i hälso- och sjukvården samt att presentera för- och nackdelar med olika lösningar.

Huvuddelen av underlaget till studien kommer från intervjuer med ett flertal internationella aktörer - för att fånga ett brett faktaunderlag om hur andra länder har agerat i frågan. De länder som har ingått i studien är Australien, England, Kanada, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland och Spanien. Utöver intervjuer med nyckelpersoner i respektive land har vi genomfört två workshops med representanter från Nationella samordningsgruppen för kunskapsstyrning. Statliga myndigheter och företrädare för medicintekniska företag har varit inbjudna att delta.

Vi bedömer att det är realistiskt och motiverat att överväga införande av ett nationellt system för utvärdering och beslut om införande och utmönstring av icke-farmakologiska sjukvårdsteknologier. I ett sådant system förutsätts att beslut fattas av någon typ av nationell prioriteringskommitté eller nämnd, fortsättningsvis i rapporten förkortad NPK.

Vårt uppdrag har varit att presentera och diskutera olika praktiska och principiella komponenter i ett sådant system. Hur organisationen bör utformas i detalj har vi inte tagit ställning till då frågan ligger utanför vårt uppdrag. I genomgången har vi pekat på fördelar och nackdelar med olika lösningar för de tio komponenter som vi menar utgör byggstenarna för en NPK. Baserat på dessa för- och nackdelar, men utan att ta ställning till organisatoriska eller tidsmässiga aspekter, eller omfattningen på verksamheten, så framträder för oss ett huvudalternativ. Detta huvudalternativ bör diskuteras i relation till alternativa lösningar och preciseras ytterligare.

Med tanke på att utgångspunkten för denna rapport har varit att undersöka förutsättningar för etablering av en nationell prioriteringskommitté i hälso- och sjukvården, är det också naturligt att vi haft den nationella nivån som utgångspunkt. Varje land vi har undersökt har ett system som är utformat för att passa in i den sjukvårdsstruktur och finansiering som finns i det enskilda landet. Då ansvaret för Sveriges hälso- och sjukvård delas mellan stat och landsting, förefaller det mest adekvat att staten får ansvar för samordning, tillhandahållande av beslutsstöd och kompetens (via myndigheter och kommittéer) och att en NPK formas och drivs av staten tillsammans med sjukvårdshuvudmännen. De sistnämnda har ansvar för att producera och finansiera hälso- och sjukvården. En sådan organisation vore mest i linje med dagens sjukvårdssystem och hur finansieringsansvaret är uppdelat. Alternativet är att bilda ett nationellt organ med enbart företrädare från regioner och landsting. Mot detta talar att statens expertkompetens utnyttjas i lägre grad och att det finns en risk att regionalpolitiska hänsynstaganden kan spela en alltför stor roll.

Med tanke på att budgetansvaret för att bekosta nya teknologier i hälso- och sjukvården i Sverige i huvudsak ligger på landstingen så förfaller det ologiskt att förorda direkt budgetansvar för NPK. Därmed inte sagt att kostnadsmedvetenhet inte är mycket viktigt i en sådan kommitté. Det bör därför vara en kommitté som kan balansera budgethänsyn med kostnadseffektivitet och rättvis fördelning av resurser.

De flesta länder strävar mot ett system som är inkluderande när det gäller vilka typer av teknologier som ska ingå i utvärderingarna. De flesta typer av teknologier, både gamla och nya, ter sig därför som aktuella även i Sverige. Samtidigt är det tydligt att det inte går att utvärdera alla teknologier med tanke på den stora arbetsmängd detta skulle leda till. Den svenska branschorganisationen Swedish Medtech uppskattar att det idag finns cirka en halv miljon unika medicintekniska produkter och utifrån detta så förstår vi att inflödet av enbart nya medicintekniska produkter är mycket stort. Dessutom innebär många av dessa endast marginella förändringar jämfört med tidigare teknologier. Vi förespråkar ett system som prioriterar vilka teknologier som ska utvärderas baserat på deras konsekvenser (hälsoeffekt, ekonomisk omfattning, etisk kontrovers etc.) snarare än typ av teknologi eller om den är gammal eller ny. På detta sätt undviks att vissa typer av teknologier får ”fribrev” in isystemet.

Det finns tre huvudalternativ med tanke på vem som tar fram kunskapsunderlag till utvärderingarna: 1. Enbart företagen; 2. Enbart den beslutande kommittén eller motsvarande; 3. Dessa två kombinerat. Baserat på våra erfarenheter från andra länder och även de återkopplingar vi har fått från referensgruppen tror vi att det vore olyckligt att införa ett system som helt utesluter företagen som uppgiftslämnare. Framför allt kommer NPK i sådana fall att gå miste om dataunderlag som ännu inte är publicerat men som kan vara av stor vikt för besluten. Dock behöver företagsbaserade underlag givetvis granskas av någon oberoende instans innan beslutet fattas.

Det finns behov av tydliga incitament för att lyfta frågor till utvärdering och beslut. Erfarenheter från Västra Götalandsregionen tyder på att den startfinansieringsmodell som tillämpas där har varit ett lyckat sätt för att få in förslag på teknologier som bör utvärderas. Incitament behöver dock inte alltid vara av ekonomisk art utan kan även vara av administrativ karaktär. Registrering av alla nya teknologier (produkter och procedurer) i ett register innan de får användas skulle kunna bidra till att identifiera kandidater för utvärdering.

Samtliga länder vi har undersökt har valt att ha flera aktörer involverade i processerna för identifiering, utvärdering, prioritering och beslut angående införande. Flera informanter har även framhållit vikten av att separera den organisation som fattar beslutet från den eller de som tar fram beslutsunderlaget för att öka legitimiteten. Det kan vara administrativt mer komplicerat med två separata organisationer men våra intryck från denna studie tyder på att denna nackdel uppvägs av de fördelar som uppnås.

Det är en fördel om processerna för identifiering, utvärdering och beslut är så öppna som möjligt. Stor öppenhet i alla steg medför dock en stor arbetsbörda och kostnader. Frågan om öppenhet och medverkan från allmänheten förefaller vara en avvägning mellan tillräcklig grad av sekretess och öppenhet rörande både process och beslut för att uppnå legitimitet. Att vid ett eventuellt införande av NPK starta med en relativt sluten process där enbart besluten redovisas men sedan ha en tydlig ambition och plan för att bli mer öppen i hela processen efter hand kan vara en framkomlig väg. Vi bedömer att den värdegrund och det utvecklingsarbete av öppna prioriteringar som redan pågår i Sverige är av hög relevans för NPK. Vi ser därför inget behov av en särskild värdegrund för NPK, utöver den som blir resultatet av de pågående  prioriteringsdiskussionerna. Det är dock angeläget att ett eventuellt bildande av NPK föregås av framtagning av tydliga direktiv till NPK om hur den ska förhålla sig till och tillämpa riksdagens riktlinjer för prioriteringar.

Med avseende på politisk involvering eller inte i besluten har det i samtliga länder vi har undersökt varit en tydlig politisk koppling till själva beslutet om införande eller inte av teknologin. Detta står i kontrast till hur det för närvarande fungerar i Sverige med t.ex. TLV, där besluten inte involverar politiker. I denna fråga verkar det snarare handla om att skapa ett system som gör att den kommitté eller person som ska fatta införandebeslutet har tillräckligt förtroende och legitimitet att förvalta denna uppgift. Det kan betyda att politiker inkluderas i en kommitté som befolkningsföreträdare eller representanter för den part som ansvarar för finansieringen. Lika väl kan det fungera med personer i kommittén som medverkar på personliga mandat, som har en adekvat kompetens och erfarenhet men också ett förtroende från andra att lösa uppgiften.

Formen för ”Omprövning” är starkt sammankopplad med valet av andra strukturella komponenter. Vår utgångspunkt är dock att det bör finnas någon typ av omprövningsmekanism under processen samt efter beslut. Skulle det bli en myndighet som fattar bindande beslut på liknande sätt som TLV gör i dag bör det vara möjligt för företag att överklaga beslutet till domstol. I andra fall är det NPK som bör utveckla egna rutiner för omprövning på eget eller andras initiativ.

Vi har i denna studie undersökt förutsättningar för etablering av en nationell prioriteringskommitté i Sverige för icke-farmakologiska sjukvårdsteknologier i hälso- och sjukvården. Arbetet har baserats på erfarenheter från länder med existerande system för beslut om införande av sjukvårdsteknologier samt diskussioner i Sverige med en referensgrupp samt styrgrupp för projektet. Vi har i vårt arbete identifierat tio viktiga komponenter för uppbyggnaden av en sådan kommitté och fört en diskussion kring dessa. Vi ser möjligheter och fördelar med att etablera en nationell prioriteringskommitté i Sverige för identifiering, utvärdering och prioritering vid beslut avseende införande av andra sjukvårdsteknologier än läkemedel i hälso- och sjukvården. För- och nackdelar med olika tänkbara lösningar har diskuterats i rapporten, medan de mer exakta formerna för en nationell prioriteringskommitté är en fråga för fortsatt utredning.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2011. p. 85
Series
CMT Report, ISSN 0283-1228, E-ISSN 1653-7556 ; 2011:2
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-72646 (URN)
Available from: 2011-12-02 Created: 2011-12-02 Last updated: 2018-02-19Bibliographically approved
Roback, K., Brodtkorb, T.-H. & Bernfort, L. (2011). Home monitoring of heart failure (poster): Early assessment of a Swedish telemonitoring system under development. Paper presented at Eighth Annual Meeting of Health Technology Assessment International (HTAi), Rio de Janeiro.
Open this publication in new window or tab >>Home monitoring of heart failure (poster): Early assessment of a Swedish telemonitoring system under development
2011 (English)Conference paper, Published paper (Refereed)
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-74530 (URN)
Conference
Eighth Annual Meeting of Health Technology Assessment International (HTAi), Rio de Janeiro
Available from: 2012-01-31 Created: 2012-01-31
Normann, E., Olsson, A. & Brodtkorb, T.-H. (2011). Modular socket system versus traditionally laminated socket: a cost analysis. Prosthetics and orthotics international, 35(1), 76-80
Open this publication in new window or tab >>Modular socket system versus traditionally laminated socket: a cost analysis
2011 (English)In: Prosthetics and orthotics international, ISSN 0309-3646, E-ISSN 1746-1553, Vol. 35, no 1, p. 76-80Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Background: Using the new modular socket system (MSS) to produce a prosthetic socket directly on the patient has the potential of being easier and quicker to manufacture but also incurring higher costs. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanObjectives: The purpose of the study was to compare the costs of manufacturing a transtibial prosthetic socket using either a MSS or a standard laminated socket (PC). less thanbrgreater than less thanbrgreater thanStudy design: Concurrent controlled trial. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanMethods: A total of 20 patients at two orthopaedic facilities were followed with regards to the cost of manufacturing a prosthetic socket using either MSS or PC. Time aspects and material costs were considered in the cost analysis. Other factors studied include delivery time and number of visits. For the cost analysis, only direct costs pertaining to the prosthetic socket were considered. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanResults: The total cost of MSS was found to be significantly higher (p andlt; 0.01) compared to PC. However, the production and time cost was significantly lower. Delivery time to the patient was 1 day for MSS compared to 17 days for PC. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanConclusions: Our study shows that the direct prosthetic cost of treating a patient using MSS is significantly higher than treating a patient using PC. However, the MSS prosthesis can be delivered significantly faster and with fewer visits. Further studies taking the full societal costs of MSS into account should therefore be performed.

