Uppsatsen analyserar innebörden av det nya statskyrkosystem som, vid relationsförändringen kyrka-stat år 2000, ersatte de gamla statskyrkosystemet. I flera avseenden består den gamla ordningen i strid med den deklarerade principen om statens neutralitet i samfundsfrågor. Den viktigaste skillnaden är en religiöst inramad statskyrkoordning har ersatss av en antikvariskt inramad statskyrkoordning,

Artikeln på DN debatt ifrågasätter hållbarheten av 1990-talets överenskommelse mellan staten och Svensk kyrkan angående bevarande av de närmare 3000 lagskyddade kyrkorna i Sverige. Anledningen är att medlemskapet i svenska kyrkan minskar snabbt samtidigt som den snabba avfolkningen av landsbygden gör mängder av kyrkor övertaliga. Svenska kyrkan har för många kyrkor och för få medlemmar.

Senmoderna reflexioner. Festskrift till Johan Fornäs, är en antologi med tjugotre artiklar tillägnade Johan Fornäs på hans 60-årsdag den 7 mars 2012. Flera av artiklarna utgår från teman i Johan Fornäs böcker, medan andra på olika sätt behandlar ämnen relaterade till hans breda och mångfacetterade intresseområden. Boken är indelad i fyra tematiska delar, som behandlar olika praktiker: teoretiska, mediala, estetiska och litterära. Under rubriken ”teoretiska praktiker” diskuteras olika aspekter av hermeneutik, kulturalisering och kulturellt kapital. Under ”mediala praktiker” återfinns studier av samtida mediefenomen och deras relationer till demokrati och politik. ”Estetiska praktiker” innefattar bidrag som diskuterar kulturella praktikers funktion i den offentliga sfären. I den avslutande delen, ”litterära praktiker”, analyseras utvalda litterära texter och den diskurs som omger dem. Huvuddelen av artiklarna är skrivna på svenska, med undantag av tre engelska bidrag.

Late modern reflexions: Festschrift for Johan Fornäs is an anthology of more than twenty essays dedicated to Johan Fornäs on his 60th birthday 7th of mars 2012. Several of the articles included take Johan Fornäs’ books as their starting point, while others are related, in different ways, to his wide and diverse interests. The book is divided into four thematic parts, dealing with "Theoretical Practices", “Medial Practices”. “Aesthetic Practices” and “Literary Practices”. Articles included under ”Theoretical Practices” discuss different aspects of hermenutics, culturalization, and cultural capital. ”Medial Practices” offers studies of contemporary media phenomena, relating them to questions of democracy and politics.”Aesthetic Practices” include contributions that discuss the function of different cultural practices in the public sphere. The last section, ”Literary Practices”, takes a closer look at both select literary texts and the discourses surrounding them. Most of the Articles are written in Swedish, with the exception of three articles in English.

Det finns många sorters kulturforskning. Den mesta kulturforskningen vid svenska universitet gäller kultur i estetisk, filologisk, antropologisk eller antikvarisk mening. Den handlar om de sköna konsternas produkter och upphovsmän, om språk, om gruppers sedvänjor och beteendemönster och om de historiska lämningarna av tidigare samhällsliv. Vid Linköpings universitet har kulturforskning med en annan inriktning byggts upp och den har efterhand koncentrerats till Tema Kultur och samhälle, Tema Q. Den handlar om kulturens ställning och roll i samhällsutvecklingen, både i en trängre mening som en dynamisk samhällssektor, och i en vidare där kultur och bruket av kultur samspelar med andra samhällskrafter.En huvudinriktning är mot det långa tidsperspektivet på kulturbildningen och bruket av historia i formeringen av samhällets utveckling. En annan studerar kulturen som växande ekonomisk sektor och politikområde. En tredje är inriktad mot de övergripande processer av kulturalisering och medialisering som utmärker den moderna världen. Forskningen vid Tema Q presenteras i denna bok. Författarna är eller har varit verksamma vid temat.

Formellt uppstod Tema Q den 1 januari 2000. Fakultetsbesluten att inrätta det nya temat Kulturarv och kulturproduktion hade fattats i november och december året innan. På pappret fanns då två tjänsteinnehavare. Det var musikvetaren Anders Wiklund och jag. Anders Wiklunds professur delades med Göteborgs universitet och han hade rekryterats av Linköpings rektor Anders Flodström som ett led i universitetets stöd till Vadstena-Akademien, vars konstnärlige ledare Wiklund var. Min professur på 20% flyttades från Tema Teknik och social förändring i Linköping, där jag varit verksam sedan starten 1980. På 80% tjänstgjorde jag som föreståndare för Arbetslivsinstitutets  forskningsstation, Arbete och kultur, i Norrköping. Till Tema Q :s ursprungliga kollegium räknades också museologen Erik Hofrén, som var adjungerad professor vid universitetet på halvtid och föreståndare för det Centrum för studier av det industriella kulturarvet, CSIK, som hade inrättats 1997. Det gjorde även den teoretiske filosofen Jens Cavallin, departementssekreterare vid Kulturdepartementet, som genomförde ett regeringsuppdrag om mediekoncentration placerad vid Linköpings universitet i Norrköping.

I temats första budget på 1,7 miljoner ingick lönemedel för de två nya professurer som fakulteten hade tilldelat temat. I avvaktan på att dessa skulle tillsättas sparades en stor del av pengarna för att bidra till finansiering av framtida doktorander. En del användes för att på deltid låna in Kalle Bäck och Lasse Kvarnström från enheten för Historia vid Temainstitutionen i Linköping, för att hjälpa till med förberedelserna för professorstillsättningarna, forskningsinventeringar och ansökningar om externa forskningsanslag.

Vid tillkomsten var Tema Q det nionde och, mätt i fakultetsanslag, minsta av filosofiska fakultetens karaktäristiska teman inrättade sedan starten 1980. År 2011 är Tema Q det till fakultetsanslaget största av de återstående fem officiella temana* med fakultetsmedel på cirka 14 miljoner och totala intäkter på 22. Verksamma vid temat enligt den senaste årsberättelsen var 3 administratörer, 7 professorer, 12 externfinansierade forskare, 14 doktorander och 9 affilierade forskare. Sedan den första disputationen 2006 har 23 doktorer utexaminerats. Cirka 400 publikationer i universitets publikationsdatabas har genererats av personer under deras anställningstid vid Tema Q. Miljön är den största för forskning om kulturens roll i samhället i Norden. Det handlar om en ganska dramatisk expansion.

Hur gick det här till ? Jag ska försöka besvara frågan med hjälp av kommenterad krönika över märkesår i Tema Q :s utveckling.** Sedan 2002, det första riktiga verksamhetsåret, kan man i detalj följa utvecklingen i temats årsberättelser. Den innehållsliga utvecklingen av forskning och forskarutbildning vid Tema Q beskrivs översiktligt i de närmaste åtta avsnitten i denna bok. Det motiverar att jag lagt huvudvikten vid utvecklingen fram till 2002. Avslutningsvis gör jag några reflektioner över dynamiken i processen.

Denna bibliografi redovisar publikationer av personer vid Tema Q under åren 2002 – 2010. Huvudsyftet är att bidra till att ge en samlad bild av verksamheten vid temat genom de texter som skrivits där.

Sammanställningen ingår i en rad projekt som Tema Q genomför i samband med jubileumssymposiet den 19 – 20 januari 2012. Symposiet firar temats tioårsdag genom en bred diskussion om temats utveckling och framtid. I diskussionsunderlaget ingår boken Kulturaliseringens samhälle: Problemorienterad kulturvetenskaplig forskning vid Tema Q 2002 - 2012, en reguljär utvärdering av forskningsmiljön som genomförs av tre framstående externa forskare, en bibliometrisk granskning och ett omfattande programarbete som engagerat medarbetarna under 2011.

