Denna forskningsrapport rapporterar från tre studier genomförda på skolutvecklingsprogrammet ”KNUT3”, som genomfördes under 2014. Forskningen bygger vidare på de resultat som rapporterats i tidigare forskning på samma skolutvecklingsprogram, fast då ”KNUT2” (Jidesjö et al., 2014). Resultaten som rapporteras här vilar således på ett omfattande empiriskt underlag, som korresponderar med verksamheter från förskola upp till och med gymnasieskola. I en övergripande beskrivning handlade ”KNUT” om att hitta sätt att arbeta för att involvera utbildningen mer i verkliga samhällsutmaningar och sätt att arbeta med lärare som sätter avtryck i klassrum och kommer elevernas lärande till del. Områden som arbeten varit koncentrerade till är energi, resurs, klimat och hållbarhetsfrågor. Ett viktigt resultat som identifierades i den förra forskningsrapporten handlar om att bygga skolutveckling inifrån. Det innebär arbeten som utgår ifrån elevers förutsättningar för lärande och ger lärare och elever möjligheter att äga sådana processer. Denna forskningsrapport fördjupar vad ett sådant arbete innebär, vilka förtjänsterna kan vara och hur utmaningar kan hanteras.
Forskningsinsatserna har i allt arbete som rapporteras här utgått ifrån ett följeforskningsupplägg. Det innebär att forskningen haft två funktioner. Dels att tillse att aktiviteter som genomförs har en relation till forskning och vetenskap. Arbetet handlar då om att ta del av tidigare studier och skapa möten med inblandade lärare och andra aktörer, där dessa resultat kan presenteras på ett sätt att de kan omsättas i pågående arbete. Den andra funktionen handlar om att bedriva ny forskning, som genererar en kunskapsuppbyggnad. Även dessa processer är riggade på ett sätt så att framför allt lärare kan ta del av och även påverka forskningens upplägg och inriktning. Forskningsarbetet bygger således starkt på närvaro under pågående arbete istället för att ha en mer utvärderande karaktär i efterhand.Rapporten bygger på empiriska underlag från tre ingående delstudier.
Den första återfinns i kapitel två och handlar om lärares perspektiv på utforskande och undersökande arbetssätt i förskola och grundskola. Empirin är genererad via fokusgruppsmetodik med yrkesverksamma lärare som givits möjlighet att reflektera och diskutera kring användandet och implementeringen av material som är mer elevaktiva och öppna i sin karaktär. Resultaten visar att lärares vilja att engagera sig i utvecklingsarbete är kopplat till materialets utformning och rymmer en innehållsdimension samt koppling till samhällsrelevans. Lärarna lyfter också betydelse av involvering av barnens föräldrar i arbetet samt att aktiviteter som utförs har en påverkan på familjelivets handlingar. Breda kontakter med natur och samhälle är ytterligare dimensioner som lyfts fram som viktiga förutsättningar för meningsfullt lärande. Resultaten diskuteras i relation till läraryrkets professionsutveckling, synsätt på undervisning och lärande som förutsättningar för kvalitetsarbete och betydelse av en utbildning som är i takt med tiden.
Det andra arbetet som rapporteras i kapitel tre, handlar om fördjupande studier kring flickors val av utbildning och hur insatser kan göras för att påverka utbildningsval. Ett rekryteringsperspektiv har genomförts i projektet ”Tjejresan” som pågått i svenska gymnasieskolor. Flickor som valt att studera inom naturvetenskapliga och tekniskt inriktade program har erbjudits möjlighet till aktiviteter där de fått besöka företag och arbetsliv och beretts möjligheter att få inblick i hur andra aktörer utanför skolan arbetar med innehåll. Arbetet har pågått i flera år och forskningsinsatserna har följt utvecklingen. De empiriska underlagen grundar sig i enkätstudier med aktuella elever i kombination med intervjustudier. Till detta har även uppföljande intervjuer genomförts med kvinnor som idag avslutat sin gymnasiala utbildning och befinner sig i olika positioner i samhället. Resultaten indikerar att insatserna haft betydelse, men en begränsad påverkan för utbildningsval. Viktiga faktorer som framkommit rör sig kring intresse för innehållet samt den nära familjens betydelse och att intresse är något som grundlagts betydligt tidigare. Insatserna sent i utbildningssystemet verkar mest ha påverkan för att bibehålla och stimulera intresset genom att skapa relationer mellan skola och arbetsliv och demonstrera karriärvägar. Resultaten är diskuterade i relation till möjligheter att arbeta mer med intresset i grundskolan samt att när det gäller frågan om utbildningsval och rekrytering, öppna upp för möjligheter att föräldrar och den nära familjen är mer involverade i skolarbetet.
