This article analyses how economic support and social benefits for thalidomide-affected children were negotiated and organized by both public and private actors in 1960s Sweden. Accounts from various archives are used to analyse how two different but coexisting understandings of disability - as a medical and a social problem - both influenced and underpinned not only the rehabilitation of The Swedish programme arranged for the affected children, but also the associated economic support. Contributing to a more nuanced understanding of the formation welfare solutions in the 1960s and to the intersecting research fields of the history of medicine and disability history, this article also advances our knowledge of the concept of normalization and fosters insights into how the Swedish thalidomide scandal contributed to increased economic support for both the thalidomide affected and other groups of disabled children.

Prostatan är för många ett organ med oklar funktion, som framför allt förknippas med cancer. Såväl förr som nu har den setts som en problemskapare men också som en njutningskörtel. Kunskapen om prostatan är fortfarande fragmenterad. I boken förmedlar en samling forskare informativa insikter om prostatans funktioner och dess symbolvärden och visar också hur körteln behandlats över tid. Boken ger även inblickar i hur prostatan kopplats ihop med olika manlighetsideal och normer och hur dessa fortfarande påverkar män, mäns hälsa och livskvalitet. Skribenterna är en tvärvetenskaplig grupp sociologer, idéhistoriker, genusvetare och medicinskt verksamma. De samlas här för att nyansera synen på prostatan och skapa förståelse för och insyn i det delvis tabubelagda ämnet. 

Artikeln behandlar zoologen Nils von Hofsten (1881-1967) med fokus på hans eugeniska verksamhet i Sverige under första halvan av 1900-talet. Denna verksamhet inbegrep ett betydande inflytande över eugeniska frågor på flera olika nivåer, som till exempel akademisk undervisning i ärftlighetslära med rasbiologisk tillämpning, lobbyverksamhet för ett rasbiologiskt forskningsinstitut samt en steriliseringslag, parlamentariska uppdrag i befolkningskommissionen samt långvarig myndighetsutövning i samband med tillämpningen av steriliseringslagen. Den handlar också om en oväntad konsekvens av den rasbiologiska informationsspridningen: ärftlighetsskräcken. Nils von Hofsten tillhörde ett tidigt rasbiologiskt nätverk, och artikeln betonar nätverkets roll för eugenikens lansering och etablering i Sverige, och för von Hofstens egen eugeniska karriär.

Artikel om fenomenet "ärftlighetsskräck" som drabbade män, kvinnor och par under 1940- och 1950-talen som en konsekvens av den långvariga rasbiologiska propagandan som spridits bland annat genom ett rasbiologiskt nätverk under 1900-talets början.

Zoologen Nils von Hofsten (1881-1967) var en av de mest inflytelserika personerna i Sverige på områdena eugenik och steriliseringar. I denna avhandling belyses detta inflytande, som sträckte sig över närmare femtio år. von Hofstens eugenik och dess tillämpningar granskas med avseende på teman, förändringar och kontinuiteter, under en tid då synen på eugenik och steriliseringspraktik genomgick stora förändringar.

Avhandlingen analyserar också von Hofstens nätverk av genetiskt intresserade forskare och de lobbykampanjer detta nätverk ägnade sig åt för att lansera eugeniken i Sverige under 1910-och 20-talen. Nätverket utgjorde en viktig "maktbas" genom vilken von Hofsten kunde nå inflytelserika positioner, inte minst den som vetenskapligt råd i Medicinalstyrelsen. Nätverket analyseras också ur ett maskulinitetsperspektiv och ur ett genuskontraktsperspektiv, vilket bidrar till att bredda förståelsen av varför steriliseringarna drabbade främst kvinnor.

Slutligen diskuteras hur von Hofsten bidrog till att skapa en ny, eugenisk expertis. Diskussionen sker med hjälp av begreppen "biopolitik", "biomakt", "interventionsstrategier" och "subjektifiering".

This thesis examines one ofthe central characters in Swedish eugenics and sterilization practises, the zoologist Nils von Hofsten (1881-1967), and his influence during the first balf of the 20th Century. It eJucidates important themes, changes and continuities in von Hofsten's eugenic activities during his long career.

The thesis analyzes von Hofsten's social network of genetic interested scientists, as a "power base" for his influence on sterilization policy and practice. Lobbying work was done via the network to secure important positions of influence, for example von Hofsten's post as a scientific advisor to the State Medical Board.. The network is also examined in terms of expressed masculinity. A eugenics-based masculinity is considered, and interpreted in terms of a "gender contract". This had an impact on how the sterilization activities came to be focused on women in particular.

Finally, the thesis discusses how von Hofsten contributed to launch a new type of social expertise, i.e., eugenics expertise. In analyzing his eugenic expertise, the concepts of "biopolitics" and " biopower" are applied, as weil as the concepts "intervention strategies" and "modes of subjectification".

Debattartikel om de stora genetiska forskningsprojekten LifeGene och EpiHealth ur ett vetenskaps/medicinhistoriskt perspektiv, med jämförelser med den tidiga genetikens tillämpningar.