liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Rehme, Jakob
Alternative names
Publications (10 of 94) Show all publications
Chicksand, D., Rehme, J. & Dehn, T. (2016). Achieving a competitive advantage: What is missing from research into supplychain management and servitization?. In: 25th Annual Ipsera Conference: Purchasing and Supply Management. Paper presented at the 25th IPSERA Conference 20-23 March 2016 in Dortmund, Germany.
Open this publication in new window or tab >>Achieving a competitive advantage: What is missing from research into supplychain management and servitization?
2016 (English)In: 25th Annual Ipsera Conference: Purchasing and Supply Management, 2016Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [en]

This paper will highlight that at the heart of supply chain management (SCM) andservitization research is the concept of value. However, it will be argued that currentwork in these fields do not, in the first instance, adequately define value and often omit afull discussion of value appropriation. To fill these gaps this paper will first introduce aconceptual model of value and will then suggest how it would be possible to empiricallydetermine the sharing of value in a business relationship through the presentation of amodel based on resource dependency theory (RDT). The paper will conclude that muchmore work is required to better conceptualize value in the context of SCM andservitization and that there needs to be more focus on understanding which factorsdetermine how value is shared in business relationships.

Keywords
Servitization, supply chain management, value, resource dependency theory
National Category
Business Administration
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-127536 (URN)
Conference
the 25th IPSERA Conference 20-23 March 2016 in Dortmund, Germany
Available from: 2016-05-03 Created: 2016-05-03 Last updated: 2016-05-09
Rehme, J., Nordigården, D., Ellström, D. & Chicksand, D. (2016). Power in distribution channels: Supplier assortment strategy for balancing power. Industrial Marketing Management, 54, 176-187
Open this publication in new window or tab >>Power in distribution channels: Supplier assortment strategy for balancing power
2016 (English)In: Industrial Marketing Management, ISSN 0019-8501, E-ISSN 1873-2062, Vol. 54, p. 176-187Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This paper focuses on the move from buyer dominance toward interdependence between buyers and suppliers in a distribution channel. The paper introduces a case study collected through in-depth interviews and participative observations. It examines the relationships between a timber supplier and its customers in the builders’ merchants sector. We stress the relevance of considering actions intended to change the power balance, rather than focusing only on trust. The power balance in a dyadic relationship is dynamic, and power positions need to be constantly re-evaluated. An important power resource is information asymmetry, manifested in the supplier’s information about: products, regional and local demand, and the usage of the products. For practitioners, we highlight the possibility of exerting a non-coercive power resource, such as information asymmetry, in order to increase the relative power. Furthermore, being open about the power position between a buyer and a seller can foster a more efficient collaboration.

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier, 2016
Keywords
Power, Distribution channels, Information asymmetry, Resource dependence, Supplier–retailer relationships, Assortment, Power regimes
National Category
Other Mechanical Engineering Business Administration
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-121505 (URN)10.1016/j.indmarman.2015.07.007 (DOI)000375165800017 ()
Available from: 2015-09-23 Created: 2015-09-23 Last updated: 2017-12-01Bibliographically approved
Ellström, D. & Rehme, J. (2016). Resource alignment in the category management of builders’ merchants. International Review of Retail Distribution & Consumer Research, 26(1), 55-74
Open this publication in new window or tab >>Resource alignment in the category management of builders’ merchants
2016 (English)In: International Review of Retail Distribution & Consumer Research, ISSN 0959-3969, E-ISSN 1466-4402, Vol. 26, no 1, p. 55-74Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Previous retailer-supplier research reports both positive and negative collaboration outcomes. Resource alignment, or how collaborating actors’ resources affect each other, is a concept that has been brought forward to explain when collaboration increases performance. As the category management of builders’ merchants involves actors with different sets of resources, the resource alignment framework can be used to better understand the outcomes of collaboration in category management. The aim of this paper is to explore resource alignment among actors involved in the category management of builders’ merchants. The paper is based on interviews with top managers in Swedish builders’ merchants. Complementary and supplementary resources held by the involved actors are identified for four  distinguished category management activities. Resources needed to further improve the business are also identified. Three propositions are formulated, explaining how supplementary and complementary resources are interrelated and how the situation influences the need for supplementary resources. The description of resource alignment supports retailers and their suppliers concerning how to assign roles and responsibilities in category management activities. While the retailers themselves are often well equipped to manage pricing and inventory management, the supplier can support assortment and marketing management.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis, 2016
Keywords
resource alignment, retailer supplier collaboration, category management, builders’ merchants
National Category
Business Administration
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-121507 (URN)10.1080/09593969.2015.1120681 (DOI)
Available from: 2015-09-23 Created: 2015-09-23 Last updated: 2017-12-01Bibliographically approved
Ahlgren-Moritz, C., Alm, A.-K., Christersson, C., Eikelboom Sällström, A., Esbjörnsson, M., Jacobsson, A., . . . Värbrand, P. (2016). Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [1]: Metoder och strategier. Malmö, Umeå, Linköping
Open this publication in new window or tab >>Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [1]: Metoder och strategier
Show others...
2016 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.

Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.

Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:

  • att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;
  • att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;
  • att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;
  • att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.

Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.

Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?

I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.

Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö, Umeå, Linköping: , 2016. p. 79
Keywords
Samarbete, Högskoleutbildning, Universitet, Sverige
National Category
Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology) Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-130488 (URN)978-91-7104-673-4 (ISBN)978-91-7104-675-8 (ISBN)
Funder
VINNOVA
Note

Projektet Samverkanssäkrade utbildningsprogram har finansierats av  Vinnova inom programmet "Universitets och högskolors strategiska utveckling av samverkan" och är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Malmö högskola och Umeå universitet.

Available from: 2016-08-10 Created: 2016-08-10 Last updated: 2018-07-19Bibliographically approved
Ahlgren-Moritz, C., Alm, A.-K., Christersson, C., Eikelboom Sällström, A., Esbjörnsson, M., Jacobsson, A., . . . Värbrand, P. (2016). Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [2]: Möjligheter och utmaningar. Malmöm, Umeå, Linköping
Open this publication in new window or tab >>Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [2]: Möjligheter och utmaningar
Show others...
2016 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.

Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.

Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:

  • att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;
  • att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;
  • att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;
  • att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.

Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.

Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?

I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.

Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.

Place, publisher, year, edition, pages
Malmöm, Umeå, Linköping: , 2016. p. 64
Keywords
Samarbete, Högskoleutbildning, Universitet, Sverige
National Category
Educational Sciences Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology) Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-130489 (URN)9789171046741 (ISBN)9789171046758 (ISBN)
Funder
VINNOVA
Note

Projektet Samverkanssäkrade utbildningsprogram har finansierats av Vinnova inom programmet "Universitets och högskolors strategiska utveckling av samverkan" och är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Malmö högskola och Umeå universitet.

Available from: 2016-08-10 Created: 2016-08-10 Last updated: 2018-07-19Bibliographically approved
Rehme, J., Nordigården, D. & Chicksand, D. (2015). Complex purchasing: a case study of evaluation models for long-term network capital investments. International Journal of Engineering Sciences and Research Technology, 4(1), 427-434
Open this publication in new window or tab >>Complex purchasing: a case study of evaluation models for long-term network capital investments
2015 (English)In: International Journal of Engineering Sciences and Research Technology, ISSN 2277-9655, Vol. 4, no 1, p. 427-434Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This paper addresses purchasing evaluation models in the European electrical grid sector, with a particular focus on complex and long-term network capital investments. The findings are based on 49 interviews with 10 organizations (power companies, engineering firms, the regulatory body, and special interest groups). This research contributes to knowledge building in the under-researched area of evaluating value in complex long-term purchasing. The study finds that the inherent long-term nature of the investments in products and systems, and the underlying financial situation are of the utmost importance in evaluations, together with strong regulator influence. In fact, the regulatory body not only defines the willingness to pay for the end-consumers through regulations with a focus of protecting consumers from monopolists unfair/high-prices, but also defines the opportunity costs by the predefined a number of costs in the grids in terms of ‘standard-costs’. Although theoretically customer value is defined as the perception of benefits minus the sacrifices for the end-user, in this setting it is the regulatory body that defines this value on behalf of the end-user/consumer. Thus, the regulatory body plays a pivotal role defining the value, value creation and value sharing, and is therefore pivotal in the way in purchasing evaluation models are structured.

Keywords
Purchasing; Supplier evaluation and performance mea surement; Supplier selection
National Category
Economics and Business
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-113299 (URN)
Available from: 2015-01-15 Created: 2015-01-15 Last updated: 2015-11-04Bibliographically approved
Fristedt, M., Rehme, J. & Sandberg, E. (2015). Describing hybrid purchasing organizations - the case of a Swedish industrial firm. In: : . Paper presented at The 24th annual IPSERA conference.
Open this publication in new window or tab >>Describing hybrid purchasing organizations - the case of a Swedish industrial firm
2015 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
National Category
Business Administration
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-120945 (URN)
Conference
The 24th annual IPSERA conference
Available from: 2015-08-31 Created: 2015-08-31 Last updated: 2015-09-21
Rehme, J. & Nordigården, D. (2015). Mer effektiva utvärderingsmodeller för investeringar, reinvesteringar och underhåll: Elnät och investeringsbeslut under osäkerhet. Stockholm: Energiforsk
Open this publication in new window or tab >>Mer effektiva utvärderingsmodeller för investeringar, reinvesteringar och underhåll: Elnät och investeringsbeslut under osäkerhet
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Att arbeta med affärer inom elnätsektorn är sett som förhållandevis riskfritt. Man vet vilket elnät man har idag och man kan prognosticera ganska väl hur detta ska utvecklas framöver. Till det är elnät ett naturligt monopol vilket innebär att de kunder som man har idag kommer att vara ungefär de samma i morgon. Bolagen kommer även att få ta ut rimliga tariffer av sina kunder (definierade av Energimarknadsinspektionen), så att verksamheten genererar avkastning till finansiärer och aktieägare.

Men verksamheten är också en del av Sveriges energiinfrastruktur, och frågan är hur man kan resonera vad gäller investeringar i infrastrukturen för framtiden. Varför det är av speciellt intresse är på grund av att elnätsinfrastrukturen har lång teknisk livslängd, ofta över 50 år. Det innebär att de val som elnätsbolag gör idag kommer att få påverkan på elnät under lång tid framöver. Därför blir det viktigt att de beslut som fattas är baserade på bra underlag, och att de investeringskalkyler som görs är baserade på väl grundade antaganden om framtida utveckling.

Ambitionen med den här rapporten är att utveckla ett förslag till  utvärderingsmodell som hanterar den långsiktighet som finns i infrastrukturinvesteringar. Förslaget baseras på befintliga metoder och modeller för investeringar för elnät och en hantering av den osäkerhet som föreligger på grund av investeringars långa tidshorisonten. Målsättningen är att ta fram en modell som kan tillämpas inom både små och stora organisationer och för olika typer av elnätsbolag.

Ett problem vad gäller investeringar inom energisektorn är osäkerhet. All affärsverksamhet speglas av osäkerhet, exempelvis vad gäller vilken teknik som kan komma att utvecklas. Vid långsiktiga investeringar blir den osäkerheten större, och man måste hantera när i tiden som en större investering ska göras, dvs. om det i vissa fall kan vara bättre att vänta på en bättre teknik och underhålla den installerade basen, eller om denna investering ska tas idag.

Vår rekommendation är att vid beslut om investering i olika projekt utnyttja vår föreslagna regretmodell som tar hänsyn till scenarier där parametrar kan tillåtas att variera. Regret-metoden har testats på två olika situationer: Case 1) nyinvestering och reinvestering (med kombination av olika projekt); Case 2) investeringsstrategi med tre stycken alternativa handlingsvägar. Analysen visar att regret-metoden fungerar på ett bra sätt och tar hänsyn till osäkerheten i framtida utfall. Metoden är generellt sätt allmän och enkel och användarbarheten är därmed hög. En rekommendation är att underhåll, reinvesteringar och nyinvesteringar bör analyseras i samma beslutsmodell. Det är viktigt att branschen och individuella bolag arbetar vidare med en scenarioprocess för att på så sätt identifiera olika parameternivåer. Vi föreslår även en process för scenarioplanering där aktörerna i branschen är involverade. Vid scenarioplanering finns ett antal faktorer att beakta, exempelvis hur man hanterar kapitalkostnader och elpriser över långa tidshorisonter. Detta kopplat till framtida teknikutveckling skapar osäkerhet och understryker nyttan av att arbeta med den föreslagna regretmodellen.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Energiforsk, 2015. p. 53
Series
Energiforsk ; 2015:127
National Category
Economics and Business
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-121948 (URN)978-91-7673-127-7 (ISBN)
Available from: 2015-10-13 Created: 2015-10-13 Last updated: 2015-10-29Bibliographically approved
Rehme, J., Nordigården, D. & Chicksand, D. (2015). Public policy and electrical-grid sector innovation. International Journal of Energy Sector Management, 9(4), 565-592
Open this publication in new window or tab >>Public policy and electrical-grid sector innovation
2015 (English)In: International Journal of Energy Sector Management, ISSN 1750-6220, E-ISSN 1750-6239, Vol. 9, no 4, p. 565-592Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Purpose – This paper aims to investigate the manner in which technological innovation in the European electrical-grid sector has developed by focusing, in particular, on the effect of public policy on innovation. To achieve this aim, this paper highlights how technological innovation and development progressed from the 1960s to the 1980s, and contrasts this period with the deregulated/privatization environment.

Design/methodology/approach – The paper is based on a series of in-depth multiple company case studies of grid companies, some of their suppliers and other actors in their broader business network. Empirical data were collected through 55 interviews.

Findings – The authors find that a phase of mutual collaboration was encouraged in the first period, which led to strong technological innovation with a focus on product quality and the development of functionality. Buyers played a pivotal role in the development of products and posed technical requirements. In contrast, the current role of the buyer has transformed principally into one of evaluating competing bids for specific projects. Today, buyers face increasing pressure to substantially lower CO2 emissions and transform the energy grid system. These goals are difficult to achieve without a new way of thinking about innovation.

Research limitations/implications – Models to achieve innovation must not only focus on individual research projects; instead, the innovation should be factored into normal business dealings in the supply chain.

Practical implications – We propose that policymakers and regulators need to: accommodate for innovation and address the collaborative elements of innovation when developing policies and regulations. Furthermore, regulators have the option of either developing a strategic vision for the electrical-grid network or incorporating sustainability into the evaluation of electrical grids and, thus, consumers’ willingness to pay.

Originality/value – This paper makes a distinctive contribution in the area of innovation for electrical grids. Our paper shows how innovation and the development of new technology for electrical grids changed over time. Furthermore, this paper describes the energy sector in terms of a business network comprising the different actors involved in innovation and development and, thus, their role in the energy supply chain.

Place, publisher, year, edition, pages
Emerald Group Publishing Limited, 2015
Keywords
Regulation, Innovation, Energy sector, Energy transformation, Interviews, Business relationships, Electrical energy grid
National Category
Business Administration
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-116684 (URN)10.1108/IJESM-01-2015-0002 (DOI)
Available from: 2015-03-31 Created: 2015-03-31 Last updated: 2017-12-04Bibliographically approved
Nordigården, D., Rehme, J. & Chicksand, D. (2015). Sourcing Uncertainties: The case of Outsourcing and Global Sourcing. Modern Management Science & Engineering, 3(1)
Open this publication in new window or tab >>Sourcing Uncertainties: The case of Outsourcing and Global Sourcing
2015 (English)In: Modern Management Science & Engineering, E-ISSN 2052-2576, Vol. 3, no 1Article in journal (Refereed) Published
Place, publisher, year, edition, pages
Scholink, 2015
National Category
Business Administration
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-112154 (URN)
Available from: 2014-11-17 Created: 2014-11-17 Last updated: 2017-12-05
Organisations

Search in DiVA

Show all publications