Kapitel fyra innehåller den tredje delstudien och rapporterar ett lärarperspektiv på nätverksarbete och kollegialt lärande. Studien handlar om att öka förståelsen för vad ett nätverk kan vara och innebära. Empirin är genererad från lärare i gymnasieskolan, som ingått i ett nätverk under längre tid och som intervjuats för att kunna delge sina berättelser och reflektioner kring nätverkets och det kollegiala lärandets innebörder. Empirin är sedan framställd kring aktuell teoribildning. Tillsammans identifierar studien ett antal viktiga faktorer, som diskuteras i relation till förtjänster och möjligheter för att stimulera en professionell inriktning på lärararbetet.
Rapporten är skriven så att delstudierna kan läsas självständiga. För att inordna dem i ett större sammanhang inleds rapporten med ett kapitel där delstudiernas resultat sätts in i ytterligare teoribildning och perspektiv, som hjälper till att tolka innebörder. Aktuell forskning och teoribildning om lärande och kvalitetsarbete har hämtats genom att anlägga historiska, sociologiska och utbildningsvetenskapliga perspektiv. Texten gör inga anspråk på att vara heltäckande och argumenterar inte för en bestämd inriktning. Den är skriven för att bidra som en tolkningsram åt delstudierna och har således empirisk resonans. Forskningsinsatserna har bedrivits utifrån ett följeforskningsperspektiv, som innebär att vetenskaplig och erfarenhetsbaserad kunskap möts för att i gemensamma överläggningar identifiera viktigt arbete där alla kan bidra.
Det inledande kapitlet lyfter frågor om betydelse av att utvecklingsarbeten i skolan initieras och byggs inifrån elevers förutsättningar för lärande och vidare ut i dynamiska förbindelser med omgivande samhälle. Texten har identifierat traditioner i syn på begåvning, talang och lärande som viktiga att reflektera för att förstå innebörd av andra synsätt. En strävan att åstadkomma en professionell inriktning på utbildningens genomförande har anlagts genom en transformativ inriktning som därpå beskrivs med konkreta dimensioner som kan förstärka och stimulera en sådan inriktning. Sådana dimensioner handlar om egenskaper i ledarskap, barnsyn, samarbete med barns familjer, kontaktytor med natur och samhällsliv, hur grupper sätts samman, hur bedömning byggs upp, egenskaper i arbetsmaterial och betydelse av en lärande gemenskap som innebär att hela skolan arbetar mot gemensamma målsättningar.
Slutsatser som reflekteras i detta inledande kapitel handlar inte om att problem för utbildningens genomförande handlar om arbeten som tar fram fler resurssidor i form av tips och tricks, som lärare förväntas ta del av och sedan exponera för elever. Kunskaper och drivkrafter för kreativitet i metodik bör istället växa fram som en konsekvens av identifierade problem, så att lärare och deras elever formar och därifrån får stöd som ger insatser som berör deras verkliga bekymmer. I sådana processer kan barnens hemmiljöer, material, bedömning, ledningsfunktioner, forskning och omgivande samhälle träda in och stötta en kunskapsutveckling som successivt introducerar kommande generationer till samhällets utmaningar. En sådan transformativ inriktning gör att samhället på lång sikt blir mer trovärdigt eftersom utbildningen får en förankring i verkliga verksamhetsformer. Annorlunda kan man uttrycka detta som att olika länkar behöver finnas, för att de ska kunna aktiveras vid behov. Exakt när sådana behov uppstår utgör den dynamiska karaktären mellan utbildningens inre och yttre dimensioner, som gör det svårt att fånga innebörden i statiska uttryck. En fastare förankring för utbildningen i samhällslivets vedermödor är identifierad som en viktig fortsättning för kommande studier. Sådana förankringar borde kunna åstadkommas i delvis nya strukturer, med anledning av kommunikationsmediernas allt mer betydande inslag för informationsspridning. Innebörder av hur gestaltningar i det lokala, regionala, nationella och internationella involverar individer och tar sig uttryck, har med produktions- och receptionskontexter att göra och är en trolig viktig fortsättning i förståelse av och för att förstärka den professionella inriktning för lärararbetet, som skisserats i denna forskningsrapport.