Place, publisher, year, edition, pages
Informa Healthcare / SAGE Publications (UK and US), 2011
Keywords
Artificial limbs, transtibial, cost analysis
National Category
Engineering and Technology
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-71225 (URN)10.1177/0309364610392812 (DOI)000295032700009 ()
Available from: 2011-10-07 Created: 2011-10-07 Last updated: 2017-12-08
Bartha, E., Davidson, T., Brodtkorb, T.-H., Carlsson, P. & Kalman, S. (2011). Optimization of circulation by fluid treatment of elderly patients with hip fracture (oral presentation): Cost-effectiveness and value of information analysis. Paper presented at Första Nationella Hälsoekonomiska konferensen (SHEA), Göteborg.
Open this publication in new window or tab >>Optimization of circulation by fluid treatment of elderly patients with hip fracture (oral presentation): Cost-effectiveness and value of information analysis
Show others...
2011 (English)Conference paper, Published paper (Refereed)
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-74533 (URN)
Conference
Första Nationella Hälsoekonomiska konferensen (SHEA), Göteborg
Available from: 2012-01-31 Created: 2012-01-31
Brodtkorb, T.-H. (2010). Cost-effectiveness analysis of health technologies when evidence is scarce. (Doctoral dissertation). Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Cost-effectiveness analysis of health technologies when evidence is scarce
2010 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

Given the increasing pressures on health care budgets, economic evaluation is used in many countries to assist decision-making regarding the optimal use of competing health care technologies. Although the standard methods of estimating cost-effectiveness underpinning these decisions have gained widespread acceptance, concerns have been raised that many technologies would not be considered for funding, due to scarcity of evidence. However, as long as the amount and quality of evidence used for the analysis are properly characterized, scarce evidence per se should not be seen as a hindrance to perform cost-effectiveness analyses. Characterizing uncertainty appropriately, though, may pose a challenge even when there is a large body of evidence available, and even more so when evidence is scarce. The aims of this thesis are to apply a methodological framework of cost-effectiveness analysis and explore methods for characterising uncertainty when evidence is scarce. Three case studies associated with limited evidence provide economic evaluations on current decision problems, investigate the feasibility of using the framework, and explore methods for characterizing uncertainty when evidence is scarce.

The results of the case studies showed that, given current information, providing transfemoral amputees with C-Leg and Airsonett Airshower to patients with perennial allergic asthma could be considered cost-effective whereas screening for hyperthrophic cardiomyopathy among young athletes is unlikely to be cost-effective. In the cases of C-Leg and Airsonett Airshower conducting further research is likely to be cost-effective. The case studies indicate that it is feasible to apply methods of cost-effectiveness in health care for technologies not commonly evaluated due to lack of evidence. The analysis showed that failing to account for individual experts’ might have a substantial effect on the interpretation of the results of cost-effectiveness analysis. Formal expert elicitation is a promising method of characterizing uncertainty when evidence is missing, and thus enable cost-effectiveness and value of further research to be appropriately estimated in such situations.

In conclusion, this thesis shows that scarcity of evidence should not preclude the use of cost-effectiveness analysis. On the contrary, in such cases it is probably more important than ever to use a framework that enable us to define key parameters for a decision problem and identify available evidence in order to determine cost-effectiveness given current information and provide guidance on further data collection.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2010. p. 41
Series
Linköping Studies in Science and Technology. Dissertations, ISSN 0345-7524 ; 1324
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-56595 (URN)978-91-7393-363-6 (ISBN)
Public defence
2010-06-18, Aulan i Hälsans hus, Campus US, Linköpings universitet, Linköping, 09:00 (English)
Opponent
Supervisors
Note
In the list of included articles in the Ph.D. thesis the title of manuscript IV is "Cost-effectiveness of screening for hypertrophic cardiomyopathy in young athletes" but the title of the included article in the Ph.D. thesis is "Screening for hypertrophic cardiomyopathy in young athletes: A cost-effectiveness analysis".Available from: 2010-05-26 Created: 2010-05-26 Last updated: 2010-05-26Bibliographically approved
Brodtkorb, T.-H., Zetterström, O. & Tinghög, G. (2010). Cost-effectiveness of clean air administered to the breathing zone in allergic asthma. CLINICAL RESPIRATORY JOURNAL, 4(2), 104-110
Open this publication in new window or tab >>Cost-effectiveness of clean air administered to the breathing zone in allergic asthma
2010 (English)In: CLINICAL RESPIRATORY JOURNAL, ISSN 1752-6981, Vol. 4, no 2, p. 104-110Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Introduction: Airsonett Airshower (AA) is a novel non-pharmaceutical treatment for patients with perennial allergic asthma that uses a laminar airflow directed to the breathing zone of patients during sleep. It has been shown that AA treatment in addition to optimized standard therapy significantly increases asthma-related quality of life among adolescent asthmatics. However, the cost-effectiveness of AA treatment has not yet been assessed. As reimbursement decisions are increasingly guided by results from the cost-effectiveness analysis, such information is valuable for health-care policy-makers. Objective: The objective of this study was to estimate the cost-effectiveness of adding AA treatment with allergen-free air during night sleep to optimized standard therapy for adolescents with perennial allergic asthma compared with placebo. Materials and Methods: A probabilistic Markov model was developed to estimate costs and health outcomes over a 5-year period. Costs and effects are presented from a Swedish health-care perspective (QALYs). The main outcome of interest was cost per QALY gained. Results: The Airshower strategy resulted in a mean gain of 0.25 QALYs per patient, thus yielding a cost per QALY gained of under 35 000 as long as the cost of Airshower is below 8200. Conclusions: Adding AA treatment to optimized standard therapy for adolescents with perennial allergic asthma compared with placebo is generating additional QALYs at a reasonable cost. However, further studies taking more detailed resource use and events such as exacerbations into account would be needed to fully evaluate the cost-effectiveness of AA treatment. Please cite this paper as: Brodtkorb T-H, Zetterstrom O and Tinghog G. Cost-effectiveness of clean air administered to the breathing zone in allergic asthma.

Keywords
asthma, cost-effectiveness, decision modeling, quality of life
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-54712 (URN)10.1111/j.1752-699X.2009.00156.x (DOI)000275766600007 ()
Available from: 2010-04-06 Created: 2010-04-06 Last updated: 2015-09-22
Andersson, D., Brodtkorb, T.-H. & Tinghög, G. (2010). DESCRIBING AND COMPARING HEALTH-RELATED QUALITY OF LIFE DERIVED FROM EQ-5D AND SF-6D IN A SWEDISH GENERAL POPULATION in VALUE IN HEALTH, vol 13, issue 7, pp A240-A240. In: VALUE IN HEALTH (pp. A240-A240). Blackwell Publishing Ltd, 13(7)
Open this publication in new window or tab >>DESCRIBING AND COMPARING HEALTH-RELATED QUALITY OF LIFE DERIVED FROM EQ-5D AND SF-6D IN A SWEDISH GENERAL POPULATION in VALUE IN HEALTH, vol 13, issue 7, pp A240-A240
2010 (English)In: VALUE IN HEALTH, Blackwell Publishing Ltd , 2010, Vol. 13, no 7, p. A240-A240Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [en]

n/a

Place, publisher, year, edition, pages
Blackwell Publishing Ltd, 2010
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-63928 (URN)000282818001008 ()
Available from: 2011-01-11 Created: 2011-01-10 Last updated: 2015-09-22
Brodtkorb, T.-H., Henriksson, M. & Munk Johannesen, K. (2010). Letter: Cost-Effectiveness of Microprocessor-Controlled Prosthetic Knees Response [Letter to the editor]. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation, 91(4), 664-664
Open this publication in new window or tab >>Letter: Cost-Effectiveness of Microprocessor-Controlled Prosthetic Knees Response
2010 (English)In: Archives of Physical Medicine and Rehabilitation, ISSN 0003-9993, E-ISSN 1532-821X, Vol. 91, no 4, p. 664-664Article in journal, Letter (Other academic) Published
Abstract [en]

n/a

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier Science B.V., Amsterdam, 2010
National Category
Engineering and Technology
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-56307 (URN)10.1016/j.apmr.2010.01.007 (DOI)000277002000027 ()
Available from: 2010-05-07 Created: 2010-05-07 Last updated: 2017-12-12Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications