Det såg inte bra ut för människorna. Europa tycktes vid 1500-talets slut verkligen ha nåtts av det fruktade tillstånd som skriften talade om - det djupast tänkbara förfallet, det sista skälvande skedet i människornas historia och hela jordens existens, där den yttersta dagens hårda dom nu slutligen stod för dörren.

Tyvärr var allting människornas fel. Det hejdlösa syndandet hade vredgat Gud. Och nu kom straffet. Än var det krig och pest, än de bittraste strider, än var det jordbävningar, svält och flodvågor.

I Sverige fanns två personer som önskade ta itu med eländet. Riksföreståndaren hertig Karl gav ärkebiskopen Abraham Angermannus en fullmakt att visitera riket för att i socken för socken rannsaka, döma och bestraffa de syndfulla. Angermannus skred så till verket med ett av de mest oförskräckta uppfostrings- och utrensnings­projekten i vårt lands historia. I ett rasande tempo genom hela det södra Sverige lät han profosserna svinga sina risviskor över de dömdas ryggar tills blodet rann på marken.

Angermannus räfst var kulmen på en lång tids politiska strider i Sverige. Den blev nu startskottet för en uppgörelse - som skulle ta en ände med förskräckelse.

This paper is based on qualitative research on commuting and womens everyday lives. In the project Re-reading time-geography from a feminist perspective, labour force mobility is an important way of analysing womens time-space use and identifying the constraints experienced when organising everyday life. We claim that time-geography provides a useful set of analytical tools that successfully collaborate with social science theory such as gender studies. Time-geography has been questioned by feminists as well as others. However, we argue that time-geography could provide gender studies with a close, empathic and micro-levelled interventional approach that makes obstacles and constraints due to spatio-temporal conditions visible and thereby changeable. In this paper we use results from previous research to prove that time-geography is an approach with several sets of useful concepts that describe and analyse womens everyday struggles and possibilities in an era in which mobility and transport have become undisputed factors of everyday life. In order to do this, time-geography needs to be read from a gendered standpoint. Although we are still in the formative stages of this re-reading of original texts and the formation of additional sets of concepts, the indications are that this work is worth pursuing and expanding.

Den här skriften har kommit till på uppdrag från Arvsfondsdelegationen. Är 2008 gav vi ut en första liten skrift om Allmänna Arvsfondens historia, Arvspolitik och sociala frågor, som behandlade de första decennierna av verksamheten och då med anledning av att man firade fondens 80-åriga tillvaro. Den nu aktuella skriften har en inriktning mot tiden från 1950-talet och fram till början av 2000-talet. Det primära syftet med studien är att placera in Allmänna arvsfondens verksamhet i den komplexa organisatoriska, sociala och socialpolitiska utvecklingen under 1900-talet.

Vi vill gärna passa på tillfället att tacka Arvsfondsdelegationen för ett stimulerande uppdrag och Allmänna arvsfondens personal, särskilt Annica Thomas, för allt stöd. Inte minst vill vi tacka för det tålamod man visat inför det faktum att en komplicerad arkivsituation och vår egen arbetsbelastning medfört en inte obetydlig försening av arbetet.

Kapitel 8 och 9 har författats av Annika Sandén medan Roger Qvarsell ansvarat för övriga kapitel i denna skrift.

Dygd och last har varit centrala begrepp i det västerländska tänkandet ända sen Aristoteles och antiken,och de röner idag ett nyväckt intresse. Dygden har ständigt återkommit som inslag i individens utveckling och i samhällets önskan att fostra goda, rättrådiga medborare.I Dygder och laster belyser författarna begreppens innebörder från förmodern tid och framåt. De beskriver rötterna till de sju dödssynderna och fördjupar sig i ämnen som tystnaden i klostren, hur de teologiska dygderna om att dominera, och hur dygdetänkandet legitimerade ståndssamhället. Dygdeläran sipprade ned genom samhällsskikten och skilda ideal såsom förnöjsamhet, blyghet, tålamod och patriotism kom att betonas underolika epoker.Den tvärvetenskapliga författargruppen i Dygder och laster bidrar med nya perspektiv till detta pånyttfödda forskningsområde. Tankar om dygder bör artikuleras, granskas och diskuteras, och här undersöker forskarna hur olika aspekter påverkat sin samtid.

Den här artikeln belyser hur långa linjer kan bedrivas också kring känslor som omsorg och medkänsla. Därigenom önskar vi nyansera en traditionell berättelse om västerlandets historia, som i hög grad förklarat historien som en förnuftslig och handgriplig triumf över tidigare dominerande känslor som ångest och rädsla. En sådan förklaringsmodell baseras på teorier om känslor som inte längre har stöd i beteende- och naturvetenskaper. Genom att behandla medkänsla bland människor inte enbart som ett kulturellt värde, utan som ett kognitivt och neurologiskt, vill vi belysa hur gemenskaper, som familj, by, socken, landskap, stat initieras och vidmakthålls. Begreppet medkänsla fungerar här som ett analytiskt verktyg, men också som ett empiriskt begrepp. Tre nivåer av begreppet lyfts fram: först betraktas det som en kognitiv känsla, sedan som ett artikulerat samhälleligt ideal, dygd eller värde, och slutligen i dess institutionaliserade form. Resonemangen utgår ifrån nutida känsloforskning, som lyfter fram de fysiologiska dimensionerna av vår konstitution. Vi intresserar oss också för det dilemma som ständigt tycks uppstå mellan intentionerna att möta människors behov, å ena sidan, och resultaten eller konsekvenserna av dem, å den andra. Konsekvenser av diskvalificering är inte sällan uteslutning, något vi människor tycks frukta mer än något annat. Denna artikel behandlar medkänslan som en väsentlig grundval för hur samhällen uppstår och utformas. Människans trygghetsskapande och omsorgsarbete har därmed djupa historiska rötter. Artikeln önskar sålunda utmana en traditionell historieskrivning som i alltför hög betonat en mänsklighetens moraliska och empatiska utveckling.

Time-geography has by some feminist scholars been accused not taking gender relation, domination or power in consideration when analyzing the use of time and space. In this paper we argue that time-geography provides a useful set of analytical tools which successfully collaborate with social science theory as feminist studies. In a project called “Re-reading time-geography from a feminist perspective”, labour force mobility is, specially commuting, one important issue, for analysing women’s time-space use and identify what constraints might be found in organizing every-day life.

We put emphasis on that time-geography might provide feminist studies with a close, empathic and micro-levelled interventional approach in order to make obstacles and constraint visible and thereby changeable. This paper is based on previous and ongoing research on commuting and transport. We hope to prove why time-geography should be reconsidered as an approach with several sets of useful methods to describe and analyse women’s every-day life’s struggles and possibilities in times when mobility and transports has become an undisputed factor of everyday life.

Kultur och natur uppfattas ofta som en dikotomi. Det finns andra synsätt som betonar beroendet dem emellan. Geografiämnet har både en natur- och en kulturdel, ibland sammanflätade ibland särade. Detta paper har fokus riktat mot tidsgeografin, en skolbildning inom geografin som på sitt specifika sätt binder ihop kultur och natur. Syftet är att tolka och pröva tidsgeografin utifrån ett genusperspektiv; vilka analysverktyg den kan erbjuda och på vilket sätt den skulle kunna vidareutvecklas.

Syftet med den här aktuella skriften är att ge en första redovisning av ett pågående arbete om Allmänna arvsfondens verksamhet från dess tillkomst 1928 till 2008. Vi har valt att i en förhoppningsvis lättillgänglig form berätta om en del av den allmänna historiska bakgrunden tillfondens tillkomst, något om verksamhetens inriktning samt ge ett par mycket konkreta exempel på ärenden som kan belysa de levnads- och samhällsförhållanden som man hade att förhålla sig till. Tyngdpunkten ligger på den första hälften av fondens åttioåriga verksamhet, medan den senare utvecklingen behandlas i en kommande studie. Av utrymmesskäl är redovisningen av det material som använts begränsad i denna första skrift från arbetet.  Detaljerade hänvisningar till arkivmaterial, tidningsartiklar och offentligt tryck kommer i en kommande mer utförlig rapport.

  Vad är meningen med livet? Människan har i alla tider försökt finna en meningsfull plats i vardagen. Drivkrafter som vänskap, kärlek och heder; filosofier som stoicism och dygder som tålamod, klokhet eller sexuell ärbarhet kan vara stöttepelare i livets irrgångar.I Förmoderna livshållningar beskriver historiker, idéhistoriker och religionsfilosofer hur den moderna människan orienterat sig i tillvaron och tänkt kring livets mening. Författarna belyser tankar om livet hos människor i förmodern tid, och hur de tog sig uttryck i existensiella, moraliska, etiska och politiska sammanhang.Förmoderna livshållningar uppvisar en spännande blandning av föränderlighet och konstans i människans livshållningar. Somligt är välbekant och tillmäts fortfarande relevans, annat har omstöpts eller helt fallit i glömska. I alla tider har exempelvis kärlek och vänskap uppfattats som något väsentligt, även om betydelsen har ändrat karaktär över tiden