Detraditionalization in late modernity in Western society has affected the domains of both traditional religion and clinical psychotherapy. Sweden, which is said to be one of the most secularized societies in the world, instead, has allowed the public domain to be colonized by new, spiritualized practices. Sold as therapy, the services of new spiritual leaders offer anti-stress techniques to prevent burnout, or leaders are trained to develop their leadership in coaching activities. New varieties of spiritualized therapy are rapidly increasing in contemporary Sweden, typical of which is to have added healing rhetoric to their agenda, such as "find your inner self" or "develop your inner potential." Four common denominators seem to guide these practices: self-appointed leaders, individual-centered rites, realization of ones Self, and intense emotions. We might also add a fifth aspect: profit. Rites have become a commodity and are sold as liberating practices for burnt-out souls or for people in pursuit of self-realization.

Riter och ritual är mångsidiga fenomen vilket gör att studiet av formaliserade handlingar återfinns inom flera ämnesdiscipliner. I Den rituella människan – flervetenskapliga perspektiv visar forskare inom arkeologi, etnologi, psykologi, teatervetenskap, religionshistoria och teologi hur de har funderat över den rituella praktiken. Varför använder människan sig av riter, hur kan rit och ritual studeras, hur avgränsas riten från andra handlingar, vilka teorier används och hur kan olika ämnens infallsvinklar befrukta varandra? Rituella handlingar är, trots sin bundenhet till specifika, kulturella kontexter också universella och ett flervetenskapligt samtal inbjuder i denna antologi en möjlig väg att förstå den mänskliga praktiken i alla dess former.

Ritualer förknippas ofta med religiöst liv och därför har mycket av studier i ämnet utförts av teologer eller religionshistoriker. Men även inom etnografi och antropologi har riter och ritualer kommit att få en central plats i forskningen, eftersom de så tydligt visar upp en kultur. Här blottläggs maktstruk-turer, centrala symboler visas upp, könsrollsmönster tydliggörs och utbytessystem skapas. Socialantropologen Clifford Geertz har liknat ritualen vid ett fönster, som åskådaren kan kika in i för att lära känna kulturens kärna. Fenomenet att formalisera vardagshandlingar till riter verkar vara universellt och det finns inget samhälle utan dessa. Däremot finns det en otrolig variation mellan kulturer hur riter skall iscensättas.

De olika kapitelförfattarna i denna bok visar hur forskare inom olika discipliner har funderat över rituell praktik. Hur används rit och ritual i olika universitetsämnen, hur avgränsar man en rit från andra handlingar, vilka teorier behöver vi och hur kan vi nyttja varandras erfarenheter är några av de frågor som behandlas.

Riter och ritual är mångsidiga fenomen vilket gör att studiet av formaliserade handlingar återfinns inom flera ämnesdiscipliner. I Den rituella människan – flervetenskapliga perspektiv visar forskare inom arkeologi, etnologi, psykologi, teatervetenskap, religionshistoria och teologi hur de har funderat över den rituella praktiken. Varför använder människan sig av riter, hur kan rit och ritual studeras, hur avgränsas riten från andra handlingar, vilka teorier används och hur kan olika ämnens infallsvinklar befrukta varandra? Rituella handlingar är, trots sin bundenhet till specifika, kulturella kontexter också universella och ett flervetenskapligt samtal inbjuder i denna antologi en möjlig väg att förstå den mänskliga praktiken i alla dess former.

Artikeln diskuterar den natursyn som tillskrivits "indianen" och visar hur den ingalunda är statisk utan tolkas och förhandlas fram i relation till det moderna samhällets kunskaper

When the ethnographer Wilson Wallis did his first fieldwork among the Canadian Mi’kmaq Indians 1911, one recurrent character in their oral tradition was the traditional culture hero Kluskap. When Wallis returned to Nova Scotia in 1953  he found that not many Mi’kmaq in the thirties had heard about Kluskap, and if they had, it was through books or the television series “The Adventures of Glooscap”.

Thirty years later, in 1989, the Mi’kmaq strongly rejected the plans to establish a superquarry at Kelly’s Mountain on Cape Breton Island, Nova Scotia. Their main reason was that the mountain with its cave is believed to be the dwelling place of Kluskap and the place from where he is expected to return to his people. Is the modern Mi’kmaq knowledge about Kluskap only their readbacks of texts by non-native authors? This paper seeks to examine the Mi’kmaq relation to that Kluskap tradition which had been depicted by non-native authors in television series, theatre plays, and books. How do the modern Mi’kmaq evaluate mainstream society’s texts about their culture hero?

Our times are characterised by globalism and pluralism. Both characteristics are strongly intertwined. The aim of this book is to contribute to the reflection on everyday practical issues as well as on conceptual frameworks regarding a multicultural and a multireligious Europe. The reader will find texts about philosophical problems, theoretical presuppositions and the ethical problems involved in taking political decisions on multiculturalism. Other articles deal with theological challenges and methodological issues that are useful for people trying to understand the multireligious nature of our times. The authors have various cultural, academic and methodological backgrounds, but share one thing: they all have been engaged in religious meetings and dialogues. The broad spectrum of writers and themes reflects the guiding principle of Plural Voices: many issues have to be discussed from different perspectives in order to try to understand interreligious relations.

The chapter discusses the possibility to bring Victor Turner’s work on liminality and ritual together with Roy Rappaport’s thought-provoking ritual theory and approach the contemporary ecological crises in new ways. Turner’s concept of liminality and his understanding of a liminal passage is employed as a metaphorical vision of re-embedding humanity with Earth processes.

The chapter outlines how nature and health are employed in the commodification of ritual healing in late modern Sweden. New ritualized practices have developed which are aimed at the modern man. How do these new rituals connect to health and nature and how are tradition, body, mind, place and locality represented within these practices?