liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Roback, Kerstin
Publications (10 of 53) Show all publications
Lundqvist, M., Levin, L.-Å., Roback, K. & Alwin, J. (2018). The impact of service and hearing dogs on health-related quality of life and activity level: a Swedish longitudinal intervention study. BMC Health Services Research, 18, Article ID 497.
Open this publication in new window or tab >>The impact of service and hearing dogs on health-related quality of life and activity level: a Swedish longitudinal intervention study
2018 (English)In: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 18, article id 497Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Background: Individuals with severe disability often require personal assistance and help from informal caregivers, in addition to conventional health care. The utilization of assistance dogs may decrease the need for health and social care and increase the independence of these individuals. Service and hearing dogs are trained to assist specific individuals and can be specialized to meet individual needs. The aim of this study was to describe and explore potential consequences for health-related quality of life, well-being and activity level, of having a certified service or hearing dog. Methods: A longitudinal interventional study with a pre-post design was conducted. At inclusion, all participants in the study had a regular (untrained) companion dog. Data were collected before training of the dog started and three months after certification of the dog. Health-related quality of life was assessed with EQ-5D-3L, EQ-VAS and RAND-36. Well-being was measured with WHO-5 and self-esteem with the Rosenberg Self-Esteem Scale. In addition, questions were asked about physical activity and time spent away from home and on social activities. Subgroups were analyzed for physical service and diabetes alert dogs. Results: Fifty-five owner-and-dog pairs completed the study (30 physical service dogs, 20 diabetes alert dogs, 2 epilepsy alert dogs, and 3 hearing dogs). Initially, study participants reported low health-related quality of life compared with the general population. At follow-up, health-related quality of life measured with the EQ-VAS, well-being and level of physical activity had improved significantly. In the subgroup analysis, physical service dog owners had lower health-related quality of life than diabetes alert dog owners. The improvement from baseline to follow-up measured with EQ-5D statistically differed between the subgroups. Conclusions: The target population for service and hearing dogs has an overall low health-related quality of life. Our study indicates that having a certified service or hearing dog may have positive impact on health-related quality of life, well-being and activity level. Service and hearing dogs are a potentially important "wagging tail aid" for this vulnerable population, able to alleviate strain, increase independence, and decrease the risk of social isolation.

Place, publisher, year, edition, pages
BMC, 2018
Keywords
Assistance dog; Service dog; Alert dog; Health-related quality of life; Well-being; Self-esteem
National Category
Other Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-149711 (URN)10.1186/s12913-018-3014-0 (DOI)000436841300002 ()29945630 (PubMedID)
Note

Funding Agencies|Region Ostergotland, Sweden

Available from: 2018-07-24 Created: 2018-07-24 Last updated: 2018-08-14
Roback, K., Bernfort, L., Lundqvist, M. & Alwin, J. (2016). Ordnad utmönstring av hälso- och sjukvårdsmetoder. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Ordnad utmönstring av hälso- och sjukvårdsmetoder
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Evidence based disinvestment of health care services
Abstract [sv]

Bakgrund

Det ligger en stor utmaning i att organisera en långsiktigt hållbar sjukvård som samtidigt håller hög kvalitet och är tillgänglig på lika villkor för alla medborgare.

Utmönstring i hälso- och sjukvården innebär att metoder/vårdåtgärder tas bort eller får begränsad användning inom det existerande utbudet av offentligt finansierade åtgärder. En kvalitetsförbättring pågår ständigt, där onödig, skadlig eller ineffektiv vård ersätts med nya bättre metoder, utan att det i allmänhet uppfattas som ett utmönstringsarbete. Med tiden uppstår dock en situation där det blir svårt att hitta uppenbart ”onödig, skadlig eller icke-effektiv” vård. Detta innebär att snävare prioriteringar eller ransoneringar måste göras i vårdutbudet och att utmönstring blir  en nödvändig komponent för att säkra vårdens kvalitet inom begränsade budgetramar.

Syftet med denna rapport om ordnad utmönstring är att beskriva hur utmönstring upplevs och utförs i Sveriges landsting och regioner samt hur arbetet bedrivs. Vi ger också en kortfattad översikt över vad som sker internationellt. Fenomenet utmönstring har exemplifierats genom ett antal pågående eller genomförda utmönstringsinitiativ och ett tentativt ramverk för ordnad utmönstring i en svensk kontext föreslås. Arbetet har delats upp i följande delar:

  • Intervjustudie för kartläggning av utmönstringsaktiviteter i Sverige
  • Fallstudier av aktiv utmönstring
  • Översikt över utmönstringsinitiativ internationellt
  • Beskrivning av processerna och olika typer av utmönstring i ett översiktligt ramverk

Metod

En inledande studie av litteraturen gjordes 2012 som underlag för en pilotstudie och som introduktion till ämnet. Litteratursökningen kompletterades med nya söktermer 2013 till 2015. Vidare har telefonintervjuer genomförts med experter i Sveriges landsting och regioner. En enkät konstruerades för att användas som intervjumall och för att även kunna fungera som epost-enkät om någon av våra informanter föredrog detta.

Resultat

I Sverige är det fortfarande en ganska begränsad aktivitet som kan benämnas ”ordnad utmönstring”. Utmönstring av hälso- och sjukvårdsmetoder började diskuteras öppet i början av 2000-talet, vilket ledde till att flera landsting började skissa på policyer för utmönstring, men föresatserna har inte alltid kunnat infrias. Ordnad utmönstring sker i en del landsting/regioner inom ramen för ett mer allmänt förbättringseller prioriteringsarbete och termen utmönstring används inte alltid. I intervjuerna tyckte ändå merparten att utmönstring var en viktig fråga som kräver specifik uppmärksamhet.

En ordnad utmönstring förutsätter alltid en aktiv handling, dvs. den inkluderar ett medvetet ställningstagande om att sluta använda, begränsa användning av eller dra tillbaka resurser från en existerande vårdpraxis. Utmönstringsarbetet har hittills dock i de flesta fall varit ”löst” organiserat. Den mest aktiva utmönstringen förekommer där det finns ett prioriteringsråd eller en grupp/enhet för ordnat införande och utmönstring.

I rapporten beskrivs utmönstringens komponenter och delprocesser i ett översiktligt ramverk. Frågan hur dessa processer ser ut besvarades till stor del i intervjuerna. Intervjuresultaten har sedan fogats samman med information från litteraturen i en beskrivning av hur en ordnad utmönstring kan se ut. Oavsett orsaker och mål med utmönstringsarbetet ställs man inför i stort sett samma problem och följer samma steg eller delprocesser. I stora drag består delprocesserna av:

  • identifiering av utmönstringsobjekt
  • urval och beredning av utmönstringsförslag
  • beslutsfattande
  • genomförande/implementering av beslut samt
  • uppföljning och eventuell omprövning av beslutad utmönstring

En av de delprocesser som hittills inte fått mycket uppmärksamhet är hur utmönstringsbesluten implementeras i verksamheterna. Detta verkar dock vara ett område på uppgång internationellt och vi har därför valt att utveckla detta i ramverket. Liksom vid implementering av nya metoder finns det vid utmönstring en rad strategier och praktiska åtgärder för att underlätta och påskynda den önskvärda förändringen. Dessa strategier bygger på olika mekanismer för att eliminera hinder och utnyttja drivkrafter.

För att illustrera de resultat som läggs fram i rapporten presenteras fyra utmönstringsfall lite mer ingående. Dessa visar hur det kan gå till när metoder identifieras som utmönstringsobjekt, hur ärenden bereds och genomförs samt vilka diskussioner som kan uppstå. Fallen har valts ut för att visa variationen i typ av utmönstringsobjekt och i utfall av utmönstringsarbetet.

Intresset för utmönstring har ökat internationellt under senare år. Problematiken med ökade kostnader för hälso- och sjukvården finns överallt i världen och utmönstring diskuteras i många länder. Från början var fokus på att utmönstra för att effektivisera vården. Utvecklingen gick sedan mot en omvärdering (re-assessment) av äldre metoder för att kunna göra evidensbaserade utmönstringar. Detta resulterade i så kallade ”low-value-lists” och ”do-not-do”- rekommendationer. Idag ställer man frågan hur de olika utmönstringsinitiativen fallit ut och studier har visat att efterlevnaden till”low-value-lists” är ganska blygsam.

Slutsatser

Mycket talar för att effektivare utmönstringsprocesser kommer att krävas för att få en långsiktigt hållbar finansiering av hälso- och sjukvården. Ivår studie har vi kunnat fastställa att utmönstring används för såväl effektivisering av vården som för kostnadskontroll.

  • De flesta landsting/regioner arbetar med eller har arbetat med utmönstring enligt definitionen beslut om att ta bort eller begränsa användningen av metoder/vårdåtgärder inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.
  • De huvudsakliga anledningarna till att ta bort metoder är att man behöver: utveckla verksamheten, omfördela resurser till nya metoder, kontrollera kostnaderna och/eller effektivisera vården.
  • Vi identifierade två huvudtyper av ordnad utmönstring i Sverige: - ordnat införande med utmönstring som en integrerad del (”in/ututmönstring”) samt - proaktiv identifiering av utmönstringsobjekt med en efterföljande beredning och prioritering av objekten.
  • Metoder som utmönstras är en blandning av läkemedel, ickefarmakologiska metoder och sätt att organisera vården.
  • Många metoder som utmönstrats finns kvar som privat finansierade alternativ.
  • Prioriteringsprinciper är ofta vägledande i utmönstringsarbetet liksom metoder för evidensbaserad medicin och medicinsk teknologiutvärdering.
  • Viktiga kriterier för klassificering som utmönstringskandidat är att: - metoden har skadliga effekter eller mycket liten klinisk nytta - metoden inte är kostnadseffektiv - metoden upplevs ha negativa effekter på organisation och/eller arbetsmiljö
  • Det finns även metoder som utmönstrats pga. etiska ställningstaganden om vad den offentligt finansierade vården ska täcka in, utöver riksdagens etiska principer för prioritering eller enligt särskilda tolkningar av dessa.
  • Utmönstring sker idag utan någon högre grad av medborgarinflytande i processerna och dokumentationen av arbetet, i den mån sådan finns, är oftast inte lätt åtkomlig.

För att förbättra vårdkvaliteten och samtidigt kontrollera kostnaderna för sjukvården krävs att utmönstring blir en nationell fråga. Etiskt svåra frågeställningar i samband med utmönstring har gjort att detta är ett problem som beslutsfattare på regional politisk och administrativ nivå har svårt att tackla. Konflikter kan uppstå mellan patientens intressen och vårdgivarens budgetansvar och det är inte alltid lätt att avgöra vilka metoder som är medicinskt motiverade att använda i enskilda patientfall, vilket gjort att etiska dilemman uppstått.

Oavsett vilka etiska dilemman och svårigheter som uppstår, och vilken organisatorisk nivå besluten än fattas på, så kommer det att behövas en användbar arbetsmodell för att aktivt ta bort metoder från det offentliga vårdutbudet. I vår studie har vi skissat på ett ramverk som beskriver processerna i grova drag och där medicinska och ekonomiska såväl som sociala och etiska aspekter inkluderas.

Abstract [en]

Background

It is a great challenge to provide a sustainable health care that maintain high quality and is available on equal terms for all citizens.

Disinvestment in health care implies that existing health care services/interventions are removed from the publicly funded supply of health care or that they will be restricted in use. Quality improvements are continuously performed and unnecessary, harmful or ineffective services are replaced with new and better ones. This is generally not perceived as disinvestment. With time, however, a situation arises where it will be difficult to find "unnecessary, harmful or ineffective" care. This implies that clear priorities must be set for the provision of care and that evidence based disinvestment will be a necessary component to ensure the quality of care within limited budgets.

The aim of this report on evidence based disinvestment is to describe how this is perceived and performed in Sweden's county councils and regions. We also give a brief overview of international disinvestment initiatives. The concept of disinvestment is illustrated by a number of ongoing or completed disinvestment initiatives and through a tentative framework for disinvestment in a Swedish context. The work has four parts:

  • An interview study for mapping disinvestment activities in Sweden
  • Case studies of active disinvestment
  • An overview of disinvestment initiatives internationally
  • A description of disinvestment processes and different types of disinvestment in a schematic framework

Methods

An initial literature search was performed in 2012 as a basis for a minor pilot study and to provide an introduction to the subject. The literature search was supplemented with new search terms in 2013 and 2015. The interviews were conducted by telephone with experts at Sweden's county councils and regions. A questionnaire was constructed to be used as an interview template and to serve as an e-mail survey in case any of our informants preferred this.

Results

In Sweden, open discussions on disinvestment of health care practices began in the early 2000s, which led to several counties starting to sketch on disinvestment policies. Few policies were, however, realized in practice. Organized disinvestment occurs in some counties/regions in the context of more general improvement or prioritization efforts and the term disinvestment is not always used. The majority of our respondents still thought that disinvestment was a significant issue requiring special attention.

An evidence based disinvestment is always active, that is, it includes a conscious decision to stop using, restrict the use of, or withdraw resources from existing healthcare practices. The disinvestment work, however, was in most cases not clearly organized. The most active disinvestment work occurs where there is a priority setting committee or a group for evidence based adoption and disinvestment.

This report describes disinvestment components and sub-processes in a schematic framework. The character of these processes was in large mapped by the interviews. Interview results were then synthesized with information from the literature into a tentative description of evidence based disinvestment. Whatever the causes and goals with disinvestment, the same problems arise and the work follows in large the same steps or sub-processes. Broadly, these sub-processes are:

  • identification of disinvestment objects
  • choice and preparation/assessment of disinvestment proposals
  • decision making
  • implementation of decisions and
  • follow-up and possible revision of decided disinvestments

One of the sub-processes, that so far received little attention in Sweden, is how disinvestment decisions are implemented in operational health care. We have chosen to develop this in the framework as it seems to be an area on the rise internationally. There is a range of strategies and practical measures to facilitate and accelerate a desired change. This has been thoroughly investigated regarding implementation of new methods. Such strategies are based on different mechanisms to eliminate barriers and utilize facilitators.

To illustrate the results presented in the report we present four cases of disinvestment in a little more detail. These are examples of how practices are identified as disinvestment objects, the preparation of cases, implementation of decisions, and of controversies that might arise. The cases have been selected to show the variation in types of disinvestment objects and the outcomes of disinvestment initiatives.

Disinvestment has gained increased interest internationally in recent years. The problem of rising health care costs is present everywhere in the world and disinvestment is discussed in many countries. Early on, the focus was on disinvestment for greater efficiency. Then the trend turned to re-assessment of old services to be able to make evidence-based disinvestments. This resulted in so-called "low-value-lists" and "do-notdo" recommendations. Today, the focus is on measurable outputs of different disinvestment initiatives and studies have shown that compliance with "low-value-lists" is modest.

Conclusions

There are many indications that the future will call for efficient disinvestment processes to obtain a sustainable health care financing. Our study shows that disinvestment is used both for efficiency reasons and for cost control.

  • Most counties/regions are using or have used disinvestment; defined as decisions to withdraw or restrict the use of services/interventions in publicly funded health care.
  • The main reasons for disinvestment is the need for: quality improvements, reallocation of resources to new practices, cost control and/or better efficiency.
  • We identified two main types of organized disinvestment in Sweden: -  evidence based adoption including disinvestment as an integral part, and - proactive identification of disinvestment objects with a subsequent assessment and prioritization of the objects.
  • Services that are withdrawn or restricted in use is a mixture of pharmaceuticals, non-pharmaceutical methods and organizational arrangements.
  • Many withdrawn services remains available as privately funded options.
  • Prioritization principles are often indicative of disinvestment work and evidence-based medicine and health technology assessment are considered as obvious components.
  • Important criteria for classification as disinvestment candidates are: - the service/intervention has adverse effects or very little clinical benefit - the service/intervention is not cost effective - the service/intervention is perceived to have negative effects on the organization and/or work environment
  • There are also services that have been removed due to ethical considerations on what publicly funded healthcare should cover.
  • Today, disinvestment takes place without sufficient openness and citizen involvement in the processes. Documentation of the work, to the extent there is any, is usually not readily accessible.

In order to improve health care quality, and at the same time control rising costs, it will be required that disinvestment is placed on the national agenda. Ethically difficult considerations associated with disinvestment have made it a question hard to tackle for decision makers at the regional political and administrative levels. Conflicting interests may arise between the patient and the caregiver's budgetary commitment. It is not always easy to determine which interventions are medically and socially justified in the individual patient case, which induces ethical dilemmas.

Regardless of the ethical dilemmas and difficulties that arise – and at which organizational level decisions are made – a useful working model will be required for active withdrawal of services from the supply of publicly funded health care. In our study, we have outlined a framework that describes the processes, including medical and economic as well as social and ethical aspects.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2016. p. 109
Series
CMT Report, ISSN 0283-1228, E-ISSN 1653-7556 ; 2016:2
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-128619 (URN)LIU CMT RA/1602 (ISRN)
Available from: 2016-05-25 Created: 2016-05-25 Last updated: 2018-01-30Bibliographically approved
Ridelberg, M., Roback, K., Nilsen, P. & Carlfjord, S. (2016). Patient safety work in Sweden: quantitative and qualitative analysis of annual patient safety reports.. BMC Health Services Research, 16(98), 1-9
Open this publication in new window or tab >>Patient safety work in Sweden: quantitative and qualitative analysis of annual patient safety reports.
2016 (English)In: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 16, no 98, p. 1-9Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Background

There is widespread recognition of the problem of unsafe care and extensive efforts have been made over the last 15 years to improve patient safety. In Sweden, a new patient safety law obliges the 21 county councils to assemble a yearly patient safety report (PSR). The aim of this study was to describe the patient safety work carried out in Sweden by analysing the PSRs with regard to the structure, process and result elements reported, and to investigate the perceived usefulness of the PSRs as a tool to achieve improved patient safety.

Methods

The study was based on two sources of data: patient safety reports obtained from county councils in Sweden published in 2014 and a survey of health care practitioners with strategic positions in patient safety work, acting as key informants for their county councils. Answers to open-ended questions were analysed using conventional content analysis.

Results

A total of 14 structure elements, 31 process elements and 23 outcome elements were identified. The most frequently reported structure elements were groups devoted to working with antibiotics issues and electronic incident reporting systems. The PSRs were perceived to provide a structure for patient safety work, enhance the focus on patient safety and contribute to learning about patient safety.

Conclusion

Patient safety work carried out in Sweden, as described in annual PSRs, features a wide range of structure, process and result elements. According to health care practitioners with strategic positions in the county councils’ patient safety work, the PSRs are perceived as useful at various system levels.

Place, publisher, year, edition, pages
BioMed Central, 2016
Keywords
Healthcare, Patient safety, Patient safety reports
National Category
Social and Clinical Pharmacy Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-127298 (URN)10.1186/s12913-016-1350-5 (DOI)000372864800001 ()27001079 (PubMedID)
Note

Funding agencies:  Swedish National Board of Health and Welfare

Available from: 2016-04-19 Created: 2016-04-19 Last updated: 2018-01-10Bibliographically approved
Roback, K., Ridelberg, M., Carlfjord, S. & Nilsen, P. (2015). Fyra år med patientsäkerhetsberättelsen: sammanställning och jämförande analys av uppgifter inrapporterade från vårdgivare i Sverige 2010-2013. Socialstyrelsen
Open this publication in new window or tab >>Fyra år med patientsäkerhetsberättelsen: sammanställning och jämförande analys av uppgifter inrapporterade från vårdgivare i Sverige 2010-2013
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sverige fick en ny patientsäkerhetslag 2011 i syfte att göra vården säkrare. I denna ingår att alla vårdgivare årligen ska ställ a samman en patientsäkerhetsberättelse (PSB) med början för verksamhetsåret 2010. PSB har nu skrivits för fjärde året i rad.

Syftet med denna rapport är att utifrån innehållet i landstingens/regionernas PSB ge en bild av patientsäkerhetsarbetet inom svensk hälso- och sjukvård, under de fyra år som PSB har sammanställts. Granskning en är dels en granskning av innehållet i 2013 års PS B men också en sammanfattning av utvecklingen av patientsäkerhetsarbetet under verksamhetsåren 2010 till 2013, så som det beskrivs i PSB:erna. Innehållet har analyserats utifrån perspektiven struktur, process och resultat och jämförelser har gjorts över tid och mellan olika landsting/regioner. Liknande granskningar har tidigare gjorts vid två tillfällen och analyserna bygger på en tidigare utarbetad och testad modell i de tidigare granskningarna av landstingens/ regionernas PSB.

En tydlig utveckling har skett över åren, både vad gäller beskrivningarna av patientsäkerhetsarbetet och vilka områden och resultat man vill lyfta fram. Granskningen visar att landstingen/regionerna har haft vägledning av de grundläggande och prestations - baserade krav som funnits för patientsäkerhetsarbetet i den överenskommelse som träffats mellan staten och SKL. Man har också följt SKL:s mall för att skriva PSB. Detta har dock inte lett till någon större samstämmighet i vad som verkligen rapporteras utan har mer varit en likriktning av rapporternas struktur. M ånga variabler som tagits med i redovisningen beskrivs dessutom i ganska vaga ordalag. Överlag har standarden dock ökat och många PSB är innehållsrika och ger en bra översikt över hur patientsäkerhetsarbetet bedrivs och vad som återstår att göra.

Jämfört med tidigare år har PSB 2013 fokuserat mer på resultat och egenkontroll. Tidigare berätta de man att man mäter och registrerar olika saker. Nu ange r man också resultat från de olika mätningarna i en högre grad. Vidare har ledningens roll för att höja säkerheten börjat uppmärksamma, även om många också påpekar att ansvaret för att bedriva en säker vård i slutändan ligger hos enskilda medarbetare.

Av sammanlagt 6 2 undersökta patientsäkerhetsvariabler som ingått i den landstingsvis a jämförelsen 2013 har täckningsgraden i snitt varit 6 7 %. Motsvarande, sett över hela tidsspannet 2010 - 2013 , är 63 %. Landsting en/regionerna har redovisat olika stor andel av de undersökta variablerna, med en högsta andel p å 75 % för Östergötland, räknat som ett genomsnitt över de fyra åren. Skillnaderna mellan landstingen/regionerna är dock inte stora och drygt hälften (11 st.) har ett resultat över 65 %.

Ett fåtal mer blygsamma resultat har uppmätts där en slentrianmässig rapportering förekommer och där den relevant a information en är sparsam. Detta kan tyda på att man inte ha r integrerat PSB:n som ett instrument i patientsäkerhetsarbetet, utan har andra medel för att skapa struktur och översikt över arbetet. D e allra flesta har dock sammanställt informativa och välstrukturerade rapporter. Mot bakgrund av den utveckling som skett av PSB:n , under en relativt kort tid, kan man förmoda att den kommer att fortsätta utvecklas i en pågående dynamisk process i många landsting/regioner och med tiden få en allt viktigare roll i arbetet för att åstadkomma en säkrare vård.

Place, publisher, year, edition, pages
Socialstyrelsen, 2015. p. 38
Series
Socialstyrelsen
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-126581 (URN)
Note

Bilaga till rapporten Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2014.

Available from: 2016-03-30 Created: 2016-03-30 Last updated: 2018-03-22Bibliographically approved
Kalkan, A., Hallert, E., Carlsson, P., Roback, K. & Sjöwall, C. (2015). Individual variations in treatment decisions by Swedish rheumatologists regarding biological drugs for rheumatoid arthritis. Scandinavian Journal of Rheumatology, 44(4), 265-270
Open this publication in new window or tab >>Individual variations in treatment decisions by Swedish rheumatologists regarding biological drugs for rheumatoid arthritis
Show others...
2015 (English)In: Scandinavian Journal of Rheumatology, ISSN 0300-9742, E-ISSN 1502-7732, Vol. 44, no 4, p. 265-270Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Objective: In Sweden, reports indicate surprisingly large regional variation in prescription of biological drugs, despite a growing number of clinical studies describing their beneficial effects and guidelines by professional organizations and agencies. Our objective was to ascertain whether there is also variation between individual rheumatologists in prescribing biologics to patients with rheumatoid arthritis (RA) and to evaluate reasons for treatment choices.

Methods: Ten hypothetical patient cases were constructed and presented to 26 rheumatologists in five regions in Sweden. The cases were based on actual cases and were thoroughly elaborated by a senior rheumatologist and pre-tested in a pilot study. The respondents were asked whether they would treat the patients with a biological agent (YES/NO) and to explain their decisions.

Results: The response rate was 26/105; 25%. Treatment choices varied considerably between the rheumatologists, some prescribing biologics to 9/10 patients and others to 2/10. In five of the ten hypothetical cases, approximately half of the respondents would prescribe biologics. No regions with particularly high or low prescription were identified. Both the decision to prescribe biologics, as well as not to prescribe, were mainly motivated by medical reasons. Some rheumatologists also referred to lifestyle-related factors or social function of the patient.

Conclusion: The choice of initiation of biologics varied substantially among rheumatologists presented with hypothetical patient cases, and there were also disparities between rheumatologists practising at the same clinic. Treatment choices were primarily motivated by medical reasons. This situation raises concerns about a lack of consensus in RA treatment strategies.

Place, publisher, year, edition, pages
Informa Healthcare, 2015
National Category
Clinical Medicine
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-113301 (URN)10.3109/03009742.2014.997286 (DOI)000359960100002 ()
Note

DOI does not work: 10.3109/03009742.2014.997286

Available from: 2015-01-15 Created: 2015-01-15 Last updated: 2018-12-13Bibliographically approved
Kalkan, A., Husberg, M., Hallert, E., Roback, K., Thyberg, I., Skogh, T. & Carlsson, P. (2015). Physician Preferences and Variations in Prescription of Biologic Drugs for Rheumatoid Arthritis: A Register-Based Study of 4,010 Patients in Sweden. Arthritis care & research, 67(12), 1679-1685
Open this publication in new window or tab >>Physician Preferences and Variations in Prescription of Biologic Drugs for Rheumatoid Arthritis: A Register-Based Study of 4,010 Patients in Sweden
Show others...
2015 (English)In: Arthritis care & research, ISSN 2151-464X, E-ISSN 2151-4658, Vol. 67, no 12, p. 1679-1685Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Objective. The prescription of biologic drugs for rheumatoid arthritis (RA) patients has varied considerably across different regions. Previous studies have shown physician preferences to be an important determinant in the decision to select biologic disease-modifying antirheumatic drugs (bDMARDs) rather than nonbiologic, synthetic DMARDs (sDMARDs) alone. The aim of this study was to test the hypothesis that physician preferences are an important determinant for prescribing bDMARDs for RA patients in Sweden. Methods. Using data from the Swedish Rheumatology Quality Register, we identified 4,010 RA patients who were not prescribed bDMARDs during the period 2008-2012, but who, on at least 1 occasion, had an sDMARD prescription and changed treatment for the first time to either a new sDMARD or a bDMARD. Physician preference for the use of bDMARDs was calculated using data on each physicians prescriptions during the study period. The relationship between prescription of a bDMARD and physician preference, controlling for patient characteristics, disease activity, and the physicians local context was evaluated using multivariate logistic regression. Results. When adjusting for patient characteristics, disease activity, and the physicians local context, physician preference was an important predictor for prescription of bDMARDs. Compared with patients of a physician in the lowest preference tertile, patients of physicians in the highest and middle tertiles had an odds ratio for receiving bDMARDs of 2.8 (95% confidence interval [95% CI] 2.13-3.68) and 1.28 (95% CI 1.05-1.57), respectively. Conclusion. Physician preference is an important determinant for prescribing bDMARDs.

Place, publisher, year, edition, pages
WILEY-BLACKWELL, 2015
National Category
Clinical Medicine
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-124498 (URN)10.1002/acr.22640 (DOI)000367681900008 ()26097219 (PubMedID)
Note

Funding Agencies|Norrbacka-Eugenia Foundation; Swedish Rheumatism Association

Available from: 2016-02-02 Created: 2016-02-01 Last updated: 2017-11-30
Nygren, M., Roback, K. & Nilsen, P. (2014). Facilitators and barriers influencing patient safety in Swedish hospitals: a qualitative study of nurses' perceptions. BMC nursing, 13(23)
Open this publication in new window or tab >>Facilitators and barriers influencing patient safety in Swedish hospitals: a qualitative study of nurses' perceptions
2014 (English)In: BMC nursing, ISSN 1472-6955, Vol. 13, no 23Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

BACKGROUND: Sweden has undertaken many national, regional, and local initiatives to improve patient safety since the mid-2000s, but solid evidence of effectiveness for many solutions is often lacking. Nurses play a vital role in patient safety, constituting 71% of the workforce in Swedish health care. This interview study aimed to explore perceived facilitators and barriers influencing patient safety among nurses involved in the direct provision of care. Considering the importance of nurses with regard to patient safety, this knowledge could facilitate the development and implementation of better solutions.

METHODS: A qualitative study with semi-structured individual interviews was carried out. The study population consisted of 12 registered nurses at general hospitals in Sweden. Data were analyzed using qualitative content analysis.

RESULTS: The nurses identified 22 factors that influenced patient safety within seven categories: 'patient factors', 'individual staff factors', 'team factors', 'task and technology factors', 'work environment factors', 'organizational and management factors', and 'institutional context factors'. Twelve of the 22 factors functioned as both facilitators and barriers, six factors were perceived only as barriers, and four only as facilitators. There were no specific patterns showing that barriers or facilitators were more common in any category.

CONCLUSION: A broad range of factors are important for patient safety according to registered nurses working in general hospitals in Sweden. The nurses identified facilitators and barriers to improved patient safety at multiple system levels, indicating that complex multifaceted initiatives are required to address patient safety issues. This study encourages further research to achieve a more explicit understanding of the problems and solutions to patient safety.

Keywords
Implementation; Intervention; Interview; Multifaceted; Nurse; Patient safety; Qualitative content analysis
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-115558 (URN)10.1186/1472-6955-13-23 (DOI)25132805 (PubMedID)2-s2.0-84908085240 (Scopus ID)
Available from: 2015-03-16 Created: 2015-03-16 Last updated: 2016-04-27
Kalkan, A., Roback, K., Hallert, E. & Carlsson, P. (2014). Factors influencing rheumatologists prescription of biological treatment in rheumatoid arthritis: an interview study. Implementation Science, 9(153)
Open this publication in new window or tab >>Factors influencing rheumatologists prescription of biological treatment in rheumatoid arthritis: an interview study
2014 (English)In: Implementation Science, ISSN 1748-5908, E-ISSN 1748-5908, Vol. 9, no 153Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Background: The introduction of biological drugs involved a fundamental change in the treatment of rheumatoid arthritis (RA). The extent to which biological drugs are prescribed to RA patients in different regions in Sweden varies greatly. Previous research has indicated that differences in health care practice at the regional level might obscure differences at the individual level. The objective of this study is to explore what influences individual rheumatologists decisions when prescribing biological drugs. Method: Semi-structured interviews, utilizing closed-and open-ended questions, were conducted with senior rheumatologists, selected through a mix of random and purposive sampling. The interview questions consisted of two parts, with a "parallel mixed method" approach. In the first and main part, open-ended exploratory questions were posed about factors influencing prescription. In the second part, the rheumatologists were asked to rate predefined factors that might influence their prescription decisions. The Consolidated Framework for Implementation Research (CFIR) was used as a conceptual framework for data collection and analysis. Results: Twenty-six rheumatologists were interviewed. A constellation of various factors and their interaction influenced rheumatologists prescribing decisions, including the individual rheumatologists experiences and perceptions of the evidence, the structure of the department including responsibility for costs, peer pressure, political and administrative influences, and participation in clinical trials. The patient as an actor emerged as an important factor. Hence, factors both at organizational and individual levels influenced the prescribing of biological drugs. The factors should not be seen as individual influences but were described as influencing prescription in an interactive, nonlinear way. Conclusions: Potential factors explaining differences in prescription practice are experience and perception of the evidence on the individual level and the structure of the department and participation in clinical trials on the organizational level. The influence of patient attitudes and preferences and interpretation of scientific evidence seemed to be somewhat contradictory in the qualitative responses as compared to the quantitative rating, and this needs further exploration. An implication of the present study is that in addition to scientific knowledge, attempts to influence prescription behavior need to be multifactorial and account for interactions of factors between different actors.

Place, publisher, year, edition, pages
BioMed Central, 2014
Keywords
Prescription; Rheumatoid arthritis; Biological drugs; Implementation; Physicians; Clinical decision-making; Practice variations; Qualitative; CFIR
National Category
Clinical Medicine
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-113028 (URN)10.1186/s13012-014-0153-5 (DOI)000345438200001 ()25304517 (PubMedID)
Available from: 2015-01-12 Created: 2015-01-08 Last updated: 2017-12-05
Eriksson, T., Roback, K., Lundqvist, M., Levin, L.-Å. & Carlsson, P. (2014). Hälsoekonomisk effektanalys av forskning inom programmet Innovationer för framtidens hälsa. Stockholm: VINNOVA - Verket för Innovationssystem
Open this publication in new window or tab >>Hälsoekonomisk effektanalys av forskning inom programmet Innovationer för framtidens hälsa
Show others...
2014 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Det övergripande syftet i denna rapport är att undersöka vad de forskningsprojekt som erhållit medel från VINNOVA har resulterat i och om resultaten har omsatts i praktiken inom hälsooch sjukvården eller kommersiellt, men också att beräkna hälsoekonomiska effekter när det är möjligt. När det gäller programmet Innovationer för framtidens hälsa inkluderades de projekt som erhållit medel från VINNOVA mellan åren 2009 och 2013 och som avslutats fram till augusti 2013. Dessa uppgick till 19 stycken och spänner över ett brett spektra av medicinska och hälsorelaterade tillämpningsområden och befinner sig i olika faser i forskningen. Projekten representerar en blandning av tillämpad forskning och forskning på en mer grundläggande nivå.

Projektens utveckling har analyserats utifrån en innovations- och spridningsprocess, om det finns visade hälsoeffekter och hälsoekonomiska effekter analyseras även dessa. Alla projekt, med undantag från ett, har genererat minst en produkt. Fyra forskningsprojekt har genererat två produkter, därför har totalt 23 produkter klassificerats. Projektens innovationsprocess har analyserats utifrån en innovationstrappa bestående av sju steg. Typvärdet för projektens förflyttning uppgår till ett steg, totalt har nio projekt förflyttat sig ett steg. Det därefter mest frekventa värdet är två steg, totalt åtta projekt har förflyttat sig två steg. Den största förflyttningen var fem steg, från steg ett till steg sex. Utfallet för projektens spridningsprocess gällande hälsoekonomiska effekter beskrivs nedan:

  • Två projekt har resulterat i en etablerad produkt med avläsbara hälsoeffekter. (A)
  • Tre projekt har resulterat i en produkt som befinner sig i en tidig spridningsfas i hälso- och sjukvården. (C)
  • Tio projekt har resulterat i en produkt som hittills endast använts i forskningssyfte eller för forskningsändamål. (D)
  • Sex projekt har resulterat i kunskaper som med stor sannolikhet kan vidareförädlas till en produkt. (E)
  • Två projekt har resulterat i kunskaper som har öppnat upp för vidare/fördjupad forskning. (F)

Inget av de studerade projekten har klassificerats i kategori B eller G, dvs. forskning som lett till en etablerad produkt men utan hälsoeffekter respektive forskning som inte bidragit till en produkt eller kunskaper som kommer att leda till en produkt. Majoriteten av projekten har resulterat i en produkt som hittills endast använts i forskningssyfte för forskningsändamål eller en färdig produkt avsedd att användas endast för forskningsändamål.

Hälsoekonomiska analyser genomfördes på grundval av de två projekt som genererat hälsoeffekter. Uppskattningen av hälsoekonomisk effekt bör tolkas med försiktighet då beräkningarna är baserade på antaganden med många osäkerheter.

  • Screeningsinstrumentet WINROP är ett datorprogram som avgör vilka nyfödda barn som ligger i riskzonen för att utveckla ögonsjukdomen prematuritetsretinopati (ROP). En fördel med metoden är att, för barnen, besvärande ögonundersökningar kan undvikas. Baserat på antalet för tidigt födda barn år 2012, skulle även en kostnadsbesparing på cirka 2,6 miljoner kronor per år kunna åstadkommas.
  • Lungtransplantationssystemet Vivoline LS1 används för att utvärdera, rekonditionera och förvara lungor inför en transplantation. Systemet möjliggör att fler lungor kan bli tillgängliga för transplantation. Uträkningar pekar på att Vivoline LS1 skulle kunna generera en samhällsvinst på mellan 9 och 51 miljoner kronor per år. Osäkerheten i beräkningen beror på stora variationer i kostnader för en lungtransplantation vilken kan bero på komplexiteten i processen.

Vidare gjordes en långtidsuppföljning av sju projekt som bedömdes lovande i en tidigare effektanalys från 2009. Ingen av de inkluderade teknologierna hade avvecklats och de flesta hade genomgått en teknisk och marknadsmässig utveckling. Ett projekt fick vid uppföljningen klass A istället för B.

Analysen visar att det går att härleda forskningens effekter och att effekterna blir tydligare med tiden. Uppföljningen av de avslutade projekten inom programmet Innovationer för framtidens hälsa visar en viss måluppfyllelse av programmets kortsiktiga mål och det ser lovande ut även för de långsiktiga.

Slutsatser

  • Sjutton av de nitton projekten i programmet Innovationer för framtidens hälsa har efter kort tid utvecklats positivt utifrån ett innovationsperspektiv.
  • Tio projekt har resulterat i en eller flera produkter som hittills använts i forskningssyfte dvs. produkterna är fortfarande föremål för kliniska prövningar eller är enbart avsedda att användas för forskningsändamål.
  • Två projekt har visat hälsoekonomiska effekter.
  • Finansieringen från VINNOVA upplevdes ha haft stor betydelse för projekten.
  • I långtidsuppföljningen av projekt som tidigare erhållit medel från VINNOVA och NUTEK har projekten utvecklats vidare sedan den tidigare uppföljningen och det finns exempel på hälsoekonomiska effekter.
  • Det är fördelaktigt att beskriva forskningsprojekten utifrån både ett effekt- och innovationsprocessperspektiv.
  • Ett bättre stöd för kommersialisering och implementering efterlyses.
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: VINNOVA - Verket för Innovationssystem, 2014. p. 80
Series
VINNOVA Analys VA, ISSN 1651-355X ; 2014:06
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-115135 (URN)978-91-87537-17-2 (ISBN)
Available from: 2015-03-09 Created: 2015-03-09 Last updated: 2015-03-10Bibliographically approved
Nilsen, P. & Roback, K. (2014). Implementeringsstrategier. In: Per Nilsen (Ed.), Implementering av evidensbaserad praktik: (pp. 135-151). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Open this publication in new window or tab >>Implementeringsstrategier
2014 (Swedish)In: Implementering av evidensbaserad praktik / [ed] Per Nilsen, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014, p. 135-151Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014
Keywords
Evidensbaserad sjukvård
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-126582 (URN)9789140684479 (ISBN)
Available from: 2016-03-30 Created: 2016-03-30 Last updated: 2018-03-21Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications