Krig, svält och missväxt innebär stora umbäranden. I denna svåra tid görs försök att organisera vården av gamla, fattiga, sjuka och sårade soldater. Frågor om ansvar och kostnader var lika aktuella då som nu. Planer på fattighus i socknarna stannar på idéplanet. Driften av krigsmanshus och hospital blir bara fragmentariska lösningar.

Köket brukar kallas hemmets hjärta. Det är platsen för hemmatillvarons mest basala sysslor, som matlagning, ätande och vardagligt familjeliv. Köket ses som en given del av bostaden, med vissa förväntade funktioner och inventarier. Inget kök, inget riktigt hem.

Historiskt sett har det renodlade köksrummet inte varit så självklart som det är i dag. Kring år 1900 var Stockholm en av Europas mest trångbodda huvudstäder och under stora delar av seklet har kökssoffan också varit sängplats och köksbänken använts för såväl disk som tvättning, rakning och badning av små barn. På 2000-talet gör bostadsbristen åter att många får nöja sig med en vattenkokare eller mikrovågsugn som enda köksutrustning.

Köket speglar samhällsförändringarna. Det har i högre grad än andra rum påverkats av strävan efter ett enklare och bekvämare vardagsliv med standardiserade och rationella lösningar. Den här boken handlar om hur köket som rum har formats av drömmar, ideal och vardagslivets realiteter under det långa 1900-talet. Hur har köksrummet gestaltats och förändrats i takt med konsumtionssamhällets framväxt? Och vart kommer köket ta vägen i framtiden?

Boken är resultat av en seminarieserie om kökets historia som bedrivits vid Nordiska museet. Utifrån museets samlingar av föremål, litteratur och arkivalier har elva forskare undersökt köksrummets förändring från 1870-talet fram till vår egen tid.