Encouraging students to enter and persist in science, technology, engineering and mathematics (STEM) programs in higher education has been the focus of STEM education worldwide. To promote social equality particular attention has been given to including student groups such as women, ethnic minorities, and students with low economic status that have long been underrepresented in STEM education. The aim of this research was to examine gender differences in students’ entrance into and persistence in STEM programs in Swedish higher education through the lens of social cognitive career theory (SCCT). Through a quantitative secondary analysis of Interest and Recruitment in Science (IRIS) project data collected in Sweden, a total of 2372 responses were validated and analyzed, including 1530 males (65%) and 842 females (35%). The main findings showed that female students valued previous learning experiences in formal education contexts and social influences more than males, with a significant difference of (p<0.05). Male students valued informal learning experiences more and presented selfefficacy and choice goals to a higher degree, with a significant difference of (p<0.05). No significant gender differences were found with regard to appreciation of current study life. The discussions and implications of the findings and previous research are presented.

I takt med att samhället utvecklas ställs förändrade kravpå utbildning. I samhällsdebatten diskuteras exempelvisbehov av omställningar och nya inriktningar föratt åstadkomma välfärd. Inom FN har återkommandeupprop för omställning till hållbar utveckling varitframträdande och via UNESCO är budskapet attåstadkomma utbildning för hållbar utveckling. Olikaländer har förstås olika utmaningar i denna utveckling.För Sveriges del kan man säga att bygga välfärdenställde vissa krav på utbildning, som nu delvis förändras på grund av samhällsutvecklingen.

I denna rapport beskrivs resultat från ett projekt som genomförts i Linköpings kommun 2015-2018, som handlar om implementering av perspektivet lärande för hållbar utveckling i förskola och skola. Projekten som genomförts har ingått i en design, där lärare och skolledning fick formulera relevanta utvecklingsområden de ville arbeta med, för att sedan ansöka om medel för att realisera målsättningarna. De utvecklingsområden som formulerades skulle anknyta till perspektivet lärande för hållbar utveckling. På så vis arbetade olika förskolor och skolor med olika områden och aktiviteter, som under processerna som tillskapades erbjöds stöd av olika slag. Stödfunktioner kunde exempelvis handla om föredrag, material av olika slag, möten med olika resurspersoner samt organiserat processtöd. Syftet med detta upplägg var att tillåta olika verksamheter att arbeta utifrån behov, men inte släppa processerna till enskilda enheter. Rätt stöd behöver komma in vid rätt tillfälle.

Tre studier genomfördes under 2018 för att följa upp och samla in de empiriska material, som ligger till grund för resultaten i denna rapport. All personal i ledningsfunktion på samtliga förskolor och skolor i projektet, fick besvara en enkät. På några utvalda förskolor och skolor genomfördes fokusgruppsintervjuer med förskollärare, lärare och personal i fritidshem, samt besök, för att observera konkret verksamhet.

Resultaten indikerar ett antal olika inriktningar. Personal i ledningsfunktion rankar många områden som viktiga för att åstadkomma lärande för hållbar utveckling. Frågor som handlar om att utvecklingsarbetet bidrar till att utveckla undervisning som genomförs utanför förskola och skola, rankas lägre. De verkar inte heller anse att föräldrars engagemang utgjort viktiga inslag eller att organisationsförändringar varit betydelsefulla i arbetet med att implementera lärande för hållbar utveckling. Resultat från fokusgrupperna med personal i förskola och skola kunde organiseras i sju tematiska områden: Delaktighet och involvering, Medvetenhet och förhållningssätt, Relationer till samhälle och natur: Viktigt för lärandet, Relationer mellan det lokala och globala, Om de olika dimensionerna: Socialt, ekologiskt och ekonomiskt, Kontinuitet, anpassningar och organisation, samt Betydelse av bra material och konkreta aktiviteter som fungerar, rätt i tid. Resultat från besök i förskola och skola visar att det finns tydliga inslag av att använda samhällsliv och naturkontakter som utgångspunkter i undervisningsmiljöerna, det finns tydliga inslag av barn- och elevinflytande, liksom handlingskompetens och kritiskt tänkande.

Resultaten är inordnade i en diskussion som anknyter till forskningens utveckling inom lärares professionsutveckling. Diskussionen ger en fördjupad framställning kring framför allt organisation, förhållningssätt och ledarskap. Diskussionen lyfter fram behov av ett antal synvändor med fokus på betydelse av att tydligt involvera barns och elevers behov för lärande, som utgångspunkt för lärares professionella lärande. Genom3tillämpning av perspektivet adaptiv expertis skildras hur viktigt det är att alla lager som ingår i en utbildningsorganisation tillser att varierade kapaciteter finns tillgängliga när olika behov uppstår. Det handlar om att inblandade aktörer förstår sina roller, i relation till gemensamma processer, som är inriktade mot att hålla elevers lärande i centrum för att tillsammans utforma de förutsättningar som är nödvändiga.

Students’ interest in science and motivation to learn science  are considered important for their future career choices as well as their understanding of the role of science in modern society (Oskarsson, Eklöf., Kjaernslie & Sörenssen. 2018). ROSES The Relevance Of Science Education - Second is a network of researchers in more than 35 countries which collect data from a common questionnaire about students’ interest, thrust and engagement in relation to Science and Technology. ROSES is open for new findings and new voices about young peoples’ attitudes and engagement in relation to Science and Technology.

The ROSES team are happy to present a fully piloted new ROSES questionnaire and invite researchers from more countries are to cooperate with us in the ROSES network

Vi kan inte fortsätta låta vår välfärd bygga på att andra lever i fattigdom. Människan måste må bra och sättas i centrum på vägen mot den "Bästa värkden". Det menar Anders Jidesjö, forskare vid Tema miljöförändring på Linköpings universitet. 

This paper report on complex relations between students’ achievements and interest in science. Part of the evidence indicate the need for more detailed analyses of the affective domain in science education research. Since 2016 there has been an initiative to plan for an international research study concerned with this. The study is called the Relevance of Science Education (ROSE) study and has been carried out once before in many countries all over the world. In this paper some key developments will be reported. During two years’ time, a new international research network has been established with colleagues participating in over 30 countries. A new and updated questionnaire will be presented and future directions, pointed out by earlier studies indicate gender, age, progression, transition, recruitment, teacher perspectives and relations between interest and experience as important continuations. This development is framed by theoretical perspectives like youth culture, identity and media theory with the aim to provide empirical data in discussions about the teaching and learning of science in and outside school.

Students’ problems with learning science in school have been documented for a long time. Differences in student interest in and attitudes towards science due to gender and age are well documented. Fewer studies have focused on the details at a content level. This paper presents a statistical analysis of student interest in specific content areas and combines this with student experience of science and science-related activities outside school. The result shows that interest and experience are significantly linked and influence student choices for upper secondary education. The results are presented on both a detailed content and experience level, and are discussed in relation to the purpose of compulsory science education and in relation to experiences outside school. The study is an important addition to the discussion about establishing a science education curriculum that can both prepare students for future science studies and meet the need for a public understanding of science.

Förskollärares och lärares möten med barn och elever på olika nivåer är mycket betydelsefulla. Idag är en övergripande målsättning för hela utbildningssystemet att det ska bidra till samhällsvisionen om en hållbar utveckling. Detta får konsekvenser för hur lärandemiljöer arrangeras, kring såväl innehåll och form och vad det betyder i olika delar av skolsystemet, från förskola och upp i vuxenutibldning.

Öppen utfrågning om brist på utbildade inom naturvetenskap och teknik. Vad säger forskningen? Evidens och reflektioner om problemets karaktär och tänkbara åtgärder.