liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Alternative names
Publications (10 of 104) Show all publications
Hansen, M. E., Crusoe, J. & Melin, U. (2023). Exploration of metaphors as a way to understand socio-technical phenomena: An emergent framework. Information Polity, 28(3), 317-340
Open this publication in new window or tab >>Exploration of metaphors as a way to understand socio-technical phenomena: An emergent framework
2023 (English)In: Information Polity, ISSN 1570-1255, E-ISSN 1875-8754, Vol. 28, no 3, p. 317-340Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The intangible and (often) young nature of socio-technical phenomena makes them difficult to understand and communicate. Researchers and practitioners have responded by applying metaphors, prescribing an epistemological structure to these phenomena. While metaphors are frequently applied, researchers have paid limited attention to their applications and limitations. To address this gap, we applied a mixed-method approach, exploring the communities’ applications of metaphors for the conceptual development of socio-technical phenomena, using two communities: Open Government Data and IT Development and Maintenance. We synthesised 21 articles and two books into an emergent analytical framework, Communities’ Applications Of Metaphors (CAOM). We collected empirical material for each community’s academic and practical sides between 2015–2020, resulting in 100 articles and 263 documents. We conducted a word frequency analysis and an in-depth analysis of the empirical material, drawing on CAOM. The contributions are the emergent CAOM framework with the key concepts of metaphors’ usage, expression, and assemblages of metaphors. We conclude that the application of metaphors in communities is influenced by community type and metaphors’ role, while the topic influences metaphor selection. Metaphors are combined to create new ways of reasoning. We recommend that governments draw on action-oriented metaphors when writing policies for socio-technical phenomena, while digital government researchers should include action-oriented elements when they develop metaphors, which can help practitioners put new knowledge into practice.

Place, publisher, year, edition, pages
Amsterdam: IOS PRESS, 2023
Keywords
Metaphor, community development, socio-technical, analytical framework, open government data, technical debt
National Category
Social Sciences Information Systems, Social aspects
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-195115 (URN)10.3233/ip-211534 (DOI)001067489100002 ()
Available from: 2023-06-15 Created: 2023-06-15 Last updated: 2023-11-03
Martin, J., Wallo, A., Gremyr, I., Wiger, M., Braf, E., Melin, U. & Elg, M. (2023). Närhet på distans: En guide för ledarskap på distans med stöd av digitala arbetssätt. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Närhet på distans: En guide för ledarskap på distans med stöd av digitala arbetssätt
Show others...
2023 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

Det du nu läser är en guide tänkt att användas som ett stöd och en vägledning till dig som i arbetet leder eller deltar i aktiviteter på distans med stöd av digitala arbetssätt. 

Guiden är utvecklad av forskare och organisationer i flera forskningsprojekt som studerar möjligheter och ut­maningar i ledarskap på distans med stöd av digitala ar­betssätt. 

Guiden vänder sig i första hand till er som är chefer och ledare med ansvar för att planera och genomföra aktivite­ter på distans med stöd av digitala arbetssätt, men den kan även läsas av medarbetare och andra funktioner i era orga­nisationer. 

En central del i guiden är ”verktygslådan” där vi, utifrån våra egna forskningsresultat samt med stöd av tidigare forskning, har satt ihop ett urval av praktiska verktyg som kan användas för att möjliggöra ett effektivare ledarskap på distans. 

Guiden och verktygen i verktygslådan tar avstamp i var­dagsnära situationer och aktiviteter som vi i våra forsk­ningsprojekt sett innehåller stor potential att förbättra hur arbete på distans med stöd av digitala arbetssätt kan orga­niseras och ledas. 

Vi visar vanligt förekommande arbetssätt och verktyg och ger konkreta och praktiska tips på hur ni kan arbeta tillsammans för att kunna uppnå bättre resultat, lära och utveckla både för individer och för organisationen samt bidra till bättre hälsa och välbefinnande. 

Guiden kan ses som en palett av arbetssätt och verktyg som ni antingen kan pröva direkt och/eller ha som under­lag för diskussion i syfte att ta fram egna, skräddarsydda arbetssätt. Använd den som inspiration och hjälpmedel för att utveckla ditt ledarskap och medarbetarskap samt ditt sätt att leda och möjliggöra digitala aktiviteter på distans. 

Om du vill testa någon eller några av de verktyg och ar­betssätt som presenteras i guiden tillsammans forskare så hör av dig till Jason Martin (jason.martin@liu.se) eller Andreas Wallo (andreas.wallo@liu.se) på Linköpings universitet.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2023. p. 50
Keywords
Ledarskap, Distansarbete
National Category
Media and Communications
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-200212 (URN)10.3384/9789180754811 (DOI)9789180754811 (ISBN)
Funder
Vinnova, 2022-00309
Available from: 2024-01-16 Created: 2024-01-16 Last updated: 2024-02-20Bibliographically approved
Nordström, M. & Melin, U. (2022). Digitalisering #VPF 6. Linköping: Linköpings Universitet, avdelningen för Informationssystem och digitalisering
Open this publication in new window or tab >>Digitalisering #VPF 6
2022 (Swedish)Other (Refereed)
Abstract [sv]

Digitalisering #VPF6 – Videomanus

Sverige står de närmaste decennierna inför en stor demografisk förändring. Med en växande skara äldre och en minskande arbetsstyrka kommer färre att behöva göra mer om vi vill bevara våra samhällsfunktioner och den levnadsstandard vi är vana vid. För att klara förändringen behövs nya hjälpmedel som automatiserar och ökar kvaliteten i arbete.  Digitalisering kommer att vara det enskilt viktigaste instrumentet för att uppnå det. I den här videon ska vi förklara vad digitalisering är. Vi använder en indelning i tre tidseror på tre samhällsnivåer. Den första eran benämner vi datorisering av organisationer, den andra tjänstefiering av invånare och den tredje; digitalisering av samhället. 

 Digitalisering förutsätter informationsteknik. Informationsteknik, eller IT som det ofta förkortas i vardagligt tal, har blivit alltmer kraftfull över tid. IT finns numera integrerad i teknik som vi använder både i arbete och på fritiden. Tillämpningar av IT kan hjälpa oss att göra saker. Den kan hjälpa oss att kommunicera, som vi gör i den här videon exempelvis, den kan söka information i hög hastighet. Den kan också hjälpa oss att minnas, eftersom den lagra. Men till skillnad mot oss människor har tekniken inga känslor, värderingar eller mål. Tillämpningar baserade på IT-teknik, gör som den är kodad att göra, och den talar enbart det binära språket ettor och nollor. 

 

Tillämpningarna är dock kodad av individer som har känslor, värderingar och mål. I offentliga organisationer är koden ofta baserad på en lagstiftning. Lagstiftningen som måste tolkas för att bli begriplig både för dem ska koda tillämpningar, och de som ska tillämpa lagen. Det här innebär att IT-tillämpningar är komplexa fenomen eftersom de representerar många olika aspekter. 

Vi använder benämningen digital resurs för att spegla teknikens mångfald och den variation av benämningar som förekommit över tid. Digitala resurser används i organisationer och numera också av invånare för att utföra arbetsuppgifter. Nu ska vi titta lite närmare på den organisatoriska dimensionen. 

Offentliga organisationer har till uppgift att omsätta lagstiftning i praktisk handling. Ett politiskt organ formulerar uppdraget och Organisationen leds av en direktör. Direktören formerar en organisationsstruktur för att genomföra uppdraget på bästa sätt. Strukturen bemannas av individer som har olika roller, här använder vi avdelning och direktör som exempel, men det finns många fler strukturer och roller. Verksamheten som direkt kan relateras till uppdraget benämns kärnverksamhet och den verksamhet som agerar expertfunktion inom ett visst område och ska hjälpa de som bedriver kärnverksamhet, benämns stödverksamhet. ekonomi, HR och kommunikation är exempel på stödverksamheter.  Men även IT är en stödverksamhet. Vi har valt att lyfta ut IT, eftersom IT-verksamhet har en central roll i digitaliseringen. IT-avdelningen har oftast en levererande uppgift, och inte samma expertuppgift som andra stödverksamheter. Det innebär att IT-avdelningar ständigt konkurrerar med externa leverantörer.

 Digitaliseringens första era startade i organisationer på 80-talet genom att vi började datorisera arbetsuppgifter. När internet slog igenom kunde organisationer börja kommunicera med samhällets invånare, via e-tjänster och därefter har det kompletterats med appar eftersom i stort sett varje individ idag går omkring med en dator i fickan. Vi har därmed glidit över i den andra eran, tjänstefiering.

Nu ska vi titta på ett exempel hur det kan se ut i en organisation i tjänstefieringens era. Kommunikationsavdelningen ansvarar för organisationens webbplats där kärnavdelningarna kommunicerar med invånarna via e-tjänster som IT-avdelningen har utvecklat och nu driftar. HR-avdelningen har 10 år tidigare köpt ett standardsystem, som numera levereras i molnet. För att effektivisera planering av scheman, semestrar och reseräkningar beställer HR-avdelningen självbetjäningstjänster av leverantören. Självbetjäningstjänsterna ska göras tillgängliga på intranätet som kommunikationsavdelningen också ansvarar för, men för att detta ska vara möjligt krävs att IT-avdelningen gör en teknisk integration. 

Organisationen har hundratals liknande samband, men ingen vet egentligen hur det ser ut för organisationen som helhet. Men föråldrad teknik, ny lagstiftning och en stramare ekonomistyrning skapar ett av överblick. 

Efter inventeringar visar det sig att det samlade digitala landskapet är brokigt till sin karaktär och att leverantörerna är många. Organisationen inför därför standardiserade ramverk med strukturer, roller och processer för att hantera ett brokigt digitalt landskap med många intressenter. Men ansvarsfördelningen inom organisationen förblir ofta oklar eftersom digitala resurser har så många aspekter.  

Nu glider vi över i den 3:e eran, digitalisering. Nu tar vi utbytet av data mellan organisationer förgivet.  Innovation är på efterfrågas och för det krävs ny kunskap där akademin är en central part. Samhället förväntas fungera som ett ekosystem. Vi tar nästa steg i effektiviseringen genom att låta digitaliserade beslutsstöd agera rådgivare och automatiserar myndighetsbeslut. Men framförallt flyttar vi fokus till data som blir till information och kunskap som kan ge oss nya insikter.  

I digitaliseringens era står vi också inför ett mer radikalt teknikskifte, nämligen artificiell intelligens – eller AI som det förkortas. AI är en digital resurs som är självlärande. Att den är självlärande betyder att den inte behöver en instruktion för hur den ska utföra en arbetsuppgift, utan den kan själv lära sig hur den ska göra om den får träna på stora mängder data. Det här öppnar upp för nya möjligheter men väcker också frågor kring etiska ställningstaganden som integritet och automatiserat beslutsfattande i offentliga organisationer.  

Men vi har också tekniska och organisatoriska problem att hantera. I det brokiga digitala landskapet är data är lagrade i olika digitala resurser som inte kan kommunicera med varandra eftersom de enbart talar de binära språket ettor och nollor. Data kan också vara inlåsta i leverantörskontrakt för I ekosystemet finns redan komplexa organisatoriska beroende. Dessutom fattas digitaliseringsbeslut ofta i parallella beslutsstrukturer till följd av att standardiserade strukturer, roller och arbetssätt har införts utan tillräcklig kunskap om hur den offentliga organisationen leds och styrs. Den ordinarie chefsstrukturen är alltså många gånger satt ur spel i den så centrala digitaliseringsfrågan.  

I den här videon har vi visat hur digitala resurser över tid har sammanflätats med organisationer, invånare, och därmed med samhället. Men också att vi inte kliver in i den tredje eran tomhänta, utan vi bär med oss ett digitalt arv som innehåller de data vi vill använda i digitaliseringens era, men som ofta saknar expertfunktion i organisationen. Det digitala arvet måste vi hantera parallellt med att vi anammar ny teknik. Vi har också tillfört organisatoriska dimensioner som ansvarsfördelning och beslutsfattande och de etiska ställningstaganden som ny teknik bär med sig. 

Digitalisering förändrar alltså samhället genom att ge oss förändrade sätt att leva våra liv där digitala resurser utgör en betydande del. Men vi ställs också inför nya utmaningar, som vi måste reda ut, för att hantera en förändrad demografi. 

Vi som är manusförfattare till den här videon heter Malin Nordström och Ulf Melin och det är Malin som berättar. I beskrivningstexten hittar du länkar till beskrivningar av vilka vi är och namnen på resterande personer i produktionsteamet. Där finns också utvalda referenser och en beskrivning av hur vi vill att du citerar videon när du använder den. Vår förhoppning är att videon ska skapa värde i just din organisations digitalisering.

Place, publisher, year, pages
Linköping: Linköpings Universitet, avdelningen för Informationssystem och digitalisering, 2022
Series
Tankesmedjan Praktikforskarna ; 6
Keywords
Digitalisering, organisation, digital resurs
National Category
Information Systems, Social aspects
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-189160 (URN)
Note

Videon beskriver hur digitala resurser har sammanflätats med organisationer, individer och därmed med samhället. Både tekniska och organisatoriska dimensioner beskrivs i en tidsindelning i tre eror. Vi tar oss från 1. datorisering av organisationer, via 2. tjänstefiering av invånare till 3. samhällets digitalisering. I videon belyser vi också ett antal problem som vi tar med oss in i digitaliseringens era, och som vi behöver lösa ut för att hantera en förändrad demografi. Den förändrade demografin innebär att färre behöver göra mer för att bevara den levanadsstandard som vi är vana vid.

Available from: 2022-10-12 Created: 2022-10-12 Last updated: 2022-10-12
Janssen, M., Csáki, C., Lindgren, I., Loukis, E., Melin, U., Viale Pereira, G., . . . Tambouris, E. (Eds.). (2022). Electronic Government: 21st IFIP WG 8.5 International Conference, EGOV 2022, Linköping, Sweden, September 6–8, 2022, Proceedings. Paper presented at 21st IFIP WG 8.5 International Conference, EGOV 2022, Linköping, Sweden, September 6–8, 2022. Cham: Springer
Open this publication in new window or tab >>Electronic Government: 21st IFIP WG 8.5 International Conference, EGOV 2022, Linköping, Sweden, September 6–8, 2022, Proceedings
Show others...
2022 (English)Conference proceedings (editor) (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Cham: Springer, 2022. p. 580
Series
Lecture Notes in Computer Science, ISSN 0302-9743, E-ISSN 1611-3349
National Category
Computer Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-195466 (URN)10.1007/978-3-031-15086-9 (DOI)978-3-031-15085-2 (ISBN)978-3-031-15086-9 (ISBN)
Conference
21st IFIP WG 8.5 International Conference, EGOV 2022, Linköping, Sweden, September 6–8, 2022
Available from: 2023-06-20 Created: 2023-06-20 Last updated: 2023-06-20
Janssen, M., Csáki, C., Rohde Johannessen, M., Krimmer, R., Lampoltshammer, T., Lindgren, I., . . . Ubacht, J. (Eds.). (2022). Ongoing Research, Practitioners, Posters, Workshops, and Projects of the International Conference EGOV-CeDEM-ePart 2022: Proceedings of Ongoing Research, Practitioners, Posters, Workshops, and Projects. International Conference EGOV-CeDEM-ePart 2022. Paper presented at EGOV-CeDEM-ePart 2022, September 06–08, 2022, Linköping University, Sweden (Hybrid). CEUR-WS
Open this publication in new window or tab >>Ongoing Research, Practitioners, Posters, Workshops, and Projects of the International Conference EGOV-CeDEM-ePart 2022: Proceedings of Ongoing Research, Practitioners, Posters, Workshops, and Projects. International Conference EGOV-CeDEM-ePart 2022
Show others...
2022 (English)Conference proceedings (editor) (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
CEUR-WS, 2022
Series
CEUR Workshop Proceedings, ISSN 1613-0073 ; 3399
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-195471 (URN)
Conference
EGOV-CeDEM-ePart 2022, September 06–08, 2022, Linköping University, Sweden (Hybrid)
Available from: 2023-06-20 Created: 2023-06-20 Last updated: 2023-06-20
Toll, D., Lindgren, I. & Melin, U. (2022). Stakeholder Views of Process Automation as an Enabler of Prioritized Value Ideals in a Swedish Municipality. eJournal of eDemocracy & Open Government, 14(2), 32-56
Open this publication in new window or tab >>Stakeholder Views of Process Automation as an Enabler of Prioritized Value Ideals in a Swedish Municipality
2022 (English)In: eJournal of eDemocracy & Open Government, E-ISSN 2075-9517, Vol. 14, no 2, p. 32-56Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Municipalities in Sweden are recommended to pursue process automation to face upcoming societal challenges. This paper focuses on a case where these recommendations are operationalized. Views on process automation held by different stakeholders, in relation to value ideals they prioritize in their respective areas of work, are explored by combining stakeholder theory and a model of public value ideals. Our findings show that, different stakeholder groups prioritize different values and that their views on process automation as an enabler of these value ideals are either optimistic, undecided, or pessimistic, where the latter two can be considered obstacles. This paper contributes, with an empirical illustration of how process automation is operationalized, answering previous calls for more research on this topic. We also elaborate on the use of stakeholder theory and public value as an analytical lens, contributing to the growing body of research attempting to understand process automation. 

Keywords
Automation, public sector, municipality, stakeholder theory, public value
National Category
Information Systems
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-190994 (URN)10.29379/jedem.v14i2.726 (DOI)
Funder
AFA Insurance, 190200
Available from: 2023-01-11 Created: 2023-01-11 Last updated: 2023-02-03
Melin, U. (2021). Att arbeta hemifrån i ljuset av pandemin: om digitala verktyg och gränshantering. In: Jonas Eliasson, Lena Unemo (Ed.), I en tid av pandemi: en ESO-antologi med samhällsvetenskapliga reflektioner (pp. 99-125). Stockholm: Regeringskansliet, Finansdepartementet
Open this publication in new window or tab >>Att arbeta hemifrån i ljuset av pandemin: om digitala verktyg och gränshantering
2021 (Swedish)In: I en tid av pandemi: en ESO-antologi med samhällsvetenskapliga reflektioner / [ed] Jonas Eliasson, Lena Unemo, Stockholm: Regeringskansliet, Finansdepartementet , 2021, p. 99-125Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Regeringskansliet, Finansdepartementet, 2021
Series
Expertgruppen för studier av offentlig ekonomi, Statens offentliga utredningar ; 2021:1 (Fi 2007:3)
Keywords
Hemarbete, Pandemi, Covid, Digitalisering, Digitisering, Arbetsliv, Coronapandemin 2019-2020
National Category
Information Systems, Social aspects
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-175031 (URN)9789152500682 (ISBN)
Available from: 2021-04-16 Created: 2021-04-16 Last updated: 2021-10-26Bibliographically approved
Lindgren, I., Toll, D. & Melin, U. (2021). Automation as a Driver of Digital Transformation in Local Government: Exploring Stakeholder Views on an Automation Initiative in a Swedish Municipality. In: DG.O2021: . Paper presented at The 22nd Annual International Conference on Digital Government Research (pp. 463-472). Association for Computing Machinery
Open this publication in new window or tab >>Automation as a Driver of Digital Transformation in Local Government: Exploring Stakeholder Views on an Automation Initiative in a Swedish Municipality
2021 (English)In: DG.O2021, Association for Computing Machinery , 2021, p. 463-472Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [en]

Local government organizations in Sweden are under pressure from policy makers and leading politicians to accelerate digital transformation of administrative tasks, in order to make public service provision more efficient and effective. As part of this digital transformation, local governments are currently investigating and implementing digital technologies that can execute administrative tasks automatically, without involvement of administrative staff. We explore an automation initiative in a Swedish municipality using a qualitative case study. Our analysis is conducted from a stakeholder perspective, investigating (1) how different stakeholders interpret automation as part of the municipality’s ongoing digitalization, and (2) their views on expected outcomes of automation of administrative tasks. Our analysis shows that different stakeholder groups hold different definitions of what digitalization and automation means for their organization, and what outcomes can be expected of automation of administrative tasks in their organization. The analysis further shows that national policy documents encourage local governments to use a specific technical solutions for automation (robotic process automation); however, this technology is viewed as somewhat problematic by the stakeholders working with IT in the organization. Our analysis contributes with an illustration of challenges that municipalities face in their endeavor to find ways of developing automation of administrative tasks, and call for further research on this topic.

Place, publisher, year, edition, pages
Association for Computing Machinery, 2021
Keywords
automation, digitalization, public sector, stakeholders, local government
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-183969 (URN)10.1145/3463677.3463685 (DOI)978-1-4503-8492-6 (ISBN)
Conference
The 22nd Annual International Conference on Digital Government Research
Available from: 2022-03-30 Created: 2022-03-30 Last updated: 2023-01-10
Elg, M., Birch-Jensen, A., Gremyr, I., Martin, J. & Melin, U. (2021). Digitalisation and quality management: problems and prospects. Production planning & control (Print), 32(12), 990-1003
Open this publication in new window or tab >>Digitalisation and quality management: problems and prospects
Show others...
2021 (English)In: Production planning & control (Print), ISSN 0953-7287, E-ISSN 1366-5871, Vol. 32, no 12, p. 990-1003Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Digitalisation provides both challenges and opportunities for Quality Management (QM). The purpose of this study is to identify various roles QM practitioners play in digitalisation initiatives to uncover the challenges and potential of QM?s digitalisation journey. This issue is addressed through an analytical framework that stresses two dimensions: the exploration and exploitation of digitalised QM processes and value creation, which is performed by the customer or in interactions facilitated by the provider. Through a multiple-case study of four large Swedish organisations, we propose six different challenges and corresponding roles for QM. Further, the study identifies challenges of digitalisation affecting both exploitative and explorative practices throughout an organisation?s value creation process. This research contributes to the existing literature with empirical evidence on the challenges induced by digitalisation, an area often discussed but not as often studied empirically.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis, 2021
Keywords
Digitalisation, quality management, practices, multiple-case study
National Category
Business Administration
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-166943 (URN)10.1080/09537287.2020.1780509 (DOI)000549055000001 ()2-s2.0-85087349474 (Scopus ID)
Note

Funding agencies: VinnovaVinnova [2016-00418]

Available from: 2020-06-23 Created: 2020-06-23 Last updated: 2022-09-28Bibliographically approved
Toll, D., Lindgren, I. & Melin, U. (2021). Process Automation as Enabler of Prioritized Values in Local Government: A Stakeholder Analysis. In: Hans Jochen Scholl, J. Ramon Gil-Garcia, Marijn Janssen, Evangelos Kalampokis, Ida Lindgren, Manuel Pedro Rodríguez Bolívar (Ed.), Electronic Government: 20th IFIP WG 8.5 International Conference, EGOV 2021Granada, Spain, September 7–9, 2021 Proceedings. Paper presented at International Conference on Electronic Government (pp. 288-300). Cham, Switzerland: Springer Nature, 20
Open this publication in new window or tab >>Process Automation as Enabler of Prioritized Values in Local Government: A Stakeholder Analysis
2021 (English)In: Electronic Government: 20th IFIP WG 8.5 International Conference, EGOV 2021Granada, Spain, September 7–9, 2021 Proceedings / [ed] Hans Jochen Scholl, J. Ramon Gil-Garcia, Marijn Janssen, Evangelos Kalampokis, Ida Lindgren, Manuel Pedro Rodríguez Bolívar, Cham, Switzerland: Springer Nature, 2021, Vol. 20, p. 288-300Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [en]

Local government organizations (municipalities) in Sweden are encouraged to pursue process automation to face upcoming challenges. In this paper we focus on a case where these recommendations are put into practice and explore the views on process automation held by different stakeholder groups, related to which values they prioritize in their respective area of work. We do this by applying stakeholder theory and the model of value ideals by [1] as a combined theoretical lens. Our results show that different stakeholder groups prioritize different value ideals in their areas of work and that their views on automation as able to enable these value ideals vary from optimistic, to hesitant to pessimistic. In the studied case, the achievement of process automation is in part reliant on workers themselves seeking it out, meaning that the pessimistic view on automation poses a problem in that it becomes an obstacle for this to function. We discuss the possible reasons for the differently held prioritized value ideals as well as the different held views on automation. We conclude that the studied case shows that implementing process automation includes establishing new structures, roles and responsibilities and comes with certain issues, as those highlighted by our analysis. We found the combination of value ideals and stakeholder theory useful in studying e-government initiatives and make some further recommendations on possible future, related, streams of research.

Place, publisher, year, edition, pages
Cham, Switzerland: Springer Nature, 2021
Series
Lecture Notes in Computer Science, ISSN 0302-9743, E-ISSN 1611-3349 ; 12850
Keywords
Automation, Public sector, Municipality, Stakeholder theory, Public values
National Category
Information Systems
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-179021 (URN)10.1007/978-3-030-84789-0 (DOI)978-3-030-84788-3 (ISBN)978-3-030-84789-0 (ISBN)
Conference
International Conference on Electronic Government
Available from: 2021-09-06 Created: 2021-09-06 Last updated: 2022-03-30
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-2784-863X

Search in DiVA

Show all publications