liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Skill, Karin
Publications (10 of 40) Show all publications
Gustafsson, M. S., Elvström, R., Skill, K. & Wihlborg, E. (2019). DigidelCenter i Motala: Lärdomar för ökad digital kompetens. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>DigidelCenter i Motala: Lärdomar för ökad digital kompetens
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Digital delaktighet är en demokratisk rättighet. Därför är digitalt utanförskap ett demokratiskt problem när allt fler offentliga tjänster hanteras i digitala kanaler med allt från bankärenden till skolfrågor, bussturlistor och kommunal information. I FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, som ligger till grund för en del av forskningen som presenteras i denna rapport, talas det om att ingen ska lämnas efter eller utanför – alla ska med. Vi tar denna uppmaning från global policy som ett riktmärke för studier av lokal praktik.

I rapporten presenteras kommunens och bibliotekens roll i vår digitala omvärld. På biblioteket stöttar medarbetarna medborgarna med både informationsinhämtning och att lära sig att använda digital teknik. Biblioteksmedarbetarna arbetar också med yttrandefrihet, medie- och informationskunskap och hållbar utveckling. Vi beskriver arbetet på bibliotek för att kunna tillmötesgå såväl politiska förväntningar och lokala realiteter, som vilka kompetenser personalen behöver och hur arbetet kan organiseras. Ett syfte har även varit att sprida erfarenheter av de arbetssätt för digital delaktighet som utvecklas på DigidelCenter i Motala, till i första hand politiker och tjänstemän i Sverige. Karaktären på studierna har varit aktionsforskning där design och resultat kontinuerligt diskuteras med intresserade aktörer i kommunen och på bibliotek i samverkan, i Östergötland.

I rapporten beskriver och analyserar vi arbetet på DigidelCenter i Motala kommun som en demokratisk arena. Motalas arbete har i flera sammanhang lyfts fram som en framgångsrik modell för att stödja digital inkludering, bland annat av digitaliseringsministern Peter Eriksson vid hans besök våren 2018. Det framhölls även när regeringen lanserade en satsning på flera DigidelCenter runt om i Sverige och sköt till medel för arbetet (Regeringen Pressmeddelande, 2018). Därför står arbetet på Motala bibliotek i fokus här.

En utmaning här är svårigheterna att mäta digital kompetens, men även hur den kan studeras och beforskas. I policydokument finns många olika perspektiv som pendlar mellan uppfattningar om enskilda personers kompetens att vara aktiva medborgare (EU:s styrdokument/ EU, 2017?), till krav på tjänstemän och medarbetares digitala kompetens att kunna förklara för andra, visa och leda (OECD, 2017). I båda fallen handlar det om vad som händer i möten med digital teknik.

Vi presenterar resultat från aktiviteter med besökare och deltagare i DigidelCenters verksamhet i form av observationer, en enkätstudie, och intervjuer med bibliotekspersonal och kommunala politiker. Dessa olika sammanhang visar på vad vi måste förstå för att tala om digital delaktighet i det offentliga, det vill säga det vi har för avsikt att studera inom forskargruppen DINO.

Resultaten indikerar att arbetet med digital inkludering behöver fortsätta, samt att det handlar om mer än tillgång till teknik - kompetens är också viktigt. Resultaten från DigidelCenter i Motala visar även att personal som i sin tjänst möter människor med digitala frågor behöver både pedagogisk kompetens och kännedom om samhällets logik kring var olika e-tjänster ”hör hemma”. Dessa resultat kommer att bidra till att utveckla stöd för dem som arbetar med digital kompetens och inkludering.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2019. p. 35
Series
DINO Rapport ; 2019:1
Keywords
digital delaktighet, digital inkludering, bibliotek, digitalt först
National Category
Information Systems, Social aspects
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-159333 (URN)
Projects
Ett hållbart digitalt samhälle för alla? Planering av forskning och kommunalt utvecklings arbete för ökad digital inkludering
Funder
Swedish Research Council Formas
Available from: 2019-08-08 Created: 2019-08-08 Last updated: 2019-10-10Bibliographically approved
Skill, K. & Baez Ullberg, S. (2017). Asambleas socioambientales en la Argentina: Activismo como Agenciamiento. Etnografías Contemporáneas, 3(4), 200-224
Open this publication in new window or tab >>Asambleas socioambientales en la Argentina: Activismo como Agenciamiento
2017 (Spanish)In: Etnografías Contemporáneas, ISSN 2451-8050, Vol. 3, no 4, p. 200-224Article in journal (Refereed) Published
Abstract [es]

En la Argentina del siglo XXI, la asamblea se ha convertido en una figura de movilización política y social. Las asambleas argentinas muestran rasgos transnacionales de acción colectiva contemporánea, pero también se caracterizan por discursos y prácticas relacionadas con los procesos políticos particulares de la Argentina y Latinoamérica. En este artículo se examina la asamblea argentina como un agenciamiento y se analiza cuáles son los elementos heterogéneos que se relacionan en y durante las asambleas. El análisis se basa en diferentes investigaciones etnográficas recientes, a saber, en la anti-minera Asamblea El Algarrobo en Andalgalá, en la Unión de Asambleas Ciudadanas y en la Asamblea Permanente por los Afectados de la Inundación en la Ciudad de Santa Fe.

Abstract [en]

In Argentina of the 21st century, the asamblea has emerged as a figure of and for grassroots political mobilization, claiming social change and demanding justice. The Argentinean asambleas bear transnational traits of contemporary collective action, yet they also feature particular discourses and practices related to the Argentinean and Latin American political settings and historical continuities. This article examines the Argentinian asamblea as an assemblage and analyses the heterogenous aspects that interrelate which each other during asamblea meetings. The study is based on ethnographic research carried out in the last decade on the anti-mining Asamblea El Algarrobo in Andalgalá, the Association for Citizen Assemblies (UAC), and the post-disaster Permanent Assembly of Flood Victims in Santa Fe City.

Place, publisher, year, edition, pages
Universidad Nacional de San Martín, 2017
Keywords
activism, asamblea meeting, assemblage, social labour, activismo, asamblea, agenciamiento, labor social
National Category
Social Anthropology
Research subject
Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-153869 (URN)
Available from: 2016-12-27 Created: 2019-01-15Bibliographically approved
Baez Ullberg, S. & Skill, K. (2017). The Asamblea: Social Protest and Political Mobilization in Contemporary Argentina (1ed.). In: Jen Sandler och Renita Thedvall (Ed.), Meeting Ethnography : Meetings as Key Technologies of Contemporary Governance, Development, and Resistance (pp. 69-87). London, New York: Routledge
Open this publication in new window or tab >>The Asamblea: Social Protest and Political Mobilization in Contemporary Argentina
2017 (English)In: Meeting Ethnography : Meetings as Key Technologies of Contemporary Governance, Development, and Resistance / [ed] Jen Sandler och Renita Thedvall, London, New York: Routledge , 2017, 1, p. 69-87Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
London, New York: Routledge, 2017 Edition: 1
Series
Routledge Studies in Anthropology ; 37
National Category
Social Anthropology
Research subject
Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-153868 (URN)9781138677692 (ISBN)9781315559407 (ISBN)
Available from: 2016-12-13 Created: 2019-01-15Bibliographically approved
Skill, K. (2016). Recension av Kaijser, Anna. 2014. Who is Marching for Pachamama? An Intersectional Analysis of Environmental Struggles in Bolivia under the Government of Evo Morales. Ph.D. Dissertation. . Tidskrift för Genusvetenskap, 37(1)
Open this publication in new window or tab >>Recension av Kaijser, Anna. 2014. Who is Marching for Pachamama? An Intersectional Analysis of Environmental Struggles in Bolivia under the Government of Evo Morales. Ph.D. Dissertation.
2016 (Swedish)In: Tidskrift för Genusvetenskap, ISSN 1654-5443, E-ISSN 2001-1377, Vol. 37, no 1Article in journal (Other academic) Published
Abstract [sv]

Movimiento al Socialismo (MAS) bildade regering i Bolivia 2006 med Evo Morales på presidentposten, framburna av folkliga protester mot tidigare, nyliberala regimer. Morales beskrivs ofta som landets första president med bakgrund i ursprungsbefolkningen. Hans regering utlovade en radikal omställning av den nationella politiken och tillkännagav att Bolivia nu är en "plurinationell stat". Under MAS har ursprungsfolkstillhörighet rört sig från en marginaliserad ställning till en central position i nationell politik, och blivit en viktig förutsättning för politisk legitimitet.

Denna utveckling återspeglas i miljöpolitiken. I internationella sammanhang har den bolivianska regeringen intagit en radikal ståndpunkt och presenterat en alternativ modell för hållbarhet grundat i andinsk ursprungsfolkstradition, en " livets kultur" som ställs i motsats till en västerländsk, kapitalistisk "dödens kultur". Dock har kritiska röster i Bolivia anklagat MAS för att använda sig av aspekter av ursprungsfolkskultur som en strategi för att rättfärdiga sina egna politiska intressen, utan att tillämpa sina gröna ideal på nationell nivå. Bolivias ekonomi är beroende av utvinning och export av naturresurser, en trend som inte har minskat under Morales tid vid makten. Samtidigt som hans regering framhåller ursprungsfolks traditioner och rättigheter, står den bakom initiativ till ökad naturresursutvinning och storskaliga infrastrukturprojekt. Detta väcker frågor om vilka anspråk som är mest legitima och vilkas rättigheter som bör beaktas när olika aktörer uttrycker motstridiga krav i ursprungsbefolkningars namn.

I denna avhandling utforskas två teman som dominerat miljöpolitiken i Bolivia på senare år: MAS ' positionering i internationella klimatförhandlingar, och konflikten kring planerna på att bygga en motorväg tvärs igenom TIPNIS, en nationalpark som styrs av tre ursprungsbefolkningsgrupper. Med utgångspunkt i poststrukturalistisk och postkolonial feministisk teori analyserar jag intersektionella maktrelationer i boliviansk miljöpolitik, genom att undersöka två figurationer: den utrotningshotade glaciären, och det ekologiska ursprungsfolkssubjektet. Dessa har blivit symboliskt viktiga, och har mobiliserats av en mängd olika aktörer för vitt skilda syften. Genom att situera dessa figurationer i nationella och internationella diskurser visar jag hur de skiftar i betydelse och hur de kan både förstärka och utmana rådande maktrelationer. Forskningsmaterialet baseras på etnografiskt fältarbete och insamling av skrivna texter. Genom denna studie av Bolivia under Morales, visar jag hur makt tar sig uttryck i formuleringen av miljöproblem och tänkta lösningar; frågor som har relevans för forskning om miljöfrågor även i andra sammanhang.

Abstract [en]

Evo Morales and the Movimiento al Socialismo (MAS) took office in Bolivia in 2006, riding on the wave of fierce popular protests against previous, neoliberal regimes. Morales was depicted as the country’s first indigenous president. His government promised a radical transformation of national politics and rebranded Bolivia as a “plurinational state”. Under MAS, indigenous subjectivity has moved from a marginalized position to center stage, and become a key condition for political legitimacy.

This development is reflected in environmental politics. In international forums, the Bolivian government has claimed to represent a green indigenous alternative, a “culture of life”, as opposed to a Western, capitalist “culture of death”. However, on home ground, critics have accused MAS of coopting aspects of indigenous identity for its own interests and not applying its green agenda within the national borders. The national economy is dependent on intense extraction and export of natural resources, a trend which has not diminished under Morales. Thus, the first Bolivian government to frame itself as indigenous now stands behind initiatives for resource extraction and infrastructural expansion. This raises questions about whose rights are privileged when different actors express conflicting claims based on indigeneity.

In this thesis, two salient themes are explored: MAS’ positioning in international climate change negotiations, and the conflict around the plans to construct a highway across the TIPNIS national park and indigenous territory. Drawing on poststructural and postcolonial feminist theory, I analyze intersecting processes of power in Bolivian environmental struggles by unwrapping two figurations: the endangered glacier and the ecological indigenous. These have become emblematic, and are mobilized by various actors for different purposes. Situating these figurations in national and international discourses, I show how they may shift in meaning and both reinforce and challenge relations of power. The research material was generated through ethnographic fieldwork and collection of written texts. Through this study of contemporary Bolivia, I shed light on how power dynamics play out in the framing of environmental problems and their solutions; questions which should be central to research on environmental issues in all contexts.

Place, publisher, year, edition, pages
Karlstad, Sweden: Föreningen Tidskrift för Genusforskning, 2016
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-153911 (URN)
Available from: 2019-01-20 Created: 2019-01-20 Last updated: 2019-01-23Bibliographically approved
Skill, K. (2014). ¿Agua contenciosa? Valor, riesgo, y vida cotidiana en Andalgalá. In: Roundtable: Politics of nature: socioenvironmental conflicts in Argentina, surrounding water, territory and conservation politics: . Paper presented at Congreso Argentino de Antropología Social, CAAS.
Open this publication in new window or tab >>¿Agua contenciosa? Valor, riesgo, y vida cotidiana en Andalgalá
2014 (Spanish)In: Roundtable: Politics of nature: socioenvironmental conflicts in Argentina, surrounding water, territory and conservation politics, 2014Conference paper, Oral presentation only (Other (popular science, discussion, etc.))
National Category
Humanities and the Arts
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-153918 (URN)
Conference
Congreso Argentino de Antropología Social, CAAS
Available from: 2019-01-20 Created: 2019-01-20 Last updated: 2019-01-25
Skill, K. & Grinberg, E. (2014). Controversias socio-técnicas en torno a las fumigaciones con glifosato en Argentina: Una mirada desde la construcción social del riesgo. In: Gabriela Merlinski (Ed.), Cartografías del Conflicto Ambiental en Argentina: (pp. 91-117). Buenos Aires: Ciccus
Open this publication in new window or tab >>Controversias socio-técnicas en torno a las fumigaciones con glifosato en Argentina: Una mirada desde la construcción social del riesgo
2014 (Spanish)In: Cartografías del Conflicto Ambiental en Argentina / [ed] Gabriela Merlinski, Buenos Aires: Ciccus , 2014, p. 91-117Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Buenos Aires: Ciccus, 2014
Keywords
controversias sociotecnicas, soja
National Category
Other Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-153914 (URN)9789876930338 (ISBN)
Available from: 2019-01-20 Created: 2019-01-20 Last updated: 2019-03-08Bibliographically approved
Skill, K. (2014). Recension av Auyero, Javier, 2012. Patients of the State: The Politics of Waiting in Argentina. Durham & London: Duke University. [Review]. Statsvetenskaplig Tidskrift, 116(3), 251-254
Open this publication in new window or tab >>Recension av Auyero, Javier, 2012. Patients of the State: The Politics of Waiting in Argentina. Durham & London: Duke University.
2014 (Swedish)In: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 116, no 3, p. 251-254Article, book review (Other academic) Published
Place, publisher, year, edition, pages
Lund, Sweden: Fahlbeckska Stiftelsen, 2014
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-153913 (URN)
Available from: 2019-01-20 Created: 2019-01-20 Last updated: 2019-01-24Bibliographically approved
Skill, K. (2013). Agrotóxicos y Salud: controversias ycolaboraciones en la producción de conocimiento. In: : . Paper presented at Reunión de Antropología de Mercosur, Xo RAM.
Open this publication in new window or tab >>Agrotóxicos y Salud: controversias ycolaboraciones en la producción de conocimiento
2013 (Spanish)Conference paper, Oral presentation only (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [es]

Sabemos que una gran parte de la producción de conocimiento acerca de lo que llamamos salud socioambiental tiene lugar afuera de la universidad y el ámbito académico. Además es un área multidisciplinaria. También sabemos que la producción de conocimiento acerca de enfermedades producidas por actividades como el agronegocio y sus agrotóxicos, muchas veces resulta controversial, o, silenciada. En ésta mesa queremos abrir un espacio para escuchar las experiencias de diferentes actores sociales que están produciendo conocimiento sobre la relación entre salud/enfermedad y agrotóxicos, y dialogar sobre posibles maneras de colaborar entre militantes, académicos y otros profesionales. Posibles preguntas para tratar en la mesa son: cómo juntamos datos, cómo y con quién colaboramos, qué rol cumplen datos y proyectos científicos, qué conflictos existen en la producción de conocimiento, y, finalmente, que rol puede cumplir la antropología y sus herramientas?

National Category
Other Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-153920 (URN)
Conference
Reunión de Antropología de Mercosur, Xo RAM
Available from: 2019-01-20 Created: 2019-01-20 Last updated: 2019-03-08
Skill, K. (2013). Review of Watermarks: Urban Flooding and Memoryscape in Argentina. Susann Ullberg. Sweden, Acta Universitatis Stockholmiensis, 2013.. Journal of Contingencies and Crisis Management, 21(4), 236-237
Open this publication in new window or tab >>Review of Watermarks: Urban Flooding and Memoryscape in Argentina. Susann Ullberg. Sweden, Acta Universitatis Stockholmiensis, 2013.
2013 (English)In: Journal of Contingencies and Crisis Management, ISSN 0966-0879, E-ISSN 1468-5973, Vol. 21, no 4, p. 236-237Article in journal (Other academic) Published
Place, publisher, year, edition, pages
Wiley-Blackwell Publishing Inc., 2013
National Category
Economics and Business
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-153912 (URN)10.1111/1468-5973.12028 (DOI)000326707000008 ()
Available from: 2019-01-20 Created: 2019-01-20 Last updated: 2019-03-25Bibliographically approved
Skill, K. (2012). Investigar problemas ambientales en Antropología Social. Pertinencia social y científica: una aproximación al campo. Avá: Revista de Antropología, 18, 77-92
Open this publication in new window or tab >>Investigar problemas ambientales en Antropología Social. Pertinencia social y científica: una aproximación al campo
2012 (Spanish)In: Avá: Revista de Antropología, ISSN 1515-2413, E-ISSN 1851-1694, Vol. 18, p. 77-92Article in journal (Refereed) Published
Place, publisher, year, edition, pages
Misiones, Argentina: Universidad Nacional de Misiones * Secretaria de Investigacion. Programa de Posgrado, 2012
Keywords
antropología ambiental
National Category
Social Anthropology
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-153915 (URN)
Available from: 2019-01-20 Created: 2019-01-20 Last updated: 2019-03-07Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications