Hur förskollärare resonerar kring böckers olika funktioner vid högläsning analyseras. Dessa resonemang – baserade på inspelade fokusgruppsinter-vjuer – konceptualiseras teoretiskt utifrån ett sociokulturellt perspektiv som (re)mediering konstituerande boken som en särskild typ av artefakt. Denna mediering blir särskilt tydlig i metaforerna i lärarnas resonemang. Resultaten visar att de olika funktioner som ges boken kan sammanfattas i termer av metaforerna: fönster, spegel, generator, punktum och motvikt. Denna reper-toar implicerar att låta barnen göra olika typer av erfarenheter och möta olika kunskapsområden och praktiker genom högläsning i förskolan. Studien bidrar med kunskap om hur en expandering av repertoaren av de funktioner böcker och högläsning kan fylla berikar yngre barns utbildning.

Den här artikeln handlar om hur några arbetslag i förskolan resonerar kring sitt deltagande i en forskningsstudie om flerspråkighet och lek i förhållande till kollegialt lärande, där arbetet bedrivits inom ett ULF-projekt. Förskolepersonalen lyfter fram fyra aspekter för deltagandet: motiven, granskningen av den egna praktiken, att bidra till forskning samt förutsättningar för deltagandet.

I den svenska läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har krav på ett språkutvecklande arbete genom högläsning specificerats samtidigt som förskolans undervisningsuppdrag har förtydligats. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv utgår denna artikel från en teoretisk premiss att förskolans professionskunskap befinner sig i en remedieringsprocess, där högläsning som professionellt yrkesutövande omförhandlas i ljuset av ett delvis nytt uppdrag. Syftet är att bidra med kunskap om hur denna remediering går till och vad den resulterar i för förståelse för högläsning i samtida förskola. Det empiriska materialet utgörs av fyra fokusgruppssamtal. Resultatet visar hur förskollärare remedierar professionell högläsning genom att kontrastera och omförhandla innebörden av, villkoren för och deltagandet i förskolans högläsning. I sina resonemang ger förskollärarna uttryck för en vidgad repertoar vad gäller högläsning där traditionella praktiker lever kvar samtidigt som nya praktiker har tillkommit och andra aspekter har blivit till figur för det professionella arbetet. Implikationerna av dessa resultat diskuteras i relation till vad som förväntas av den läsande förskolläraren och det läsande/lyssnande barnet i dessa remedierade högläsningspraktiker. 

In the curriculum for Swedish preschool, working for promoting language development in children through reading aloud has been specified and the teaching task of preschool has been clarified. Theoretically based on a sociocultural perspective, a premise of this study is that the professional knowledge base of the preschool teacher profession is in a process of remediation, where reading aloud as a part of the professional work of preschool teachers is renegotiated in light of a partly new mission statement for the profession. The purpose is to contribute new knowledge on this remediation process and what it implies for contemporary preschool. The empirical data consist of four focus-group conversations. The results show how the preschool teachers remediate professional reading aloud through contrasting and renegotiating the meanings of, the conditions for, and participation in this practice. The preschool teachers’ reasoning implies their collective development of a wider repertoire where older practices co-exist with new ones, and with some shifting in terms of figure and background. Implications of the remediation for preschool teachers and children as participants in read alouds are discussed. 

The purpose is to contribute with new knowledge on how preschool teachers remediate professional read-alouds in preschool. In the curriculum for the Swedish preschool, working for promoting language development for children through reading aloud has been specified and the teaching task of preschool has been clarified (Skolverket, 2018). Previous studies (Damber, 2015; Simonsson, 2004) show that reading aloud rarely has a didactic function in preschools. The study is theoretically based upon the sociocultural perspective (Vygotsky, 1978). From the theoretical premise that teachers’ professional knowing are in a process of remediation, in this study we therefore analyze how they remediate this practice. The empirical data in this qualitative study consist of four focusgroup conversations with preschool teachers. A consent form and information sheet was provided to all participants, who were given the opportunity to withdraw from the study at any time. The ethical approval was granted by the Swedish Ethical Review Authority. The results show how the preschool teachers remediate professional reading aloud through contrasting and renegotiating the meanings of, the conditions for, and participation in this practice. The preschool teachers’ reasoning implies their collective development of a wider repertoire where older practices co-exist with new ones, and with some shifting in terms of figure and background. The implications of the findings are discussed along with a theoretical reflection on how remediation, as still rare in research, offers a conceptual tool for analyzing practices in-the-making, i.e. processes of change as they take place through dynamic negotiation, not yet established as tradition.

Varje dag, före och efter skolan och på lov, går nästan en halv miljon svenska elever i fritidshem. På fritids träffar elever kompisar, får leka och pröva spännande aktiviteter. Att fritidshem är väl fungerande är avgörande för de många barn som tillbringar stora delar av sin dag där. Fritidshemmets uppdrag har under de senaste åren delvis förskjutits, t.ex. har undervisning fått en allt mer framskjuten plats. I Fritidshemmets möjligheter – att arbeta fritidspedagogiskt presenterar författarna en rad viktiga områden om hur fritidshemmet kan bidra till barns allsidiga utveckling och lärande.

I boken lyfts kärnfrågor som fritidshemmets sociala uppdrag, lek, föräldrasamverkan, fritidshemsutveckling. Här tas även ­nyare innehåll om fritidspedagogiskt arbete upp, som t.ex. hur man kan arbeta med språk, matematik, naturvetenskap och teknik.

Fritidshemmets möjligheter – att arbeta fritidspedagogiskt ger en god grund för att skapa ett inspirerande innehåll för de många barn som tillbringar stora delar av sin tid på fritidshemmet. Boken vänder sig till studerande på lärarutbildningar och redan yrkesverksamma.