liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Nikku, Nina
Alternative names
Publications (10 of 55) Show all publications
Nikku, N. (2013). Om etik och förtroende i kommunerna. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Om etik och förtroende i kommunerna
2013 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I den här studien belyses hur kommunpolitiker arbetar för en god etik och för att säkerställa medborgarnas förtroende gentemot kommunens representanter. Studien som är den tredje i en serie om etik i kommuner grundar sig på intervjuer med kommunpolitiker samt en granskning av etiska regler och värdegrunder från svenska kommuner.

De intervjuade politikerna uppfattar etik i kommunen som på en gång självklart och naturligt och samtidigt som svårt. Denna dubbelhet kommer sig av att politikerna ser det etiska perspektivet som såväl innefattande ett etiskt gott uppförarande som att göra väl avvägda val utifrån etiska värden. I första hand ser kommunpolitikerna etik och etiskt förtroendearbete som ett etiskt gott uppförande vad gäller exempelvis nyttjande av kommunens utrustning och medel samt i jävsfrågor. Den andra betydelsen av etik i kommunen innefattar en etisk dimension i det politiska beslutsfattandet, vilken inte är lika uppmärksammad som uppförandedimensionen. Det är också den betydelsen av etik som politikerna beskriver som svår.

Att den etiska dimensionen i form av etiskt gott uppförande inte alltid är självklar visar en genomgång av artiklar i lokalpressen under den period som studien genomfördes. I ett flertal kommuner i landet, och även i några av dem som ingår i studien, framkommer ärenden där kommunens representanter ifrågasätts för sitt agerande utifrån ett etiskt perspektiv. Kanske är det den formen av oegentligheter som bidragit till att ett stort antal av de svenska kommunerna under det senaste decenniet formulerat etiska regler för sina medarbetare. En granskning visar att dessa ofta har formen av sammanställda regler kring bemötande, representation, betalningsmedel, mutor etc. När kommunens etik får denna utformning så är den visserligen korrekt benämnd som etiska regler då det finns en tydlig etisk dimension i att svika förtroende genom att inte beakta dessa regler och framförallt konsekvenserna av det. Samtidigt finns en uppenbar risk i att det etiska perspektivet blir förminskat och tappar i förmåga till engagemang om etik reduceras till regler för användandet av kommunens fordon i stället för att främjar och bidra till etisk diskussion i den politiska processen.

De intervjuade politikerna uppfattar att man har allmänhetens förtroende. Att vara tillgänglig och att vara synlig lyfts fram som viktiga delar i det förtroendeskapande arbetet genom att det främjar möjligheten till kontakter mellan medborgare och politiker. Detta stöds även av tidigare forskning, där möjligheten att påverka visat sig vara en faktor som främjar medborgarnas förtroende för politikerna och deras arbete. De intervjuade politikerna menar att de personliga kontakterna och samtalen ger allmänheten möjlighet att ställa frågor och få diskutera bakgrunden till politiska beslut. Vid dessa möten finns möjlighet att lyfta fram för medborgarna viktiga frågor och synpunkter.

Huruvida synligheten i samhället skulle vara ett hinder för etiska   oegentligheter har de intervjuade politikerna skilda åsikter om. Samtidigt som en politiker menar att hon inte kan gå över gatan mot rött ljus utan att det står i tidningen dagen därpå, det vill säga hon är ständigt påpassad i sitt agerande, menar en annan att det är bedrägligt att tro att synligheten är ett skydd mot oetiskt förfarande. Han relaterar till det som brukar benämnas ”det sluttande planet”, det vill säga då gränserna för det etiskt korrekta flyttas undan för undan och utan att vare sig de berörda eller utomstående reflekterar över hur, har man hamnat i rutiner som inte är godtagbara.

Politikernas synlighet i samhället kan även innebära negativa konsekvenser. Särskilt allvarligt är det då kommunens företrädare utsätts för hot och personliga påhopp. Synligheten, eller medvetenheten om det etiska ansvaret för ett korrekt handlande, kan även innebära att man som politiker avstår från handlingar eller från att anlita närstående och bekanta för uppdrag inom kommunen. Strävan efter ett etiskt korrekt handlande kan då ställas gentemot de för kommunen fördelaktigaste alternativen.

Närvaron och tillgängligheten i samhället är också en viktig komplettering eller motbild till dels en stereotyp bild av politiker och dels den massmediala bilden av politiker och politik. I samhället råder en stereotyp föreställning om politikern som ”tråkig” och dessutom som avskild från vardagslivet i samhället. Föreställningarna är så etablerade att intervjuade politiker själva hänvisar till dem. Motbilder är av betydelse inte minst med tanke på demokratiproblemet, det vill säga svårigheterna att engagera medborgarna i kommunpolitiska uppdrag. Om de direkta kontakterna mellan medborgare och politiker är få blir den mediala kommunikationsarenan dominerande. Massmedia kan stå för såväl bred förmedling som kritisk granskning men det finns även risk för att vissa kommuner granskas ensidigt eller helt enkelt befinner sig i ”medieskugga”. Medieskugga innebär att kommuner till följd av nedläggning och sammanslagning av lokalpress hamnat utanför en kontinuerlig rapportering.

En andra viktig faktor för förtroende som de intervjuade politikerna lyfter fram är att visa resultat i det kommunpolitiska arbetet. Att kommunen övergripande sköts på ett väl fungerande sätt är grundläggande. Ett gott förtroende bibehålls hos allmänheten genom att hålla budget och uppfylla utlovade åtgärder. Det politikerna särskilt lyft fram i intervjuerna som förtroendeskapande är att uppmärksamma de frågor som står medborgarna nära. Att få gehör för även mindre frågor i närmiljön är en viktig del för de enskilda medborgarna. Det kan vara den responsen som medför att medborgarna upplever att politikerna är framgångsrika i att organisera samhället efter invånarnas behov. Den formen av engagemang och möjlighet att uppfylla önskemål kommer dock att ställas gentemot kommunens övergripande ansvar och ekonomiska resurser.

I Sverige, jämte de övriga nordiska länderna, har medborgarna ett gott förtroende för sina politiker jämfört med hur det ser ut i övriga europeiska länder. När förtroende diskuteras och framförallt jämförs är det av vikt att uppmärksamma huruvida det är förtroende för systemet, institutionerna eller för politikerna som åsyftas. Det är framförallt förtroende för demokratin och dess institutioner som är högt medan förtroendet för politiker fluktuerar och är svårare att fastställa. Studier av kommuner som upplevt omfattande missbruk av förtroende hos sina lokala politiker visar inte förvånande att medborgarnas förtroende är lågt tiden efter avslöjanden men samtidigt även att en omstart är möjlig. Som en av de intervjuade politikerna menar så är ”aldrig ett bageri så rent som efter en salmonellasmitta”. Med det syftar han på att efter att det i en kommun uppdagats oegentligheter så är uppmärksamheten mot att något liknande skall upprepas mycket hög.

I samtalen med de intervjuade politikerna om de missbruk av förtroende som förekommit i svenska kommuner framkommer åsikter om att den som verkligen vill dra nytta av sin position (nästan) alltid finner vägar att kringgå systemet. Dessvärre kan man träffa på den inställningen hos en del individer, menar några av de intervjuade politikerna. I intervjuerna framkommer, förutom åsikten om den oärliga individen, inställningen att den som missbrukat sin ställning kan ha ställts inför möjligheter, otydliga regler och släpphänt kontroll. Intentionen hos individen har möjligen inte varit att handla felaktigt men möjligheterna har medfört konsekvenser som man tappat kontrollen över. Följden av ett sådant resonemang är att kommunen har ett ansvar för att ha tydliga regler, ett kontrollsystem och att verka för en god etik. Det kan därför finnas anledning, menar intervjuade politiker, att ytterligare betona och främja den etiska diskussionen.

I samtalen med de intervjuade politikerna om de missbruk av förtroende som förekommit i svenska kommuner framkommer åsikter om att den som verkligen vill dra nytta av sin position (nästan) alltid finner vägar att kringgå systemet. Dessvärre kan man träffa på den inställningen hos en del individer, menar några av de intervjuade politikerna. I intervjuerna framkommer, förutom åsikten om den oärliga individen, inställningen att den som missbrukat sin ställning kan ha ställts inför möjligheter, otydliga regler och släpphänt kontroll. Intentionen hos individen har möjligen inte varit att handla felaktigt men möjligheterna har medfört konsekvenser som man tappat kontrollen över. Följden av ett sådant resonemang är att kommunen har ett ansvar för att ha tydliga regler, ett kontrollsystem och att verka för en god etik. Det kan därför finnas anledning, menar intervjuade politiker, att ytterligare betona och främja den etiska diskussionen.

Det finns en motsägelse, etiska regler är självklarheter, det blir ett problem med att formulera självklarheter eftersom det förstärker bilden av en kommun som inte lever upp till det självklara.

Den intervjuade politikern är inne på att formuleringen av etiska regler skulle ge en negativ bild av kommunen. Det kan vara en negativ bild utåt men även gentemot kommunens anställda och förtroendevalda. Att formulera en etisk kod och sprida den skulle kunna uppfattas som att ledningen inte har förtroende för sina medarbetare. Men å andra sidan framkommer även följande åsikt:

När någonting inträffar då hade man önskat ett sådant dokument.

Studier från såväl Sverige som internationellt visar att moraliska övertramp och förtroendemissbruk inträffar frekvent men att i många fall har inte aktörerna själva uppfattat att de gjort fel (Johansson, 2004, Fernando, 2006). Ett ökat antal etiska regler leder dock inte automatiskt till minskat antal moraliska överträdelser. För att ett etiskt perspektiv ska bli framgångsrikt krävs att organisationen utvecklar en etiskt medveten kultur.

En etiskt medveten kultur går utöver att följa regler. Det innebär att uppmärksamma den etiska dimensionen och reflektera över etiska aspekter i det dagliga arbetet. För utvecklandet av en för organisationen gemensam etiskt medveten kultur krävs formulerande av grundläggande normer och en gemensam implementering i verksamhetens praktiker. För att bidra till en etisk medvetenhet bör de formulerade normerna också ingå naturligt i kvalitetsarbete och utvärderingar. I den här rapporten diskuteras etikintensiteten, det vill säga i vilken grad övergripande normer implementeras ner i kommunernas skilda verksamhetsfält.

En möjlighet att påverka organisationskulturen i kommunerna kan vara det värdegrundsarbete som pågår i många kommuner, inte minst i samband med utformandet av kommunens varumärke. Tidigare studier visar att normer och värderingar för kommuners verksamheter inte alltid varit tydliga och framskrivna eller framförallt inte konsekvent implementerats i verksamheterna. Ett värdegrundsarbete som innefattar implementering inom såväl politiskt arbete och beslutsfattande som i förvaltning, verksamheternas praktiker och i utvärderingar av dessa kan bidra till att skapa en organisationskultur där den etiska dimensionen blir tydlig. Det kan då vara en väg, för en utveckling mot vad som skulle kunna kallas organisationsetik eller kommunetik, det vill säga en etik implementerad i organisationskulturen.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2013. p. 72
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2013:3
National Category
Ethics Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-96410 (URN)978-91-7519-552-0 (ISBN)
Available from: 2013-08-19 Created: 2013-08-19 Last updated: 2013-08-19Bibliographically approved
Nikku, N. (2013). Uppsatsetik - om etisk problematik i studenters självständiga arbeten. Högre Utbildning, 3(2), 103-116
Open this publication in new window or tab >>Uppsatsetik - om etisk problematik i studenters självständiga arbeten
2013 (Swedish)In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, no 2, p. 103-116Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Studenternas självständiga arbeten på grund- och avancerad nivå kan inom vissa utbildningar innefatta studier av och med individer. Arbeten på denna nivå omfattas inte av forskningsetisk prövning. Det blir därför lärosätets, utbildningarnas och de enskilda handledarnas uppgift att förmedla ett forskningsetiskt förhållningssätt.

Den här artikeln fokuserar på samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningar och bygger på en enkät till ett urval utbildningar; intervjuer, samtal och seminarier med erfarna handledare samt intervjuer med studenter. Därutöver har ett antal uppsatser granskats utifrån ett etiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen utgörs av forskningsetisk vägledning, principer och lagstiftning. Utifrån materialet och referensramen görs en kartläggning av de etiska frågeställningar som aktualiseras för studenter och handledare med avseende på insamling, analys och presentation av data och empiri. Artikeln problematiserar i vilken mån forskningsetisk vägledning är tillämplig och tillräcklig för studenters självständiga arbeten.

Resultatet visar att de intervjuade handledarna inte har en enhetlig inställning till vilka former av datainsamling studenterna bör få göra och att det finns en osäkerhet angående regler och beslutsordning kring detta. Framförallt aktualiseras detta i samband med studenternas val av informatörer och studerade grupper, bland annat vid studier av det som brukar benämnas svaga grupper. Det är dock viktigt att uppmärksamma att det är kombinationen av syfte, frågeställningar och metod som sammanvägt konstituerar den etiska känsligheten.

Keywords
uppsatsetik, uppsatshandledning
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-98008 (URN)
Available from: 2013-09-24 Created: 2013-09-24 Last updated: 2017-12-06Bibliographically approved
Eriksson, B. E. & Nikku, N. (2012). Preventive Medicine (2ed.). In: Ruth Chadwick (Ed.), Encyclopedia of Applied Ethics: . San Diego: Academic Press
Open this publication in new window or tab >>Preventive Medicine
2012 (English)In: Encyclopedia of Applied Ethics / [ed] Ruth Chadwick, San Diego: Academic Press, 2012, 2Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

Addresses both the physiological and the psychological aspects of human behavior. This title helps users - whether they are students just beginning formal study of the broad field or specialists in a branch of psychology - understand the field and how and why humans behave as we do.

Place, publisher, year, edition, pages
San Diego: Academic Press, 2012 Edition: 2
Keywords
Applied ethics -Encyclopedias, Applied ethics
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-75431 (URN)978-0-12-373632-1 (ISBN)
Available from: 2012-02-29 Created: 2012-02-29 Last updated: 2014-11-18Bibliographically approved
Nina, N. (2012). Uppsatsetik: Om etisk problematik i studenternas uppsats- och examensarbete. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Uppsatsetik: Om etisk problematik i studenternas uppsats- och examensarbete
2012 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Det finns flera komponenter i studenters uppsats- och examensarbete som kan aktualisera frågor av etisk karaktär. Övergripande kan de beskrivas som dilemman i samband med misstänkt eller bevisat fusk och plagiat, problem i relationen mellan handledare och student samt etiska aspekter i samband med insamling, analys och presentation av data och empiri. Tyngdpunkten i denna rapport ligger på det senare, vad som kan benämnas uppsatsetik, och då särskilt etik i uppsatser kring och med människor.

Den här studien, som har utförts vid Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet, bygger på en enkät till utbildningarna, intervjuer, samtal och seminarier med erfarna handledare samt intervjuer med studenter. Därutöver har ett antal uppsatser granskats.

Många uppsatser som bygger på empiri insamlad från informatörer eller sociala situationer demonstrerar en reflekterad hänsyn till det undersökta och en etisk uppmärksamhet från studenternas sida. I vissa fall uppstår dock situationer som medför etiska implikationer. Framförallt aktualiseras detta i samband med studenternas val av informatörer och studerade grupper. Detta gäller bland annat vid studier av det som brukar benämnas svaga grupper. Det är dock viktigt att uppmärksamma att det är kombinationen av syfte, frågeställningar och metod som sammanvägt konstituerar den etiska känsligheten och här kan etiska spänningar uppstå vid alla studier där personer ingår. Det resonemang som förs i den så kallade forskningsetiska vägningen, där angelägenheten av ny kunskap ställs mot individskyddskravet, är inte självklart tillämplig på studentuppsatser. Men det kan ändå övervägas i vilken mån studenter vid exempelvis vissa yrkesutbildningar bör kunna studera även etiskt känsliga frågor och situationer samt på vilket sätt detta i så fall bör föregås av formaliserad etisk prövning.

Studien visar att handledarna inte har en enhetlig inställning till vilka former av datainsamling studenterna bör få göra och att det finns en osäkerhet angående regler och beslutsordning kring detta. Här konkretiseras frågor om ansvar gentemot de personer som ingår i studien men även frågor om ansvaret för studenterna, framförallt under faser av empiriinsamling. Noterbart är att studenterna i sina kontakter med studerade människor i viss mån företräder universitetet, vilket påverkar hur bilden av universitetets etiska förhållningssätt förmedlas. 

Rapporten avslutas med rekommendationer för en förbättrad uppsatsetik, som exempelvis att fakulteten bör överväga att uppmuntra utbildningarna till obligatoriska etiska reflexioner i uppsats-PM och uppsatser, uppmuntra till kollegial bedömning av etiska aspekter i uppsatsplaner, överväga att tillsätta ett etiskt råd med rådgivande funktion gentemot utbildningarna samt överväga formulerandet av en övergripande fakultetsgemensam etisk policy för uppsatsarbeten. 

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2012. p. 34
Series
Rapportserie / Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet, ISSN 1402-1706 ; 22
National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-84715 (URN)978-91-7519-768-5 (ISBN)
Available from: 2012-12-03 Created: 2012-10-18 Last updated: 2012-12-03Bibliographically approved
Nikku, N. (2011). Bostad med särskild service och daglig verksamhet: En forskningsöversikt. Stockholm: Socialstyrelsen
Open this publication in new window or tab >>Bostad med särskild service och daglig verksamhet: En forskningsöversikt
2011 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Normalisering, delaktighet och självbestämmande är viktiga ledord i funk-tionshinderspolitiken. Idag är det självklart att människor med funktionsnedsättning ska bo, utbilda sig och arbeta i samhället. Två viktiga delar av lagstiftningen är rätten till boende med särskild service och daglig verksamhet.

Denna rapport är en sammanställning av forskning och annan empirisk kartläggning av bostad med särskild service och daglig verksamhet i Sverige, samt även i viss mån Norge, under de senaste tio åren. Materialet omfattar 169 studier, varav 29 doktorsavhandlingar. De viktigaste slutsatserna presenteras nedan.

En ung generation med nya behov

Till skillnad mot tidigare generationer med funktionsnedsättningar har den unga generationen vuxit upp i ett samhälle präglat av delaktighet och integration. Den så kallade ”integrationsgenerationen” är ingen homogen grupp. Här finns både unga som gått i särskola och unga som tillbringat skoltiden i den ordinarie skolan och först senare kommit i kontakt med kommunens insatser till personer med funktionsnedsättning. Framförallt i den senare gruppen finns en del personer som inte är intresserade av dessa insatser. Anledningen är att de inte vill bli klassificerade som funktionshindrade eller inte finner att samhällets stöd passar dem, trots att de har svårt att klara sig och riskerar att råka illa ut.Även när det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar ser forskarna en tydlig generationsväxling. Verksamheter som är utvecklade för den äldre generationen, ofta med tidigare institutionserfarenhet och många med skador till följd av läkemedel, passar inte en yngre generation med andra förväntningar.

Alltfler personer i daglig verksamhet

Antalet personer som får daglig verksamhet ökar. En förklaring är att fler elever placeras i särskola. I flera studier konstateras att personer som gått i särskola i praktiken utestängs från arbetsmarknaden. De erhåller med automatik en plats inom daglig verksamhet och arbetsförmedlingen prioriterar inte heller denna grupp. Andra förklaringar till ökningen inom daglig verk-samhet är ett ökat antal personer med neuropsykiatrisk diagnos, en kärvare arbetsmarknad samt högre krav på arbetsförmåga hos Samhall.Daglig verksamhet ses ofta som en viktig och positiv del av livet. Enligt forskningen ger daglig verksamhet en identitet, vänskap och samvaro med arbetskamrater, någonting att göra, struktur på dagen, glädje i att tillverka och en känsla av att bemästra något.Ett problem är dock att daglig verksamhet inte uppfattas som riktigt arbete. Orsaker till detta är bland annat att de som deltar varken får ersättning eller lön, att det finns en avsaknad av erkännande och rättigheter som arbetstagare samt den åtskillnad som finns mellan personal och brukare. Dessutom upplever vissa en stigmatisering och segregering till följd av att vara deltagare inom en daglig verksamhet.Vidare konstateras att ytterst få personer går från daglig verksamhet till den öppna arbetsmarknaden, även om den yttersta intentionen med daglig sysselsättning är just detta.

Från mindre till större boendeenheter

Gruppbostaden har under åren genomgått en förändring från kollektivboende med gemensamt kök och umgängesutrymmen till egna lägenheter med gemensamhetsutrymmen. Studierna visar att de tidigare mindre enheterna, med tre till fem boende, har vuxit till större enheter. Forskarna konstaterar vidare att en trend i moderna gruppboenden är att personalen håller en viss distans till de boende.Det finns brister i både möjligheter till val av boende för personer med funktionsnedsättning och i möjligheter till förändring av boende.

Personalen har en viktig roll

Personal inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning har ofta ett stort inflytande över brukare och utövar emellanåt en stark styrning. Detta medför ett ständigt behov av reflektion kring yrkesrollen, där styrningen kan ses som såväl önskvärd som ifrågasatt.Inom vård- och omsorgsarbete är hot och våld ett betydande problem för personalen och en hög andel av utsatta vårdare löper risk för utbrändhet.Studierna visar att det pågår en kompetenshöjning inom den praktiska omsorgen där akademisk utbildning efterfrågas i ökad utsträckning.

Behov av ytterligare forskning

Sammanställningen visar att den grupp som dominerar i forskningen är personer med utvecklingsstörning. Det finns en forskningsmässigt grundläggande kunskap om personer med utvecklingsstörning som bor i gruppbostad. Även när det gäller daglig verksamhet finns relativt goda kunskaper om personer med utvecklingsstörning.Däremot saknas studier av personer som ingår i personkrets 2 och 3, d.v.s. personer med funktionsnedsättning till följd av hjärnskada i vuxen ålder och personer med andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. Utifrån de studier som refereras i denna översikt framgår att personer med psykisk funktionsnedsättning samt personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är angelägna att uppmärksamma ytterligare. Inte minst då den senare framträder som en ny och ökande kategori.Idag lever personer med funktionsnedsättning längre än tidigare generationer. Det är därför av vikt att se hur behov och preferenser vad gäller boende och arbete förändras över tid.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Socialstyrelsen, 2011. p. 88
Series
Socialstyrelsens expertserie ; 2011-2-6
Keywords
Funktionshinder, boende, särskild service, daglig verksamhet
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-78378 (URN)
Available from: 2012-06-10 Created: 2012-06-10 Last updated: 2012-07-06
Örulv, L. & Nikku, N. (2007). Dignity work in dementia care: Sketching a microethical analysis. Dementia: the International Journal of Social Research and Practice, 6(4), 507-525
Open this publication in new window or tab >>Dignity work in dementia care: Sketching a microethical analysis
2007 (English)In: Dementia: the International Journal of Social Research and Practice, ISSN 1471-3012, Vol. 6, no 4, p. 507-525Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This study is concerned with issues of dignity in dementia care, in situations where staff members handle potential or actual conflicts and interaction problems between residents. Based on empirical data consisting of observations and video recordings, various coping strategies are identified in regard to whether or not, as well as when and how to interfere. Microethical analysis is used in order to discuss these coping strategies in relation to contextual conditions and ways of understanding, and values or aspects of dignity are highlighted. In dialogue with empirical data, nuances of ethical considerations are approached that are otherwise difficult to access analytically — thereby opening the door to a more reflective way of dealing with problematic situations in dementia care.

Keywords
coping strategies • conflict solving • ethics • ethnography • microethics
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-13254 (URN)10.1177/1471301207084368 (DOI)
Available from: 2008-05-06 Created: 2008-05-06 Last updated: 2009-03-09Bibliographically approved
Nikku, N. (2007). Kan vi bjuda Emil på barnkalaset? - Omgivningens möte med allergikern ur ett mikroetiskt perspektiv. (1ed.). In: Sonja Olin Lauritzen (Ed.), Leva med allergi. Samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv.: (pp. 201-218). Stockholm: Carlssons
Open this publication in new window or tab >>Kan vi bjuda Emil på barnkalaset? - Omgivningens möte med allergikern ur ett mikroetiskt perspektiv.
2007 (Swedish)In: Leva med allergi. Samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv. / [ed] Sonja Olin Lauritzen, Stockholm: Carlssons , 2007, 1, p. 201-218Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

