liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
Publications (10 of 16) Show all publications
Lukkarinen Kvist, M. (2011). Att bo som äldre i stadsdelen Ljura. Norrköping: Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL)
Open this publication in new window or tab >>Att bo som äldre i stadsdelen Ljura
2011 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

Föreliggande skrift baserar sig på intervjuer med 21 personer bosatta i stadsdelen Ljura i Norrköping om hur det är att leva och bo i en urban miljö och hur de ser på sitt boende i förhållande till sitt åldrande. Intervjuerna gjordes år 2007. De som intervjuats är mellan 55 och 74 år gamla. De, som många andra blivande äldre och äldre, bor i hyreslägenhet. Deras liv och livsvillkor är betydelsefulla att belysa, likaså hur de ser på sitt framtida boende.

De intervjuade utgör givetvis inte någon homogen kategori. De finns inom ett relativt stort åldersspann och de har skilda bakgrunder. Deras livsvillkor och levnadsförhållanden varierar. Deras berättelse kan inte generaliseras till att gälla alla kommande äldre och äldre personer i Ljura eller annorstädes.

Bostadsbolaget Hyresbostäder tillhandahöll forskargruppen vid Nisal (Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande) vid Linköpings universitet en lista på de hyresgäster som var över 55 år gamla. Urvalet gjordes så att studien skulle omfatta ungefär lika många kvinnor som män. Av de intervjuade är 12 kvinnor och 9 män. I urvalsprocessen togs även hänsyn till att det skulle bli en någorlunda jämn åldersspridning. Många uppringda avböjde att medverka i intervjustudien och några av dem som först tackade ja drog sig ur av olika anledningar. Fem intervjuade är mellan 55 och 59 år gamla, två mellan 60 och 64 år, nio mellan 65 och 69 år och fem mellan 70 och 74 år.

Intervjuerna var byggda kring ett antal teman: Demografisk bakgrund, historisk boendekarriär, område där man bor för närvarande, tankar om åldrande och om framtidens boende. Som nämnts varierar de intervjuades bakgrund, livsvillkor och levnadsförhållanden. Det finns dock en del likheter dem emellan. De lever och åldras i en urban miljö och de bor i hyreslägenheter. De har relativt låg utbildning som för det mesta omfattar endast folkskola. De allra flesta har arbetat inom arbetaryrken. Deras ekonomiska resurser är relativt små. Ytterligare en likhet gäller deras boendekarriär. Den övervägande majoriteten har enbart bott i hyreslägenheter och de har inte planer på att byta till en annan upplåtelseform i framtiden.

De intervjuade kommer således från förhållandevis knappa förhållanden och deras berättelser om sina boendekarriärer ger inblickar i hur dåliga boendeförhållanden kunde vara så sent som på 1960-talet för en del av befolkningen i Sverige. Flytt till en modern lägenhet som var utrustad med bekvämligheter i områden som Ljura beskrivs som ”att komma till paradiset”. De flyttningar de har gjort genom livsloppet är förknippade med specifika händelser som giftermål och tillökning i familjen, skilsmässa och dödsfall.

Livet i urbana miljöer som Ljura kännetecknas av en kombination av fysisk närhet till andra människor i grannskapet och frånvaro av nära sociala kontakter med grannar. De flesta intervjuades relationer med sina grannar kan definieras som tunna band (Henning & Löfgren, 2002). Att hälsa på sina grannar och byta några ord med dem är ett exempel på sådana band. De är mycket värdefulla för grannsämjan och de bidrar till att man känner gemenskap, trygghet och tillit till sina grannar. En del har erfarenheter av störande grannar, vilket minskar trivseln i grannskapet. Men livet inklusive social samvaro med andra utspelar sig inte enbart i Ljura. De intervjuades sociala nätverk bestående av familjemedlemmar och släktingar, vänner och gamla arbetskamrater sträcker sig utanför Ljuras gränser, de finns i det övriga Norrköping, men också ute i landet och i vissa fall i andra länder.

Studien visar att de allra flesta intervjuade trivs mycket bra i Ljura. Stadsdelen har många goda egenskaper; närhet till Norrköpings centrum och till stora köpcentra, grönska och den stora Ljuraparken. Ytterligare en egenskap som omnämns är lugnet. Flera menar dock att Ljura numera är nedgånget och att det har blivit oroligare och tryggare i området jämfört hur det var tidigare. En del intervjuade avstår på grund av känsla av otrygghet från att röra sig ute på kvällar och nätter, både i Ljura och i det övriga Norrköping. Ljura är inte enbart byggnader, vägar, stigar och parker. Ljura som plats skapas när de som bor där upplever den, tolkar intryck av det som finns där och berörs känslomässigt. Den skapas av människors närvaro och aktivitet. Ljura är förknippat med minnen och erfarenheter.

Av studien framgår också att de allra flesta intervjuade inte funderar särskilt mycket på åldrandet och dess konsekvenser vad gäller deras boende. De trivs med sina lägenheter och vill gärna bo kvar. Flyttbenägenheten är med andra ord låg även om några nyligen har flyttat eller är i färd med att göra det. Flera intervjuade menar att det finns ett par faktorer som kan leda till att de måste flytta. Den ena är att de flesta husen har besvärliga trappor och saknar hiss. De tror att de förr eller senare måste flytta till ett hus med hiss. Den andra är  hushållsekonomin. Några funderar på att flytta till en billigare lägenhet på grund av att de hyser farhågor för att hyrorna kommer att höjas. De anser att deras ekonomi saknar marginaler för hyreshöjningar.

Place, publisher, year, edition, pages
Norrköping: Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL), 2011. p. 80
Series
Skrifter från NISAL ; 7
Keywords
Boende, Äldre, Norrköping, Ljura
National Category
Other Social Sciences Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-114315 (URN)9789173930369 (ISBN)
Available from: 2015-02-18 Created: 2015-02-18 Last updated: 2018-01-11Bibliographically approved
Andersson, J., Lukkarinen Kvist, M., Nilsson, M. & Närvänen, A.-L. (2011). Att leva med tiden: Samhälls- och kulturanalytiska perspektiv på ålder och åldrande (1ed.). Lund: Studentlitteratur
Open this publication in new window or tab >>Att leva med tiden: Samhälls- och kulturanalytiska perspektiv på ålder och åldrande
2011 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

Att leva med tiden handlar om vad ålder och åldrande kan betyda i olika sammanhang och hur betydelsen förändras över tid och rum. I boken diskuteras olika samhälls- och kulturvetenskapliga perspektiv på ålder och åldrande. Boken belyser vilka konsekvenser vetenskapliga sätt att se på åldrande kan få i analys av, och relation till, vardagsliv, vetenskaplig verksamhet och i det offentliga livet. Förutom historiska tillbakablickar presenteras också teorier om ålder, normalitet och identitet samt ålder ur ett intersektionellt perspektiv.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur, 2011. p. 173 Edition: 1
Keywords
Aging -Social aspects, Older people-Sweden, Äldre, Åldrande- Sverige
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-74440 (URN)978-91-44-05524-4 (ISBN)
Available from: 2012-01-27 Created: 2012-01-27 Last updated: 2018-07-03Bibliographically approved
Lukkarinen Kvist, M. (2011). "Varför skall man bo någon annanstans om man kan bo här?": att bo, leva och åldras på landsbygden : rapport nr 2 från forskningsprojektet Boende, åldrande, livslopp på landsbygden. Linköping: Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL), Linköpings universitet
Open this publication in new window or tab >>"Varför skall man bo någon annanstans om man kan bo här?": att bo, leva och åldras på landsbygden : rapport nr 2 från forskningsprojektet Boende, åldrande, livslopp på landsbygden
2011 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

Föreliggande rapport baserar sig på en intervjustudie i Ydre kommun i Östergötland av hur det är att bo, åldras och leva på landsbygden. Studiens syfte är att få djupare förståelse för enskilda individers tankar, erfarenheter och upplevelser. I fokus finns personer som är mellan 55 år och 74 år gamla. Det finns stereotypa föreställningar om att alla människor erfar åldrandet på samma sätt och att de har liknande behov, önskningar och förutsättningar. I själva verket finns det många sätt att åldras. Åldrandets villkor är olika och varje individ har sina egna unika erfarenheter och upplevelser (Snellman, 2009). Ingen ålderskategori är homogen vad gäller till exempel klasstillhörighet, ekonomiska förutsättningar, livsform och hälsa, eller sexuell läggning, religiös och etnisk tillhörighet. Också boendeformer varierar, så även boendemiljöer, en del lever och åldras i urbana miljöer och en del i rurala miljöer. För att öka förståelsen för de olika åldrandena är det nödvändigt att studera den plats där människor lever och åldras samt deras relation till dessa platser (Chapman & Peace, 2008). Rapporten utgör ett bidrag till diskussionen om äldres boendeförhållanden och boendebehov ur landsbygdsperspektiv.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL), Linköpings universitet, 2011. p. 114
Series
Skrifter från NISAL ; 4
Keywords
Äldre, Sverige, Landsbygdssociologi
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-114312 (URN)9789173931960 (ISBN)
Available from: 2015-02-18 Created: 2015-02-18 Last updated: 2018-01-11Bibliographically approved
Hagberg, J.-E., Abramsson, M. & Lukkarinen Kvist, M. (2010). Politik för det goda åldrandet: boendets variationer för äldre och gamla. In: Tora Friberg, Sabrina Thelander (Ed.), Samtal pågår: från forskare till politiker och tjänstemän i kommuner (pp. 117-130). Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier
Open this publication in new window or tab >>Politik för det goda åldrandet: boendets variationer för äldre och gamla
2010 (Swedish)In: Samtal pågår: från forskare till politiker och tjänstemän i kommuner / [ed] Tora Friberg, Sabrina Thelander, Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier , 2010, p. 117-130Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier, 2010
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2010:1
Keywords
Äldreomsorg
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-116344 (URN)9789173934176 (ISBN)
Available from: 2015-03-26 Created: 2015-03-26 Last updated: 2015-03-26Bibliographically approved
Abramsson, M., Hagberg, J.-E., Lukkarinen Kvist, M. & Nord, C. (Eds.). (2010). Rum för åldrande. Essäer om äldres boende: Essäer skrivna i forskarutbildningskursen Äldres boende, NISAL 2009. Norrköping: Linköpings universitet
Open this publication in new window or tab >>Rum för åldrande. Essäer om äldres boende: Essäer skrivna i forskarutbildningskursen Äldres boende, NISAL 2009
2010 (Swedish)Collection (editor) (Other academic)
Abstract [sv]

Höstterminen 2009 genomförde vi en forskarutbildningskurs om äldres boende. Kursens huvudsyfte var att kritiskt behandla den mycket varierande forskning om hem, boende, grannskap och åldrandets villkor som pågår. Kursens nav var diskutera och pröva teorier och metoder som innebär att sociala och kulturella förhållande studeras i relation till den fysiska miljöns utformning.

Uppgiften att studera äldres boende och boendet under åldrandet är närmast outtömlig. Så mycket av livet utspelas och avgörs av var och hur man bor. Bostaden är ett rum för livet som för de flesta ökar i betydelse när man blir gammal. Man tillbringar mer tid i bostaden. Bostadens utformning kan underlätta eller försvåra vardagslivet. Att bli gammal betyder också att förändra sitt förhållningssätt till hemmet och det grannskap där hemmet finns.

Det säger sig självt att det finns mycket stora variationer mellan olika äldre människors boende – beroende på ålder, livslopp och boendekarriär, sociala förhållanden, ekonomiska resurser, intressen och behov av vardaglig hjälp och stöd. Variationen är lika stor bland de äldre som i andra åldersgrupper, kanske till och med större eftersom det utöver de vanliga bostadsformerna också finns alternativ som är särskilt avsedda för äldre - seniorlägenheter, livsstilsboenden, trygghetsboenden och särskilda boenden.

Sedan ett femtontal år har det vuxit fram en bostadsmarknad som speciellt vänder sig till äldre eller personer som vill utforma sitt boende så att de passar det liv de vill leva. Man kan se detta som ett sätt för bostadsmarknadens aktörer att möta att antalet äldre blir fler och att detta förhållande kommer att påverka deras verksamhet i en rad avseenden. Forskning om hur de nya boendena utvecklas över tid är betydelsefull. Kommer boende i seniorhus att göra åldrandet mer meningsfullt och bidra till att de som bor där kan utveckla det civila samhället? Eller kommer seniorhusen att förstärka klyftorna mellan olika äldre och avskilja vissa från det omgivande samhället?

Kursen hade tre teman: Stadsdelen och orten som rum för det lokala livet, det särskilda boendet som rum för hemliv, vård och omsorg samt generation, boende och flyttmönster. Undervisningen och arbetet i kursen byggdes upp av flera delar. En del bestod av föreläsningar och seminarier som syftade till att ge en översikt av den teoretiska litteraturen som behandlar rumsliga fenomen. En del av kursen behandlade hur boendet för äldre har utvecklats och kan komma att utvecklas i förhållande till bostads- och äldrepolitik. En tredje del syftade till att knyta det teoretiska innehållet till praktiken. Tre fältbesök genomfördes i olika bostadsmiljöer för äldre: ett hyreshusområde i Norrköping, ett nytt seniorbonde och ett nyöppnat särskilt boende. En del av kursens bestod av deltagarnas egna arbeten. Kanske var denna del den viktigaste. Var och en skrev en essä om en fråga som engagerade särskilt. I de flesta fall handlade det om att knyta sitt eget pågående avhandlingsarbete eller sin yrkespraktik till en specifik frågeställning inom kursens ram.

Essäerna kom att handla om en rad olika aspekter av äldres boende. Några tog upp analytiska och teorigenererade frågor som kunde kopplas till bl.a. fältbesöken, några utnyttjade empiri som man samlat i andra sammanhang, några diskuterade äldres boende och omsorg i specifika geografiska eller sociala kontexter. Essäerna behandlar frågor av stor relevans, i flera fall på ett oväntat och idérikt sätt. Därför har vi samlat några av kursens essäer i denna kursantologi.

Lärare på kursen var Marianne Abramsson, Jan-Erik Hagberg, Mirjaliisa Lukkarinen Kvist och Catharina Nord, alla från NISAL samt Chris Phillipson från Keele University.

Place, publisher, year, edition, pages
Norrköping: Linköpings universitet, 2010. p. 66
Series
Skrifter från NISAL ; 1
Keywords
Åldrande, Boende, Åldrandet, Bostäder för äldre, Levnadsförhållanden
National Category
Other Social Sciences not elsewhere specified
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-64086 (URN)9789173933070 (ISBN)
Available from: 2011-01-12 Created: 2011-01-12 Last updated: 2017-01-31Bibliographically approved
Lukkarinen Kvist, M. (2009). ”Gift er så att barnet får en laglig far!”: Om familjegenerationer och strategier i transnationella relationer (1ed.). In: Håkan Jönson (Ed.), Åldrande, åldersordning, ålderism: (pp. 79-95). Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>”Gift er så att barnet får en laglig far!”: Om familjegenerationer och strategier i transnationella relationer
2009 (Swedish)In: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, p. 79-95Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

I detta kapitel ska jag i första hand utifrån detta brev från min mor, men också utifrån de intervjuer som jag gjorde med sverigefinnar för min av-handling (Lukkarinen Kvist 2006), beskriva och analysera hur familjestrate-gier i form av normer och värderingar förmedlas från en äldre familjegene-ration till en annan i transnationella relationer.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2009 Edition: 1
Series
Linköping University Interdisciplinary Studies, ISSN 1650-9625 ; 10
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-60016 (URN)978-91-7393-713-9 (ISBN)
Available from: 2010-10-04 Created: 2010-10-04 Last updated: 2013-05-15Bibliographically approved
Lukkarinen Kvist, M. (2007). En grav som ingen sköter är en sorglig syn. In: Östen Wahlbeck (Ed.), Ny migration och etnicitet i Norden: Östen Wahlbeck (red.) (pp. 37-57). Åbo: Åbo Akademi
Open this publication in new window or tab >>En grav som ingen sköter är en sorglig syn
2007 (Swedish)In: Ny migration och etnicitet i Norden: Östen Wahlbeck (red.) / [ed] Östen Wahlbeck, Åbo: Åbo Akademi , 2007, p. 37-57Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Åbo: Åbo Akademi, 2007
Keywords
identitet tillhörighet gravplats
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-51080 (URN)978-95-2121942-9 (ISBN)
Available from: 2009-10-16 Created: 2009-10-16 Last updated: 2013-08-14Bibliographically approved
Lukkarinen Kvist, M. & Olsson, E. (2007). Hem och tillhörighet: Sverigefinnars transnationella relationer och nätverk (1ed.). In: Erik Olsson,Catarina Lundqvist,Annika Rabo (Ed.), Transnationella rum: Erik Olsson (red.) (pp. 357-380). Umeå: Boréa
Open this publication in new window or tab >>Hem och tillhörighet: Sverigefinnars transnationella relationer och nätverk
2007 (Swedish)In: Transnationella rum: Erik Olsson (red.) / [ed] Erik Olsson,Catarina Lundqvist,Annika Rabo, Umeå: Boréa , 2007, 1, p. 357-380Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Internationell migration och ökade etniska spänningar har skapat förutsättningar för utvecklingen av sociala, politiska och ekonomiska relationer som överskrider nationsgränser. Gränslösa gemenskaper uppstår där människor och platser knyts samman i ett globalt rum. De båda begreppen transnationalism och diaspora är centrala inom detta nydanande forskningsområde."Transnationella rum" ger nya insikter och perspektiv på identiteter och kulturella processer i en värld som länkats ihop av globaliseringen.Författare: Minoo Alinia, Tobias Hübinette, Ingemar Grandin, Per Gustafson, Sara Johnsdotter, Mirjaliisa Lukkarinen Kvist, Catarina Lundqvist, Erik Olsson, Maja Povrzanovic Frykman, Tünde Puskás, Annika Rabo, Lena Sawyer, Östen Wahlbeck, Lisa Åkesson.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Boréa, 2007 Edition: 1
Keywords
Transnationella relationer
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-51088 (URN)978-91-89140-52-3 (ISBN)918-91-4052-4 (ISBN)
Available from: 2009-10-16 Created: 2009-10-16 Last updated: 2013-08-14Bibliographically approved
Lukkarinen Kvist, M. (2006). Helping us remember. In: Maria Lähteenmäki, Hanna Snellman (Ed.), Passages Westward: (pp. 128-139). Helsinki: Finnish literature society
Open this publication in new window or tab >>Helping us remember
2006 (English)In: Passages Westward / [ed] Maria Lähteenmäki, Hanna Snellman, Helsinki: Finnish literature society , 2006, p. 128-139Chapter in book (Other academic)
Abstract [en]

The West has always been a resource for the Finns. Scholars, artists and other professionals have sought contacts from Europe throughout the centuries. The Finnish experience in Western Europe and the New World is a story of migrant labourers, expatriates and specialists working abroad. But you don't have to be born in Finland to be a Finn. The experiences of second-generation Finnish immigrants and their descendants open up new possibilities for understanding the relationship between Finland and the West. The Finnish passage westward has not always crossed national borders. Karelian evacuees headed west, as did young people from the Finnish countryside when opportunities to make a living in agriculture and forestry diminished in the post-war era. The legacy of these migrants is still visible in the suburbs of Finnish cities today. This book is a joint effort of the Department of Ethnology and the Department of History at the University of Helsinki. It was written by Ph. D. students supervised by Academy Research Fellows Maria Lähteenmäki and Hanna Snellman, in collaboration with colleagues abroad interested in current research in ethnology and history.

Place, publisher, year, edition, pages
Helsinki: Finnish literature society, 2006
Keywords
Identifikation tillhörighet hemort historia minne
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-51081 (URN)10343223 (Local ID)951-746-894-6 (ISBN)978-95-174-6894-7 (ISBN)10343223 (Archive number)10343223 (OAI)
Available from: 2009-10-16 Created: 2009-10-16 Last updated: 2013-09-11Bibliographically approved
Lukkarinen Kvist, M. (2006). Hon skriver om oss. In: Anna-Liisa Närvänen & Elisabet Näsman (Ed.), Etik i forskningens vardag: (pp. 43-65). Norrköping: Tema Äldre och åldrande, Linköpings universitet
Open this publication in new window or tab >>Hon skriver om oss
2006 (Swedish)In: Etik i forskningens vardag / [ed] Anna-Liisa Närvänen & Elisabet Näsman, Norrköping: Tema Äldre och åldrande, Linköpings universitet , 2006, p. 43-65Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Norrköping: Tema Äldre och åldrande, Linköpings universitet, 2006
Keywords
Etik i forskningen
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-51076 (URN)10239975 (Local ID)10239975 (Archive number)10239975 (OAI)
Available from: 2009-10-16 Created: 2009-10-16 Last updated: 2013-09-11Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications