Research into the dynamics of trust–control is still inconclusive. In this paper, we offer an in-depth understanding of (dis)trust and control coevolve as embedded in multiple dimensions of context. The paper focuses on public markets, a context which is underrepresented in extant studies on trust and control. Our analysis is based on a longitudinal case study of interorganisational relationships (IOR) between boundary spanners representing purchaser and providers on a customer choice market for home care in a midsized municipality in Sweden. We identify, narrate and analyse critical incidents during seven years of the process. A conceptual framework contextualising the trust–control nexus of a public–private IOR is developed and utilised. We find that while the public–private IOR context requires control, control only enables deterrence trust from the municipal officers and only in individual providers. Interferential rather than symbiotic coevolution of trust and control is the dominating pattern. In addition, we find what we denote as mixed coevolution, where control simultaneously has positive and negative impact on trust. In our case in point, control enables trust in specific providers but this trust is not reciprocated due to experienced distrust on the category level.

En livskraftig landsbygd med tillgång till arbetskraft, arbetstillfällen och välfärdsservice är en aktuell samhällsfråga. Företagandets omfattning på landsbygden är en aspekt som kan ha betydelse för landsbygdskommunernas sårbarhet. Syftet med rapporten är att utveckla kunskap om kvinnors entreprenörskap på landsbygden, som kan ligga till grund för att stimulera landsbygdsutveckling, jämställdhet och vidare forskning, exempelvis genom kvalitativa forskningsmetoder.

Med hjälp av en databasstudie beskrivs och analyseras omfattningen och karaktären av kvinnors företagande på landsbygden. Till viss del studeras också likheter och skillnader i företagandet mellan kvinnor födda i Sverige och kvinnor födda utomlands, samt mellan kvinnor och män.

Företagandet är mer omfattande bland de sysselsatta kvinnorna på landsbygden än bland de sysselsatta kvinnorna i tätorterna. Skillnaderna i omfattningen av kvinnors företagande är små mellan olika typer av landsbygdskommuner – de som är avlägset belägna, mycket avlägset belägna eller belägna nära en större stad. Resultaten indikerar snarare att det är kommunernas företagskaraktär eller tradition av företagande som avgör andelen företagare per sysselsatta. Kartläggningen pekar mot att arbetslöshet kan vara ett incitament för företagande – något starkare för de utlandsfödda kvinnorna än för kvinnorna födda i Sverige. Skogsförvaltning och blandat jordbruk är bland de vanligaste näringsgrenarna för både kvinnor och män på landsbygden. I övrigt är dock företagandet mycket könssegregerat med avseende på bransch. De tio vanligaste näringsgrenarna för kvinnor och män skiljer sig markant åt. Kvinnors företag är mest representerade i Hår- och kroppsvård, Restaurangverksamhet, Redovisning och bokföring, Konsultverksamhet avseende företags organisation, Fysioterapeutisk verksamhet samt Litterärt och konstnärligt skapande. Mäns vanligaste näringsgrenar är mer relaterade till landsbygdens kontext av mark- och naturresurser. Kvinnors företag är små, 76 procent är soloföretag och lönsamheten varierar stort. De näringsgrenar där kvinnors företag redovisar högst lönsamhet är i de numerärt mansdominerade näringsgrenarna inom tillverkningsindustrin. Resultaten indikerar därmed könssegregering och hierarki med avseende på arbets- och resursfördelning.

Kvinnor på landsbygden är mer benägna att vara företagare än anställda om de är gifta, har hemmavarande barn eller en utbildningsnivå lägre än den eftergymnasiala. Det kan tolkas som att företagandet är en lösning för att kombinera arbetsliv med ansvar för hem och barn. De företagande kvinnornas disponibla inkomster är i genomsnitt lägre än för kvinnor med anställning, för män som är företagare och för män med anställning. Att vara gift innebär för kvinnor en lägre disponibel inkomst, men för män en högre disponibel inkomst jämfört med att att inte vara gift. Resultaten visar dock att det inte är de individrelaterade faktorerna som mest bidrar till skillnader i disponibel inkomst, utan, näringsgren och antalet sysselsatta. Manligt könskodade näringsgrenar och stora företag ger högre inkomst. Den övergripande slutsatsen är att företagandet på landsbygden är traditionellt könssegregerat och hierarkiserat, i fråga om resursfördelning.

Föreliggande rapport fokuserar på organisering och samverkan över sektorsgränser mellan det offentliga, det privata och civilsamhället. Den samverkan som studeras sker för att hantera välfärdsutmaningar. Sektorerna fyller olika funktioner i vårt samhälle, men samhällskontraktet är statt i förändring. Allt fler tjänster inom välfärdsområdet har under de senaste decennierna utförts av privata företag. Nu vänder sig allt fler till civilsamhället för att hitta lösningar för att hantera välfärdsutmaningarna. Samverkan över sektorsgränser för att lösa utmaningarna kan ses om en del i en större förändringsprocess som rör samhällskontraktet.

I den här rapporten diskuteras processer och förutsättningar som främjar respektive hindrar sådan samverkan i praktiken. Vi fokuserar på följande frågeställningar:

• Hur beskriver och uppfattar de involverade aktörerna organisering och samverkan mellan de tre sektorerna?
• Vilka förutsättningar främjar respektive hindrar samverkan mellan sektorerna?
• Vilka organisatoriska utmaningar finns vid samverkan mellan sektorer; och hur hanteras utmaningar?

Frågorna belyses och diskuteras med hjälp av tre fallstudier, kallade Kooperativet, Projektet och Partnerskapet. Forskningen har en så kallad explorativ fallstudiedesign, och vi har genomfört individuella intervjuer och dialoger med aktörer från de tre sektorerna – det offentliga, företagen och civilsamhällets organisationer i de tre fallen. Totalt har cirka 30 intervjuer och ett antal informella dialoger genomförts. Vi har också studerat dokument, och genomfört återföringsdialoger med representanter för de tre samverkansinitiativen.

De studerade fallen speglar en tid då den offentliga sektorn i landet är i omvandling. Den här rapporten har dokumenterat välfärdsorganisering där nätverkande och marknadslika relationer snarare än byråkratiska principer är avgörande för den verksamhet som sker. Samtliga fall illustrerar betydelsen av nyckelpersoner med förankring i flera sektorer, så kallade gränsgångare. Dessa personer behöver också besitta det vi kallar intersektoriell kompetens, det vill säga kunskaper om och erfarenheter av andra sektorer, samt nätverkskompetens. Sådan kompetens kräver tid och resurser att bygga och utveckla – tidshorisonten för samverkan behöver därför vara lång. Själva samverkan är också tids- och resurskrävande samt förknippad med en hög grad av komplexitet. Våra studier ger genom framförallt i två av fallen visst stöd till de varnande röster som lyfter fram risken att privat sektorslogik tenderar att bli alltmer styrande på samhällets alla områden. Samtidigt ser vi att fruktbar sektorsöverskridande samverkan är möjlig under vissa förutsättningar, vilka vi sammanfattar i termer av fem K:

• Kompetens – Det krävs drivande gränsgångare som har det vi vill kalla för ”intersektoriell kompetens” och ett starkt engagemang för målgruppen (gränsobjektet).
• Kontakt – Gränsgångarna måste ha kontakt med andra gränsgångare, med politiker, (andra) tjänstemän samt med gränsobjektet (målgruppen och den samhällsfråga de är en del av).
• Kapital – Det krävs finansiellt kapital, även från det offentliga. Privat kapital och ideellt arbete kan bidra, men förslår inte i de studerade fallen.
• Kontinuitet – När förändringar inom organisationerna eller i de externa förutsättningarna blir omfattande, tappar samverkan fart eller blir en omöjlig uppgift. Det behövs en lång tidshorisont.
• Kontext – Olika organisatoriska lösningar för samverkan fungerar olika bra i olika sammanhang och under olika finansiella förutsättningar. Valet beror av sammanhanget.

Från de tre studerade fallen kan också lärdomar dras för samverkande aktörer från samtliga tre sektorer. Ett framgångskoncept för alla förefaller vara – att hitta personer i en annan sektor som har samma eller liknande inställning till den aktuella samhällsfrågan och/eller målgruppen – att vara öppen för att lära sig mer om hur de andra sektorerna fungerar – att i möjligaste mån försöka anpassa tempo och rytm till andra samverkande organisationer.

Interactive research has emerged as a new approach to collaborative research in working life research, and it is characterized by a continuous joint learning process between the researchers and the practitioners. In this paper we argue that interactive research is a way to advance scientific knowledge about the development of new types of work arrangements and development of sustainable working life. We present the basic ideas and benefits of the interactive research approach, illustrated through a practical case, the HELIX Competence Centre and discuss potential limitation and challenges associated with this form of collaborative research.

Feminism in the Nordic countries was primarily formulated in terms of ‘state feminism’. The women’s movement cooperated with feminist government officials and politicians, resulting in societies that can be considered to be the most gender-equal societies in the world. Historically, the state provided for a large publicly-financed welfare sector which made it possible for many women to combine work and family through the state’s implementation of family-friendly policies, while simultaneously providing employment opportunities for many women. However, since the financial crisis of the 1990s, there has been a political change influenced by neo-liberal thought, in which politicians have handed over the welfare state’s responsibilities to the market, and, instead, the politicians have encouraged entrepreneurship, not least among women. Further to this development, there has been a change in emphasis from entrepreneurship (understood as starting and running a business) to entrepreneurialism which, in addition to a belief in the efficacy of market forces, also contains a social dimension where individuals are supposed to be flexible and exercise choice. In this article, we ask whether this entails a change in the feminist project in the Nordic countries, and if so, what the likely consequences are for this project, both in practice and in research. In order to answer this question, we reviewed existing Nordic research on women’s entrepreneurship and examined how this body of work conceptualizes entrepreneurship, gender, the state, and equality. We also considered whether any trends could be identified. We relate our findings to recent changes in government policy and conclude that the current discourse on entrepreneurship challenges, and possibly weakens, state feminism, but we also conclude that this discourse may also provide space for new forms of feminist action, in market terms. We coin the term FemInc.ism to denote feminist action through enterprise and we discuss a number of important challenges that research on this phenomenon is faced with.

Purpose

– Women’s entrepreneurship is often seen as the solution of both economic growth and gender equality. This is despite academic knowledge of the gendered preconditions for entrepreneurship in many contexts. This paper aims to focus on the gendering of commercial justice, a precondition for entrepreneurship. Informed by gender perspectives on women’s entrepreneurship and previous studies on commercial justice in East Africa, this paper sets out to explore the experiences of urban women entrepreneurs.

Design/methodology/approach

– The paper is based on an interview study with women entrepreneurs and representatives of support organizations in Dar-es-Salaam, Tanzania. The interviews were conducted in Kiswahili, and access was enabled through dialogues with local partner organizations such as the Tanzanian Chamber of Commerce.

Findings

– Findings are that with formal legal rights, the informal institutions imply that the marital status of the women, and the attitude of their husbands, is the overarching determinants for the commercial justice perceived as available to them. This has implication for many policy areas, such as entrepreneurship support, women’s empowerment and labour market policy. Theoretically, the findings highlight the importance of studying the informal institutions affecting women’s entrepreneurship around the globe. Concerning commercial justice in particular, three dimensions of gendering are identified.

Research limitations/implications

– The paper is based on a qualitative interview study. Further studies with varying methods are needed to further explore the gendering of commercial justice in Tanzania, East Africa and beyond.

Practical implications

– A major practical implication of the study is the insight that business for development, will not automatically lead to business for equality, on a general level. The gender bias is also reproduced in everyday business life, for example, thorough access to commercial justice. Special measures to target the gender equality issue are, therefore, necessary. Another implication of the findings regard the importance of Alternative Dispute Resolution initiatives, affordable to women small and medium enterprise-owners.

Originality/value

– While other obstacles to women’s entrepreneurship in the developing contexts have been well explored, the gendering of perceived commercial justice has not received sufficient attention in previous studies. Studies applying a gender theoretical perspective on entrepreneurship in the explored context are still needed.

Organizations are central to our way of organizing society and understanding the phenomenon of organizing within and between organizations is hence important. In this chapter we focus on dimensions of mobility in efforts at organizing within and between organizations as well as between sectors. It is argued that the public sector is a good place to start if one wants to capture facets of contemporary society, as an understanding of the changes taking place in the public sector is also a means of grasping the increasing hybridisation of organizations taking place also in private and third sectors. In our analysis we highlight examples of intraorganizational, interorganizational and intersectoral organizing and how mobility can be a tool and a goal, as well as a problem and a solution. When it comes to gender, however, the striking image is one of immobility rather than mobility.

Purpose

The purpose of this article is to use quantitative empirical data to analyse the degree of resilience, as well as change or reproduction of the gender order, in the era of New Public Management. The propositions are constructed based on liberal- and socialist-feminist perspectives, and discussed in light of the empirical results.

Design/methodology/approach

We report from a longitudinal quantitative study of female-dominated welfare industries. Data, available from Statistics Sweden, include the total population of entrepreneurs available on the individual level. However, the level of analysis that was used in the study was in accordance with the industry level. Data were processed from an aggregated level to the most detailed level of classification.

Findings

The findings reveal resilience in the prevailing gender order. The order is being reproduced in the entrepreneurship context, in most of the industries that were studied.

Practical implications

The results may potentially have profound impact on entrepreneurship policy, equality policy and public sector restructuring.

Originality/value

This quantitative longitudinal study shows a complex pattern on the detailed industry level, which can be understood in terms of male gender labelling of entrepreneurship. The results thus support previous qualitative studies that have observed this phenomenon. Methodologically, this paper contributes to the field by showing that without breaking down the analysis into the different female-dominated industries on a five-digit level, the various results of the public sector reforms and the attendant gendered effects would not have been revealed.