ALLERGI BETRAKTAS IDAG SOM en av våra stora folksjukdomar. I den här boken fokuserar skribenterna på vad allergi och annan överkänslighet innebär för en människa i det dagliga livet. Det handlar om den påverkan och de begränsningar en allergisjukdom medför, om hur samhället reagerar på allergi och vilka förbättringar man försöker åstadkomma för dem som besväras av allergi. Bokens redaktör Sonja Olin Lauritzen skriver i förordet: ... frågor om allergins psykologiska, sociala och kulturella innebörder spänner över ett brett fält, ett fält som kan belysas från olika vetenskapliga utgångspunkter. Att det finns behov av flervetenskapliga ansatser för en mer mångsidig belysning av allergifrågan har uppmärksammats i olika sammanhang. Avsikten med denna bok är att bidra till en sådan kunskapsutveckling.  Bokens författare skriver bl a om föräldrars syn på möjligheten att undvika allergi, om platsens betydelse för unga män med astma och allergi och om omgivningens möte med allergikern.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Carlssons, 2007 Edition: 1
Keywords
etik, mikroetik, allergi
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-21003 (URN)9-1733-1-111-1 (ISBN)978-91-7331-111-3 (ISBN)
Projects
Det privata livet. Gränserna för individens privata sfär och intima zon. (Vårdal)
Available from: 2009-09-29 Created: 2009-09-28 Last updated: 2013-08-21
Nikku, N. (2007). Personlig assistans som yrke. Stockholm: Socialstyrelsen
Open this publication in new window or tab >>Personlig assistans som yrke
2007 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Socialstyrelsen, 2007. p. 78
Series
Socialstyrelsen. Underlag från experter. ; 2007-123-24
Keywords
personlig assistans, LSS, yrke
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-21006 (URN)
Available from: 2009-09-29 Created: 2009-09-28 Last updated: 2009-09-29
Nikku, N. & Eriksson, B. E. (2006). Microethics in Action. Bioethics, 20(4), 169-179
Open this publication in new window or tab >>Microethics in Action
2006 (English)In: Bioethics, ISSN 0269-9702, E-ISSN 1467-8519, Vol. 20, no 4, p. 169-179Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The future development of bioethics has been discussed in a number of articles in recent years, principally with regard to the trend towards empirical studies. However, what is meant by empirical studies in this context and how it is to be used concretely have been subject to varying interpretations. The purpose of this article is to develop what we term the microethical approach as a concrete method for an empirically driven bioethics. By adopting a microethical perspective, we will illustrate an analytical concept for describing and demonstrating how, as a result of contextual circumstances and forms of understanding, different individuals in their everyday life adopt different coping strategies and behavior patterns in relation to ethical values. From a deepened perspective, the complexity of human behavior becomes apparent, and knowledge is gained about how moral problems are perceived and construed by those whom they in fact affect.

We intend first and foremost to develop the microethical methodology by elucidating the methods and approaches that can help in clarifying moral dilemmas on a microethical level, and how the relationship between the empirical material and the ethical analysis evolves over the course of the analysis. This is exemplified by a study of caregivers’ entrance into patients’ private lives through the provision of care and assistance in the home.

Keywords
Bioethics, Empirical ethics, Ethical method, Microethical positions, Microethics, Personal assistance
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-41652 (URN)10.1111/j.1467-8519.2006.00492.x (DOI)000238882900002 ()58676 (Local ID)58676 (Archive number)58676 (OAI)
Available from: 2009-10-10 Created: 2009-10-10 Last updated: 2018-01-12
Nikku, N. (2005). Personlig assistans. En inventering av kunskapsläget.. Stockholm: Socialstyrelsen
Open this publication in new window or tab >>Personlig assistans. En inventering av kunskapsläget.
2005 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Socialstyrelsen, 2005
Series
Socialstyrelsen. Underlag från experter. ; 2005-123-27
Keywords
personlig assistans, funktionshinder
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-31600 (URN)17404 (Local ID)17404 (Archive number)17404 (OAI)
Available from: 2009-10-09 Created: 2009-10-09 Last updated: 2018-01-13
Organisations

Search in DiVA

Show all publications