liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publications (10 of 56) Show all publications
Jonsson, R. & Syssner, J. (2018). New demography, old infrastructure: the management of fixed assets in shrinking municipalities in Sweden. In: Gert-Jan Hospers and Josefina Syssner (Ed.), Dealing with Urban and Rural Shrinkage: Formal and Informal Strategies (pp. 31-44). Zürich: LIT Verlag GmBH and Co. KG Wien
Open this publication in new window or tab >>New demography, old infrastructure: the management of fixed assets in shrinking municipalities in Sweden
2018 (English)In: Dealing with Urban and Rural Shrinkage: Formal and Informal Strategies / [ed] Gert-Jan Hospers and Josefina Syssner, Zürich: LIT Verlag GmBH and Co. KG Wien , 2018, p. 31-44Chapter in book (Other academic)
Abstract [en]

 large minority of municipalities, especially in the rural parts of the vast Scandinavian country, face declining population numbers. Studies show that demographic decline has brought about severe challenges to these municipalities. Jonsson and Syssner argue that most of Swedish communities do not account for declining population numbers in the management of their fixed assets, like the maintenance of public buildings, water supply networks and sewage pipes. Jonsson and Syssner also shows that adaptation strategies for real estate are much more common than adaptation strategies for other types of assets. This is a worrying situation for shrinking rural areas, since this lack of adjustment ultimately may result in growing welfare differences in Sweden.

Place, publisher, year, edition, pages
Zürich: LIT Verlag GmBH and Co. KG Wien, 2018
National Category
International Migration and Ethnic Relations Globalisation Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-144808 (URN)9783643908223 (ISBN)9783643958228 (ISBN)3643908229 (ISBN)
Available from: 2018-01-31 Created: 2018-01-31 Last updated: 2018-02-20Bibliographically approved
Syssner, J., Häggroth, S. & Ramberg, U. (Eds.). (2017). Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling
2017 (Swedish)Collection (editor) (Other academic)
Abstract [sv]

centrum för kommunstrategiska studier (CKS) har i två decennier verkat som ett centrum för forskning och samverkan vid Linköpings universitet. CKS bedriver forskning med målet att fördjupa strategiskt relevant kunskap för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Det gör vi genom akademiska fora och genom samverkan med kommuner och regioner. Genom det långsiktiga stödet från Linköpings universitet och kommunerna i Östergötland har kännedom om CKS verksamhet spridits och vi har kunnat erfara att vi utvecklats i riktning mot att etablera oss som ett nationellt kraftcentrum för strategisk kommunforskning.

I samband med att CKS fyller tjugo år vill vi stanna upp och reflektera över den brytningstid som vi uppfattar att svenska kommuner befinner sig i. Det finns en offentlig diskussion och debatt om vilken väg kommunerna ska ta och den debatten vill vi delta i. Detta är bakgrunden till denna antologi, till vilken ett 30-tal författare som alla har stor erfarenhet av kommunala frågor har bjudits in. Forskare, experter, journalister, politiker och tjänstepersoner skriver alla om frågor som rör kommunernas framtid.

Författarna behandlar olika frågor som i dag hamnar högt uppe på kommunernas agendor; förutsättningarna för lokal demokrati, spänningar mellan stad och land, global uppvärmning, lokal utveckling och näringslivsutveckling, migration och integration och effekterna av demografisk förändring. Genom att låta författarna diskutera och reflektera kring dessa frågor hoppas vi att den här antologin bidrar till en kunskapsbaserad, nyanserad och konstruktiv framtidsdiskussion. Vår förhoppning är att antologin ska komma att läsas av politiker, tjänstepersoner, experter, lärare, studenter, journalister och andra som är intresserade av de frågor som boken behandlar.

Tack

Den här antologin har kunnat förverkligas genom stöd och arbetsinsatser från många. Här har Anna Valentinsson, kommunikatör vid CKS och Johan Ekfeldt, som språkgranskat texterna, varit helt centrala. Ett stort tack vill vi också rikta till våra långsiktiga finansiärer; Linköpings universitet, kommunerna i Östergötland och Region Östergötland.

Norrköping 19 september 2017

Martin Klinthäll, föreståndare

Brita Hermelin, vetenskaplig ledare

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2017. p. 242
Keywords
Kommunalförvaltning, Forskning, Sverige
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-142783 (URN)9789176854204 (ISBN)
Note

Medförfattare till denna antologi

Hans Antonson, Mats Alvesson, Lina Bjerke, Erik Eriksson, Gissur Ó Erlingsson, Mattias Goldmann, Ulla-Karin Hellsten, Brita Hermelin, Mattias Hjerpe, Robert Hrelja, Karolina Isaksson, Kerstin Johansson, Robert Jonsson, Hans Knutsson, Markus Larsson, Anders Lidström, Kristin Linderoth. Ola Mattisson, Charlotta Mellander, Lisa Pelling, Siv Sandberg, Anna Sandborgh, Sofie Storbjörk, Anna Thomasson, Peyman Vahedi, Annika Wallenskog, Johan Wänström och Jörgen Ödalen

Available from: 2017-11-03 Created: 2017-11-03 Last updated: 2018-07-03Bibliographically approved
Syssner, J. (2017). Informal Planning in Depopulating Rural Areas: A resource-based view on informal planning practices. European Countryside, 9(3), 458-472
Open this publication in new window or tab >>Informal Planning in Depopulating Rural Areas: A resource-based view on informal planning practices
2017 (English)In: European Countryside, ISSN 1803-8417, E-ISSN 1803-8417, Vol. 9, no 3, p. 458-472Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Planning research has increasingly recognised that planning in depopulating areas differs from planning in growth areas. Several studies have sought to identify planning theories and strategies that are capable of meeting the challenges presented by depopulating areas. However, most of these studies and strategies are based on dense urban environments. This paper seeks to add to planning theory and practice by focusing on informal planning practices in rural depopulating areas. Starting from a resource-based view, the paper introduces an analytical framework that allows a systematic examination of the resources that are generated through informal planning practices in such areas.

Place, publisher, year, edition, pages
Brno: De Gruyter Open, 2017
Keywords
Planning; informality; informal planning; resource-based approach; resource-based theory
National Category
Human Geography
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-142080 (URN)10.1515/euco-2017-0027 (DOI)
Funder
Swedish Research Council Formas
Available from: 2017-10-20 Created: 2017-10-20 Last updated: 2017-11-29Bibliographically approved
Syssner, J. (2017). Verksamhetsberättelse 2016: Centrum för kommunstrategiska studier CKS. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Verksamhetsberättelse 2016: Centrum för kommunstrategiska studier CKS
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2017. p. 63
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2017:3
Keywords
Kommunal planering, Sverige
National Category
Public Administration Studies Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-139507 (URN)9789176855362 (ISBN)
Available from: 2017-08-07 Created: 2017-08-07 Last updated: 2018-01-25Bibliographically approved
Jonsson, R. & Syssner, J. (2016). Demografianpassad infrastruktur?: Om hantering av anläggnings-tillgångar i kommuner med minskande befolkningsunderlag. Nordisk Administrativt Tidsskrift, 93(3), 45-64
Open this publication in new window or tab >>Demografianpassad infrastruktur?: Om hantering av anläggnings-tillgångar i kommuner med minskande befolkningsunderlag
2016 (Swedish)In: Nordisk Administrativt Tidsskrift, ISSN 0029-1285, Vol. 93, no 3, p. 45-64Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Vi har i en rad studier undersökt huruvida effekter och policyimplikationer av långvarig befolkningsminskning beskrivs i kommunala styrdokument. Denna artikel bygger på en delstudie vars övergripande syfte varit att öka förståelsen för hur man i krympande kommuner hanterar och planerar för sina anläggningstillgångar. Vi har här intresserat oss specifikt för huruvida kommunerna i budget och årsredovisningar beskriver sina anläggningstillgångar avseende status och underhåll. Vi har också intresserat oss för i vilken mån kommunerna i dessa dokument drar slutsatser om vilka konsekvenser en förändrad demografi har för hur kommunerna ska planera för sina anläggningstillgångar. Syftet med vår art ikel är därmed att diskutera i vilken mån kommunernas budgetar och årsredovisningar är sammanhang där kommunerna beskriver sina anläggningstillgångar avseende status och underhåll, och huruvida kommunerna här beskriver strategier för hur anläggningstillgångarna ska kunna anpassas till en ny demografisk situation. Strategier kan finnas i andra dokument, men budget och årsredovisningar är för kommunerna tvingande dokument som underställs kommunfullmäktige varje år. I dessa dokument ska kommunerna inför medborgarna redogöra på vilket sätt de svarar upp mot kraven på god ekonomisk hushållning. Anläggningstillgångarnas status, underhåll och demografianpassning har dessutom uppenbara ekonomiska implikationer, vilket gör att budget och årsredovisning torde vara de styrdokument där kommunen i första hand beskriver dessa förhållanden.

Vår ambition har varit att undersöka kommuner som har ett minskande befolkningsunderlag, men som i övrigt har varierande förutsättningar och karaktär. Studien baseras därför på ett systematiskt urval av kommuner, där urvalet baserades på geo-grafiskt läge, närhet till större tätort samt befolkningsstorlek.

Place, publisher, year, edition, pages
Nordiska administrativa förbundet (NAF), 2016
National Category
Globalisation Studies Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-137647 (URN)
Available from: 2017-05-23 Created: 2017-05-23 Last updated: 2018-07-03Bibliographically approved
Syssner, J., Johansson, K., Erlingsson, G., Hermelin, B., Jonsson, R., Thelander, S. & Wänström, J. (2016). Den nyttiga kritiken: om interaktiv metod inom svensk kommunforskning. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Den nyttiga kritiken: om interaktiv metod inom svensk kommunforskning
Show others...
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sedan 1997 är det lagstadgat i Högskolelagen att det ingår i universitetens och högskolornas uppgifter att samverka med det omgivande samhället och att verka för att forskningsresultaten kommer till nytta. Detta är en viktig bakgrund till denna rapport genom vilken forskarna vid CKS diskuterar förhållningssätt till de krav som ställs på forskningen idag. Vi menar att den forskning som växer fram ur samtidens krav på samhällsrelevans och nytta är värdefull på flera sätt. Samtidigt får dessa krav konsekvenser för hur forskningen planeras, genomförs och rapporteras. Vår avsikt är att beskriva hur forskning kan genomföras på ett sådant sätt att kraven på samhällsrelevans och nytta tillgodoses, samtidigt som man värnar forskarens strävan att vara teoretiskt förankrad, kritisk och oberoende. Vi beskriver detta i termer av interaktiv och kritisk forskning. Två par av nyckelord är i centrum för diskussionen om den forskningsansats som beskrivs i rapporten; samhällsrelevans och nytta; interaktivitet och kritisk analys.

Den interaktiva karaktären av forskningsansatsen betyder att forskarna har återkommande kontakter med företrädare för fältet under hela forskningsprocessen – från planeringsstadiet till dess att forskningen avslutats. Den kritiska analysen sker utifrån ett reflexivt förhållningssätt och vetenskaplig grund. För kritiskt förhållningssätt är vetenskaplig analys det huvudsakliga ”verktyget”. Utan teorier är det omöjligt att genomföra forskning av hög kvalitet. Vetenskaplig analys sker utifrån olika forskningstraditioner och forskningsperspektiv, exempelvis det pragmatiska, konstruktivistiska eller det politiskt-normativa.

I diskussionen lyfter vi även fram vikten av att beakta etiska frågor. I interaktiv forskning som utvecklas genom långvarig samverkan utvecklas relationer till företrädarna för praktiken. Det är viktigt att reflektera över hur tillitsfulla relationer kan bibehållas, samtidigt som vi bedriver forskning och presenterar resultat som understundom kan uppfattas som känsliga och oönskade.

Det är också viktigt att betona vikten av att publicera resultat från interaktiv, kritisk forskning i internationella vetenskapliga tidskrifter. På så sätt blir forskningen granskad och kvalitetssäkrad och ett bidrag till det akademiska fältet lämnas. Forskarnas kompetens skärps. På detta sätt sker det ett ömsesidigt utbyte mellan det som kan beskrivas som teoretisk forskning och samhällsrelevant forskning.

I rapporten argumenterar vi för att interaktiv och kritisk forskning bidrar till att fördjupa samhällsrelevansen i ett forskningsprojekt, utan att den vetenskapliga kvaliteten eller forskarens frihet hotas. Samhällsrelevans diskuteras utifrån hur en forskningsfråga har relevans för en specifik aktör eller organisation, exempelvis en kommun, så väl som för ett vidare sammanhang, exempelvis för andra kommuner mer generellt. I interaktionen mellan kommun och forskare, sker en ”översättning” mellan kommunens problem och en formulerad forskningsfråga. Interaktiviteten med ”fältet” får konsekvenser för vilken empirisk data forskarna får tillgång till och kvaliteten av denna. Interaktiveten ger goda förutsättningar för att stärka validiteten och reliabilitet av data samt analysen av data och på så sätt uppnå initierade forskningsresultat och slutsatser.

Vad gäller nytta är det ett svårfångat begrepp. Nytta kan uppstå på kort eller lång sikt. Om det är till nytta för en aktör eller organisation är det inte säkert att det är till nytta för andra. Resultaten från interaktiv och kritisk forskning syftar både till att bidra till samverkanspartens utvecklingsarbete och till den allmänna samhällsdebatten och kunskapsutvecklingen. Forskningskommunikationen bör bidra till en fortsatt öppen konstruktiv debatt snarare än utgöra ett försök till att styra diskussionerna mot ett förbestämt mål.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2016. p. 26
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2016:1
Keywords
Kommunalförvaltning, Forskning, Sverige
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-125906 (URN)9789176858233 (ISBN)
Available from: 2016-03-08 Created: 2016-03-08 Last updated: 2017-11-06Bibliographically approved
Syssner, J. (2016). Verksamhetsberättelse 2015: Centrum för kommunstrategiska studier CKS. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Verksamhetsberättelse 2015: Centrum för kommunstrategiska studier CKS
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2016. p. 62
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2016:3
National Category
Public Administration Studies Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-127515 (URN)978-91-7685-800-4 (ISBN)
Available from: 2016-04-29 Created: 2016-04-29 Last updated: 2018-01-10Bibliographically approved
Persson, B. & Syssner, J. (2015). Lokal forskningspolitik: ett nytt kommunalt politikområde?. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Lokal forskningspolitik: ett nytt kommunalt politikområde?
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Svenska kommuner har under det senaste decenniet blivit allt viktigare forskningspolitiska aktörer. Kommunerna samverkar allt mer med forskare och forskningsmiljöer, och fungerar i ökad utsträckning också som finansiärer av forskning. Nya organ för kommunal forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) och samverkan mellan kommun och universitet har etablerats. På så vis tycks kommunal forskningspolitik ha vuxit fram som ett nytt politikområde i Sverige. Det är emellertid relativt outforskat i vilken mån kommunerna formulerar sammanhållna strategier och mål för den forskningspolitik de bedriver. Det är också i hög utsträckning outforskat vilka överväganden som ligger till grund för att svenska kommuner väljer att stödja forskning.

Mot bakgrund av ovanstående har vi i denna rapport undersökt i vilken mån svenska kommuner formulerat och antagit specifika forskningspolitiska strategier i förhållande till universitet och högskolor. Syftet med vår rapport är att på detta vis öka kunskapen om en framväxande kommunal forskningspolitik. Följande frågeställningar har varit vägledande i vårt arbete.

  • Vilka forskningspolitiska motiv kan identifieras i kommunernas strategier för samverkan med universitet och högskolor?
  • Vilka former för samverkan med universitet och högskola beskrivs av kommunen?
  • Var har frågan om samverkan med universitet och högskola placerats i den kommunala organisationen?

Studien är baserad på ett strategiskt urval av de 31 kommuner i Sverige som hyser en statlig högskola eller ett statligt universitet. Vi har valt ut sex kommuner av olika storlek och geografiskt läge för att på så vis inkludera små, medelstora och stora kommuner med spridning över hela landet. Vi har i studien analyserat dokument där kommunerna beskriver sina strategier för forskning och/eller samverkan med universitet och högskola. Dokumenten har analyserats med hjälp av kvalitativ textanalys.

Vi har i vår studie identifierat två primära forskningspolitiska motiv bakom kommunernas strategier för samverkan med universitet och högskolor. För det första ser man universitet och högskola som en viktig aktör för att främja kompetensutveckling och evidensbaserade verksamheter i den kommunala organisationen, i det lokala näringslivet och för kommuninvånarna. Här förefaller de forskningspolitiska motiven i hög grad vara sammankopplade med utbildningspolitiska mål. För det andra ser man universitet och högskolor som en betydande resurs vad gäller att tillgodose tillväxt- och utvecklingspolitiska behov så som sysselsättning, konkurrenskraft och företagsetablering. Här blir universitetet ett led i det mer övergripande närings- och välfärdspolitiska arbetet. I de minsta kommunerna i vårt urval trycker man mer på  tillväxtorien terade motiv, ofta knutet till teknisk utveckling och  innovationer, medan man i de något större kommunerna i lika hög grad betonar motiv som har med den kommunala organisationens kunskapsutveckling att göra.

Vad gäller samverkansformerna, så ser vi att samverkan beskrivs både som strukturer för mer generell samverkan och som mer specifika och målinriktade verksamheter. Det innebär att vi kan se att det i flera fall finns en ambition att skapa tydliga strukturer – till exempel i form av gemensamma forum– där möten och samverkan ska ske. Samtidigt förekommer mer utfallsorienterade resonemang, som t.ex. att stödja specifika projekt för näringslivsutveckling eller evidensbaserad kunskapsanvändning. Det finns skillnader i hur kommunerna väljer att beskriva olika samverkansformer. Medan de mindre kommunernas samverkan ofta beskrivs i form av avtal med en specifik högskola, är de större kommunernas samverkansaktiviteter bredare (samarbete bedrivs med flera högskolor) och i praktiken uppsplittrade på flera olika aktiviteter. Vad gäller var samverkan placeras organisatoriskt, så har vi noterat att det i de flesta dokument som vi analyserat uttrycks tydligt att kommunstyrelsen har (eller borde ha) ett övergripande ansvar för kommunens olika forskningspolitiska satsningar och samarbeten, även om verksamheten i praktiken är starkt decentraliserad. Ett flertal kommuner tycks dock också förespråka en gemensam styrning – där styrningen utövas i dialog mellan kommunen, dess verksamhetsföreträdare och lärosätet.

Vi har i vår studie också funnit att det som skulle kunna vara forskningspolitiska strategidokument, inte riktigt gör skäl för den benämningen. Fokus i strategierna ligger främst på universitetens roll inom utbildning, kompetenshöjning, tillväxt och som draglok för att öka antalet medborgare i kommunen. Vi ser detta som en indikation på att kommunernas långsiktiga planer kring forskningsfrågor fortfarande är ganska outvecklade. När det gäller universitetens roll för en mer generell kunskaps- och utvecklingspolitik verkar kommunerna vara mindre aktiva. Vi ser också ett stort behov av ytterligare studier på detta relativt outforskade område.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2015. p. 37
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2015:6
Keywords
Forskningsanslag, Forskningspolitik, Kommunal verksamhet, Sverige
National Category
Public Administration Studies Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-123444 (URN)9789176858820 (ISBN)
Available from: 2015-12-17 Created: 2015-12-17 Last updated: 2018-01-10Bibliographically approved
Erlingsson, G. Ó., Syssner, J. & Ödalen, J. (2015). Strategier för att möta småkommunernas utmaningar. Stockholm: SNS förlag
Open this publication in new window or tab >>Strategier för att möta småkommunernas utmaningar
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Idag har en av fyra kommuner färre än 10 000 invånare. Fallande befolkningstal i många av Sveriges småkommuner gör det svårare att uppfylla välfärdsåtaganden. I denna skrift ges en historisk bakgrund till dagens situation. Därefter inventeras och värderas de vanligaste förslagen på hur dessa utmaningar ska mötas: 1) sammanslagning av kommuner, 2) införande av asymmetriskt styrelseskick samt 3) satsningar på utökad mellankommunal samverkan. Författarna presenterar även en fjärde möjlig strategi: att uppmuntra små och krympande kommuner att aktivt formulera en medveten anpassningspolitik.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: SNS förlag, 2015. p. 17
Series
SNS Analys, ISSN 2001-9742 ; 2015:26
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-117695 (URN)
Available from: 2015-05-07 Created: 2015-05-07 Last updated: 2017-11-06Bibliographically approved
Syssner, J. (2015). Visioner som formar platsen: – Om visionsdriven styrning i den lokala utvecklingspolitiken. Geografiska Notiser (1), 41-48
Open this publication in new window or tab >>Visioner som formar platsen: – Om visionsdriven styrning i den lokala utvecklingspolitiken
2015 (Swedish)In: Geografiska Notiser, ISSN 0016-724X, no 1, p. 41-48Article in journal (Other academic) Published
National Category
Human Geography
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-117958 (URN)
Available from: 2015-05-18 Created: 2015-05-18 Last updated: 2017-12-04Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-7607-7029

Search in DiVA

Show all publications