Underlaget för denna bibliografi består av de publikationslistor som medarbetarna angivit i temats årsberättelser. Den första avser år 2002, det år som gäller för Tema Q:s ”riktiga” startår, då de tre nytillsatta professorerna, de ursprungliga 11 doktoranderna och en egen administratör fanns på plats. Årsberättelsen för 2011 föreligger inte ännu och under de två första åren av temats existens, 2000 – 2001, utgavs inga sådana. Någon närmare redaktionell granskning eller standardisering av posterna har inte skett. Poster som avser skrifter under publicering, eller som inte föreligger som publikt tillgänglig text, eller som eljest saknar tillräcklig bibliografisk identifikation har strukits. Även om formatmallen för medarbetarnas redovisning av publikationer i årsberättelserna varit den samma under hela perioden förekommer en del avvikelser och inkonsekvenser. I början av perioden, när det allmänna akademiska publiceringstrycket var lägre, var sannolikt även redovisningsdisciplinen sämre. För enskilda författare finns utförlig redovisning av publikaitoner i universitetets databas DIVA. www.ep.liu.se.

Bibliografin är ordnad årsvis 2010 – 2002 och alfabetiskt efter författarens namn. Undertecknade har svarat för framställningen.

Bibliography 2002 - 2012 for the department of Culture Studies, Linköping University.

Kapitlet ger en översikt av kulturbegreppets olika innebörder och användning med utgångspunkt från den historiska utvecklingen av begreppet sedan 1600-talet. Ursprunget finns det latinska ordet för odling. Det mycket varierade språkbruket "kultur" kan väsentligen återföras på fyra delvis överlappande huvudbetydelser av begreppet (1) det skönandliga eller civilisatoriska (2) det antropologiska (3) det artefaktiska och (4) det sektorsinriktade. Idéhistoriskt har begreppen etablerats i denna ordning. Kultur i betydelsen andlig odling - estetisk, vetenskaplig och intellektuell - eller ("finkultur") etableras under 1600-talet i Europa. Kultur i betydelsen av en sektor av samhället dyker upp först på 1900-talet. Kapitlet belyser hur kulturbegreppets olika huvudbetydelser avspeglas i samband med turism och hur man kan utnyttja begreppet för analys av turism. 

Vad kan hända i ett samhälle där det finns en blomstrande upplevelseindustri kopplad till ett kulturarv? Det är den fråga som författarna till Astrid Lindgrens världar i Vimmerby belyser ur en rad perspektiv. Vimmerby är fokus för deras fallstudie och de skildrar utvecklingen av lokalsamhället och den framväxande besöksnäringen kring Astrid Lindgren och hennes författarskap.Handlingskraften i Vimmerby har mestadels kommit från entreprenörer som ofta inte haft enbart snävt ekonomiska motiv utan också samhällsnyttiga ambitioner. Samtidigt är den ett uttryck för ett samhällsengagemang som har djupa rötter i staden.Kulturarvet i Vimmerby är en unik tillgång för bygden och ger kreativa möten mellan kommersiella och samhällsnyttiga intressen. I Astrid Lindgrens världar i Vimmerby diskuterar en flervetenskaplig forskargrupp bland annat kommunens agerande, lokaltidningens roll och inte minst innevånarnas erfarenheter. Gruppen hämtar lärdomar ur sina givande inblickar i Vimmerbys utveckling genom åren.

I den skriftliga rapporten ska utvärderarna inledningsvis ge en bakgrund till visionsdokumentets roll och betydelse för den regionala kulturpolitiken samt sätta dokumentet i relation till likartade dokument i ett nationellt perspektiv. Utvärderarna ska även i ett avslutande kapitel eller avsnitt ge rekommendationer och riktlinjer inför Kulturnämndens fortsatta arbete med en ny regional kulturvision.

• Har Kulturvisionen inspirerat till ett större engagemang för kultur blandmedborgarna?
• Har Kulturvisionens mål uppnåtts och/eller har målvärdena i ökad grad realiserats ikulturlivet?
• Har Kulturvisionens tankesätt, värderingar, policyprinciper och mål slagit igenom - blivit bekanta och omfattade hos beslutsfattare/handläggare/utförare/brukare/medborgare
• Har Kulturvisionen kommit till användning i policyprocessen?
• Har Kulturvisionen bidragit till att utveckla policyområdet?