Open this publication in new window or tab >>2012 (Swedish)In: Kulturaliseringens samhälle: Problemorienterad kulturvetenskaplig forskning vid Tema Q 2002 - 2012 / [ed] Svante Beckman, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2012, p. 8-33Conference paper, Published paper (Other academic)
Abstract [sv]
Formellt uppstod Tema Q den 1 januari 2000. Fakultetsbesluten att inrätta det nya temat Kulturarv och kulturproduktion hade fattats i november och december året innan. På pappret fanns då två tjänsteinnehavare. Det var musikvetaren Anders Wiklund och jag. Anders Wiklunds professur delades med Göteborgs universitet och han hade rekryterats av Linköpings rektor Anders Flodström som ett led i universitetets stöd till Vadstena-Akademien, vars konstnärlige ledare Wiklund var. Min professur på 20% flyttades från Tema Teknik och social förändring i Linköping, där jag varit verksam sedan starten 1980. På 80% tjänstgjorde jag som föreståndare för Arbetslivsinstitutets forskningsstation, Arbete och kultur, i Norrköping. Till Tema Q :s ursprungliga kollegium räknades också museologen Erik Hofrén, som var adjungerad professor vid universitetet på halvtid och föreståndare för det Centrum för studier av det industriella kulturarvet, CSIK, som hade inrättats 1997. Det gjorde även den teoretiske filosofen Jens Cavallin, departementssekreterare vid Kulturdepartementet, som genomförde ett regeringsuppdrag om mediekoncentration placerad vid Linköpings universitet i Norrköping.
I temats första budget på 1,7 miljoner ingick lönemedel för de två nya professurer som fakulteten hade tilldelat temat. I avvaktan på att dessa skulle tillsättas sparades en stor del av pengarna för att bidra till finansiering av framtida doktorander. En del användes för att på deltid låna in Kalle Bäck och Lasse Kvarnström från enheten för Historia vid Temainstitutionen i Linköping, för att hjälpa till med förberedelserna för professorstillsättningarna, forskningsinventeringar och ansökningar om externa forskningsanslag.
Vid tillkomsten var Tema Q det nionde och, mätt i fakultetsanslag, minsta av filosofiska fakultetens karaktäristiska teman inrättade sedan starten 1980. År 2011 är Tema Q det till fakultetsanslaget största av de återstående fem officiella temana* med fakultetsmedel på cirka 14 miljoner och totala intäkter på 22. Verksamma vid temat enligt den senaste årsberättelsen var 3 administratörer, 7 professorer, 12 externfinansierade forskare, 14 doktorander och 9 affilierade forskare. Sedan den första disputationen 2006 har 23 doktorer utexaminerats. Cirka 400 publikationer i universitets publikationsdatabas har genererats av personer under deras anställningstid vid Tema Q. Miljön är den största för forskning om kulturens roll i samhället i Norden. Det handlar om en ganska dramatisk expansion.
Hur gick det här till ? Jag ska försöka besvara frågan med hjälp av kommenterad krönika över märkesår i Tema Q :s utveckling.** Sedan 2002, det första riktiga verksamhetsåret, kan man i detalj följa utvecklingen i temats årsberättelser. Den innehållsliga utvecklingen av forskning och forskarutbildning vid Tema Q beskrivs översiktligt i de närmaste åtta avsnitten i denna bok. Det motiverar att jag lagt huvudvikten vid utvecklingen fram till 2002. Avslutningsvis gör jag några reflektioner över dynamiken i processen.
Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2012
Series
Linköping Electronic Conference Proceedings, ISSN 1650-3686, E-ISSN 1650-3740 ; 66Skriftserie / Tema, Kultur och samhälle, Linköpings universitet, ISSN 1653-0373, E-ISSN 1654-143X ; 2012:1
Keywords
Tillkomsten av Tema Q vid Linköpings universitet
National Category
Media and Communications
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-73563 (URN)978-91-977275-2-5 (ISBN)
Conference
Tema Q jubileumssymposium 19 - 20 januari 2012
2012-01-092012-01-092025-02-07Bibliographically approved