En infografic som visar hur en användare kan hitta artiklar och innehåller följande:

Välkommen till Survival Guide 2.0! Sedan vi gjorde första versionen av Survival Guide 2017 har mycket hänt. Idag är det till exempel mycket vanligare att artiklar publiceras med öppen tillgång (open access) och inte kräver biblioteksprenumerationer. För de tillfällen då det trots allt är svårt att hitta en viss artikel finns Survival Guide.

Unpaywall går att installera som plug-in i din webbläsare. Den hjälper dig att snabbt hitta open access-versioner av publikationer. Andra liknande tjänster är Google Scholar Button och Open Access Button.

Via ResearchGate, och i viss mån LinkedIn, kan man ladda ner och efterfråga artiklar och få kontakt med författare.

UniSearch: UBs sökmotor ger direkt tillgång till resurser som biblioteket prenumererar på (inklusive e-böcker som är svårt att kommer åt annars) och även fritt tillgängligt innehåll. Missa inte PubMedCentral!

Mejla direkt till författaren! Förmodligen är hen intresserad av att bli läst och citerad.

Undersök om artikeln du letar efter finns som preprint. Inom vissa områden finns många artiklar som icke granskade manus, så kallade preprints. Se Wikipedia uppslagsord ”list of preprint repositories” för adresser till preprintservrar.

Fjärrlån är gratis för dig som forskar eller studerar vid LiU. Du kan ofta mycket snabbt få artiklar.

Under 2019 startade ett samarbete mellan Dokument- och arkivenheten, Juristenheten och Universitetsbiblioteket kring hanteringen av forskningsdata. Frågan har aktualiserats bland annat genom att kraven på efterlevnad av offentlighets- och sekretesslagen och arkivlagen vad gäller forskningsdata har ökat. Mängden frågor som rör forskningsdata ur olika aspekter har också ökat. Även införandet av dataskyddsförordningen GDPR och diskussionen kring öppna data har ökat kraven på hanteringen av forskningsdata och forskningshandlingar i stort. Samtidig fick forskningsdirektören ett uppdrag i LiU:s verksamhetsplan1 (2018) från universitetsledningen att inventera universitetets forskningsdata.

Tidigt i processen stod det klart att även om frågorna om efterlevnad av offentlighets- och arkivlagstiftningen å ena sidan och frågan om öppen tillgänglighet av forskningsdata å andra sidan ofta betraktas som två olika organisatoriska stuprör har de stor beröring. Inte minst för forskare som förväntas ta hänsyn till båda i sitt arbete med forskningsdata.

Det övergripande syftet med kartläggningen är att ge en bild av vilken forskningsdata som finns vid LiU och hur den hanteras i dagsläget. Det är viktigt att påpeka att syftet med intervjustudien inte har varit att få en heltäckande bild av vilken forskningsdata som finns och hur den i dagsläget hanteras av forskare.

Tillämpningen av offentlighets- och arkivlagstiftningen (inklusive frågan om hur allmänna handlingar ska hanteras) har vi här diskuterat under benämningen ”bevara”. Frågor kopplade till tillgängliggörande av öppna data har vi här diskuterat under benämningen ”tillgängliggöra”. För mer bakgrund, information och diskussion av begreppen hänvisar vi till en uppföljande rapport som analyserar intervjuerna.

Under senare år har innovation lyfts fram som en strategisk fråga för kommuner och andra organisationer inom den offentliga sektorn. På både nationell och kommunal nivå konstateras att samtida och framtida samhälls- och välfärdsutmaningar inte kan hanteras och lösas på samma sätt som tidigare. Det behövs nya lösningar. Dessutom finns förhoppningar om att innovationsarbete ska kunna bidra till att höja effektiviteten och kvaliteten i offentlig sektor.

I rapporten undersöks vad som händer när den kommunstrategiska frågan ”innovation” landar på verksamhetsnivå hos kommunala chefer, och hur dessa hanterar och bemöter utmaningen att balansera samtidiga verksamhetskrav på stabil och effektiv produktion av välfärdstjänster, samt utvecklingsinriktat innovationsarbete. Syftet är att bidra till en ökad förståelse för de organisatoriska förutsättningar kommunala chefer har att leda för innovation. Sammanlagt 34 kommunala chefer har intervjuats om hur de uppfattar innovation, deras egen roll som chefer i innovationsarbetet, samt de organisatoriska förutsättningarna för att leda för innovation.

Resultaten visar att cheferna uppfattar att det är:

• svårt att veta vad innovation innebär i ett kommunalt sammanhang

• viktigt att skapa strukturella och kulturella grundförutsättningar för innovation

• en utmaning att få utrymme för arbetet med utvecklingsfrågor Det framstår som att cheferna lämnas att själva fylla begreppet innovation med betydelse. Det finns inte någon gemensam definition eller förståelse som cheferna lutar sig mot, vilket kan skapa otydligheter kring vad chefen egentligen ska leda när chefen ska leda för innovation. När det gäller förutsättningarna för chefernas eget arbete ges de inget tydligt stöd för att balansera kraven mellan produktion och innovation i organisationen. Cheferna lämnas att själva göra individuella val om innovationsarbetet utifrån de krav och begränsningar som finns i situationen.

The authors present an analytical model to distinguish between different aspects and modes of innovation. By showing how innovation in the public sector differs from the private sector, this paper is an important stepping-stone to understanding and supporting innovation in the public sector.

This paper explores an initiative by a Swedish governmental agency to create a temporary arena for collaboration between management consultancies, researchers and representatives from the public sector. This temporary arena, a pilot effort hereafter called the Lab, was intended to support consultancies to develop and offer services to strengthen public organizations' capacity for innovation and change, by utilizing research-based knowledge about the conditions for innovation, development and change in the public sector. In other words, the governmental agency hoped that scientific research and knowledge could be transferred to consultancies so that they in turn could package their learnings into high quality services to be sold to the public sector, in particular local and regional authorities. The Lab was in this sense a pilot in trying to find ways to increase the practical application of available research and experience-based knowledge in the field amongst consultancies. A multilateral and interprofessional – and complex - constellation was set up in the Lab around the consultancies: process leaders; consultancies; researchers of innovation in public sector; local government representatives; and observers from the governmental agency. Over a period of approximately one year the participants of the Lab met in different constellations, particularly in common workshops. During the Lab period, the researchers (the three authors of the paper) applied a ’split vision approach’ by both acting as knowledge support and also collecting data by documenting the process through meeting notes and personal diaries. The purpose of the paper is to contribute to increased knowledge on the conditions for interprofessional collaboration and learning in arenas where different forms of knowledge meet. The following questions are investigated: What characterized the conditions for learning in the Lab in terms of enabling and constraining conditions? What intersections of professional knowledge were key to the outcome of the Lab? These questions are discussed and problematized through analytical entries based on theories on workplace learning and forms of knowledge. The conclusion is that is was hard to create a common ground for the different forms of knowledge and professional practices that met in the Lab. Despite the lab-metaphor, the Lab did not turn out as an expansive learning environment as was intended from the beginning – at least not in relation to the goals of the program. Some aspects that will need more attention in future intitiatives mixing these types of actors was the shortage of time in general, the limited time for reflection; unclear roles (not sufficient trust); and a low degree of teamwork.

An infographic that shows how a user can access scholarly articles and contains:

Unpaywall: A plugin to your web browser that helps you find free versions of articles through Google. Download for free: http://unpaywall.org/ [accessed 2017-11-07]

Google Scholar button: A plugin from Google. Select the title of the article you want and click the blue icon. Several versions for different browsers are available. The Google Chrome version is available at: https://chrome.google.com/webstore/detail/google-scholar-button/ldipcbpaocekfooobnbcddclnhejkcpn?hl=sv [accessed 2017-11-07]

UniSearch: Besides books and journals at Linköping University Library, the search service UniSearch covers many databases, e g PubMedCentral.

PubMedCentral (PMC) is an open database with articles in the medicine/ life sciences fields. Search through UniSearch.

ArXiv is an open database with early versions of articles published in journals in the natural sciences field. Search through UniSearch.

Researchgate.net and Academia.edu are social medias for researchers. Ask your fellow researchers for the article you need.

Email the author, who is probably interested in being read and cited.

Use Twitter! With #ICanHazPDF, you can request articles. Read more at: https://en.wikipedia.org/wiki/ICanHazPDF. [accessed 2017-11-07]

Open access button is a website where you can search and get access to articles, https://openaccessbutton.org/ [accessed 2017-11-07]

En infografic som visar hur en användare kan hitta artiklar och innehåller följande:

Unpaywall: ett plugin som du lätt installerar på din webbläsare. En grön flik visar på gratisversioner på de artiklar du googlar på. http://unpaywall.org/ [besökt 2017-11-07]

Google Scholar button: ett plugin från konkurrenten Google. Markera titeln på den artikel du söker och klicka sen på den blå symbolen. Laddas ner på olika ställen för olika webläsare. Chrome finns på https://chrome.google.com/webstore/detail/google-scholar-button/ldipcbpaocekfooobnbcddclnhejkcpn?hl=sv. [besökt 2017-11-07]

UniSearch: LiUB:s sökmotor täcker förutom LiU:s bokbestånd och tidskrifter även bland annat databaser som PubMedCentral.

PubMedCentral (PMC) är en öppen databas med artiklar från medicin/life sciences. Sök via UniSearch!

ArXiv är en öppen databas med artiklar i tidig version från naturvetenskaper. Sök via UniSearch!

Researchgate.net och Academia.edu är sociala medier för forskare. Etablera kontakt med andra forskare och efterfråga de artiklar du är i behov av.

Mejla direkt till författaren! Förmodligen är denne intresserad av att kunna bli läst och citerad.

Använd Twitter! Med #ICanHazPDF kan du efterfråga artiklar. Läs mer om hur man gör på https://en.wikipedia.org/wiki/ICanHazPDF. [besökt 2017-11-07]

Open access button är en hemsida där man kan söka bland annat titlar. https://openaccessbutton.org/ [besökt 2017-11-07]

The innovation imperative in the public sector is not yet matched by fully developed knowledge on how to support innovation. As a response to the theoretical as well as practical knowledge gaps on how to support innovation in the public sector the paper suggests a tentative model for designing innovation support in public sector organizations, the MIO-model. The model is developed as a practical theory, based on extensive empirical research on innovation and innovation support in Swedish local government, and it is theoretically informed by integrations of innovation studies and theories on organization and workplace learning. Rather than prescribing exactly what to do and how to form innovation support, the MIO-model focuses on core conditions for informed and locally embedded innovation support.

”Chefer i offentlig sektor ska bli bättre på innovationer” slog den dåvarande näringsministern fast i ett pressmeddelande i juni 2014. Regeringen hade då givit Vinnova uppdrag att ta fram och genomföra insatser för ett innovationsledarlyft (www.regeringen.se). Regeringsuppdraget kan förstås mot bakgrund av det ökande intresset för – eller kanske ökade kravet på – innovation inom offentlig sektor, i kombination med det till synes outsinliga intresset för ledarskapets möjligheter att bidra till ökad framgång för organisationer.

Rapporten fokuserar chefers ledarskap för innovation i offentlig sektor. Den kommer framför allt att behandla chefens roll för att skapa förutsättningar för medarbetarnas innovationsarbete. Att chefer har en viktig roll i innovationsarbetet är känt sedan tidigare. Men för att chefer ska kunna göra ett bra jobb måste de ha kunskap – och dessutom organisatoriska förutsättningar för sitt ledarskap. Därför sammanför rapporten kunskap för att kunna förstå förutsättningarna, och för att kunna identifiera kunskapsgap. Att vara medveten om kunskapsgap är också viktigt för att kunna jobba varsamt med frågorna i praktiken.

Rapportens syfte är att skapa en struktur för att diskutera och analysera ledarskap för innovation i offentlig sektor. För att förstå förutsättningarna för att stödja och främja innovationer i offentlig sektor måste såväl ledarskap som innovation förstås i sin kontext: offentlig sektor, se Figur 1. Kring vart och ett av begreppen finns stora forskningsområden, vilket innebär att en rapport av det här slaget inte redovisar fullständiga kunskapsöversikter, utan fokuserar på forskning i skärningspunkten av ett eller flera av begreppen innovation, ledarskap och offentlig sektor.

Purpose– The purpose of this study is to discuss the theory of gender bias in innovation studies, to illustrate the gender bias of innovation studies by using empirical means and to suggest what is needed to reduce such bias. Previous studies on innovation have primarily focussed on male-dominated industries. These studies have been biased and hence unable to capture the range of innovations covered by theoretical definitions.

Design/methodology/approach– An innovation survey was conducted among entrepreneurs in the traditionally “female-labelled” health-care industry, avoiding the “male-labelled” concept of innovation itself in the questionnaire. The authors endeavoured to ascertain whether there is a significant difference between males and females in terms of innovativeness. Quantitative analyses were used to analyse the results and draw comparisons with an ordinary innovation survey.

Findings– Using a gender-aware operationalisation of innovation, no significant difference in innovativeness was found between men and women. This suggests that more attention is needed to correct the prevailing gender bias in innovation studies. A research model is presented to further understand the gender-biased operationalisations of innovation. Each of its three dimensions has a clear impact upon perceived innovativeness: the gender-label of the sector studied, the gender-neutrality of the operationalisation used in the study and the gender of the actors involved. All dimensions should be taken into account in future innovation studies that aim for gender neutrality.

Practical implications– Operationalisations for measuring innovations are usually biased. Therefore, women appear less innovative, which, in turn, leads to less visibility.

Originality/value– Gender perspectives are very seldom employed in innovation studies. In quantitative studies of this sort, it is even rarer. Our empirical evidence from the quantitative study shows the urgency of the need to broaden the concept both in academic, political and public debates. This is not the least for efficiency reasons in resource allocation and public policy.