The first book to address the issue of aging with a long-term disability, "Ageing with Disability" breaks new ground through its particular lifecourse perspective, examining what it means to age with a physical or mental disability and what the implications are of "becoming old" for people who have had extensive disabilities for many years. It highlights the meaning of care in unexplored contexts, such as aging parents acting as caregivers or mutual care by disabled couples, areas of disability studies that have, until now, been totally neglected.

What does it mean to live a long life and grow old with disabilities? Or to be an aging parent and still be a caregiver to a disabled adult child? These are questions discussed in this article, the aim of which is to show how a life course perspective adds insight to the lived experience of disability and ageing of adults with disabilities. It is argued that the time concept is fundamental to the understanding of the lives of disabled people. Results are presented which challenge established knowledge regarding disability policies, autonomy, body, biographical disruption and prerequisites of active aging.

Livsløp med funksjonshemming presenterer helt ny, praktisk kunnskap om livsløp og aldring blant mennesker med funksjonshemming. Forfatterne beskriver funksjonshemmedes erfaringer og opplevelser og drøfter utfordringene funksjonshemmede selv, nærmiljøet, samfunnet og hjelpere møter.Noen viktige problemstillinger som boka tar opp er:* Hva er «typisk» på eldre dager - stiller alle eldre på lik linje?* Hvilke påkjenninger medfører «normalisering»?* Hvordan utfordres kjønnsidentiteten av funksjonsnedsettelser?* Hva innebærer det å være foreldre til en funksjonshemmet person gjennom et helt livsløp?* Hvilke utfordringer møter støtte- og hjelpeapparatet?* Hvor viktig er og hvordan formes og utvikles en handikappolitisk identitet?Funksjonshemmede mennesker lever lenger enn før og aldringsprosessen til mennesker med funksjonsnedsettelser stiller både samfunnet og tiltaks- og hjelpeapparatet overfor nye utfordringer. De to forskningsfeltene om «funksjonshemmede» og «eldre» har vært konsentrert om hver sin befolkningsgruppe. Denne boka forener de to feltene og omhandler spørsmål som tidligere knapt er belyst i forskning. Boka gir et kunnskapsgrunnlag for forståelse og samhandling mellom ulike faggrupper i tverrfaglig samarbeid.Livsløp med funksjonshemming er skrevet for helse- og sosialarbeidere og for studenter innen vernepleie, sykepleie, ergo- og fysioterapi, sosialt arbeid, medisin samt i de tverrfaglige videreutdanningene.

This book presents historical research on people with various forms of disabilities and functional impairments, largely not talked about in the past, and the measures communities have taken to assist them. It is meant to be used in training courses in treatment, support and services for people with disabilities as well as for historical value.

Antalet funktionshindrade studenter har ökat i Sverige om man ser till antalet beslut om särskilt stöd under de senaste 10 åren. Att undervisa och examinera dessa studenter är en utmaning. Forskning har visat att lärares betydelse för denna studentgrupps lyckade studieresultat är stor, men det finns inte någon tidigare forskning om lärares perspektiv på dessa frågor. Genom intervjuer i fokusgrupper har erfarenheter av undervisning av funktionshindrade studenter framkommit och uppfattningar om detta arbete kan urskiljas.

Studiens resultat visar att lärare ofta känner osäkerhet och menar sig ha otillräcklig handlingsberedskap. De känner till lagstiftningen, men bara i viss utsträckning, och området upplevs som komplicerat. Det finns en rädsla för att göra fel och bli anmäld. Resurserna för detta arbete upplevs som otillräckliga och arbetsbördan sägs öka. Ett problem är alltför liten information och bristande öppenhet, såväl från studenternas sida som från administrationen.

Studiens resultat visar också att lärare ställs inför flera dilemman både vad gäller undervisning och examination av funktionshindrade studenter. Intervjuerna i fokusgrupperna visar att dilemman uppstår till exempel vad gäller kvalitet och rättvisa i undervisningen. Akademiska lärare vill inte göra avkall på vetenskapliga krav och dessa ställs ibland mot kraven på likabehandling och lika villkor. Detta ställs på sin spets i samband med examinationer.

En iakttagelse är att funktionshindrade studenter sällan diskuteras i termer av variation, olikhet eller tillgång i studentgruppen. Däremot ifrågasätts inte funktionshindrade studenters rätt att studera och att tillgängliggöra högskolan för denna kategori studenter ses som en angelägen uppgift.