För att kunna möta nya utmaningar och tillvarata alla de möjligheter som ges av den allt intensivare digitaliseringen behöver näringslivet och samhället i stort förnyas. I ett sådant utvecklingsarbete blir logistikdriven affärsutveckling en viktig ledstjärna. Ökad flödes­orientering bidrar till bättre lönsamhet och tillväxt, men också till att lösa större samhällsutmaningar i form av miljöpåverkan och social hållbarhet.

I den här boken sätts logistiken in i ett strategiskt sammanhang där konkurrenskraft är i fokus, snarare än de traditionella logistiska måttstockarna kostnad, service och ledtid. Med det som grund diskuteras logistikutmaningar för fyra olika sektorer: detaljhandeln, industrin, transportbranschen och den offentliga sektorn. Författarna diskuterar även den högsta ledningens och styrelsens viktiga roller i logistikdriven affärsutveckling.

Boken vänder sig såväl till studenter vid tekniska högskolor och handelshögskolor som till styrelser, företagsledningar och logistik­ansvariga i näringslivet och i offentlig sektor.

Den här handboken är resultatet av forskningsprojektet ”Affärsmodeller för citylogistik” som har finansierats av Vinnova och genomförts av forskare på Linköpings Universitet vid avdelningen Logistik- & Kvalitetsutveckling under perioden 2015 – 2017. Projektet är en direkt uppföljning av Färdplan Citylogistik – Godstransporter i urbana miljöer som visade att citylogistik och samordnad varudistribution behövs för att kunna driva utvecklingen mot mer hållbara och attraktiva städer med emissionsfria godstransporter. Den här boken presenterar en modell som syftar till att hjälpa kommuner och företag att komma igång med citylogistik och samordnad varudistribution – En affärsmodell som också fungerar som ett beslutsunderlag. Projektet grundar sig också i Forsknings- och innovationsagenda för framtidens logistik, där citylogistik lyfts fram som ett av de viktigaste utvecklingsområdena inom logistikområdet i framtiden.

Abstract Although urban consolidation centres (UCC) worldwide have improved urban freight distribution and reduced externalities, other UCC initiatives have not materialised due to problems such as for example, business model limitations. All the same, researchers have rarely described business model components relevant to city logistics. In response, the purpose of this article is to analyse critical factors for viable business models of city logistics initiatives involving UCCs. Following an extensive literature review and multiple-case study of five initiatives with UCCs, we identified seven critical factors of viable city logistics business models: the ability to scale up and down the UCC solution; an ability to continuously develop and adapt to a dynamic environment; the important entrepreneurial role of the initiator as well; the acknowledgment of society; ability to innovate new services; logistics and supply chain management competence; and the ability to take full advantage of advanced IT. All seven factors describe continuously redeveloped business models seeking to seize new and unexpected opportunities, yet also indicate that city logistics systems require local authorities and municipalities to act as initiators, enablers, and customers. The models also underscore differences between purely commercial and purely municipal city logistics initiatives.

To stay ahead in an increasingly competitive business environment, organizations need agile supply chain systems that are holistically designed and managed. The experiences of SKF, a Swedish multinational firm, point to the benefits of reengineering upstream capabilities to create value downstream. To foster the flexibility, responsiveness, and other dynamic capabilities needed to manage increased supply chain complexity, the company established programs to involve its suppliers in the value creation process, making them an extension of the organization’s resource base. The overall objective has been to migrate from a business model based on economies of scale in operations to one that exploits both economies of scope and economies of integration. As a result of its efforts to create a more agile and cost-efficient supply chain, the company has been able to decrease supply risks while improving its value creation process and responsiveness to new customer demands and advancing its sustainability and social responsibility initiatives. 

Denna rapport är indelad i fem avsnitt. Inledningsvis presenteras problem och målbild. Dessa kapitel syftar till att skapa en bild av den övergripande situationen, förstå varför det är viktigt att arbeta med frågan citylogistik och förklara de mål som satts upp. Därefter presenteras nuläge och förutsättningar. Detta ger en bild av hur situationen ser ut i Sverige idag. Här presenteras även de innovationsdomäner som hanteras i rapporten och aktiviteter sorteras in inom. Milstolpar och tänkbara koncept presenterar inledningsvis en bruttolista på aktiviteter som krävs för att nå målen, men ger sedan en inriktning i form av nästa steg av vilka av dessa aktiviteter som bör prioriteras i nuläget. Förslag på demonstrationsprojekt presenteras följt av en koppling till omvärlden (EU). Färdplanen avslutas med en SWOT analys och tänkbar påverkan samt två appendix: Arbetsprocessen kring färdplanens framtagande, samt Aktivitetslista. 

Framtidens logistik står inför mycket stora utmaningar som har direkt bäring på svenska företags och organisationers förmåga till tillväxt, hållbarhet och konkurrenskraft. 

Det står utom all tvivel att logistikens betydelse kommer att öka ännu mer i framtiden. Vinnare på de globala, rörliga marknaderna kommer ett vara de flödeseffektiva företagen, som har förmåga att hantera förändringarna på marknaden med en effektiv logistik som grund. För att lyckas behövs ett Logistiklyft för Sverige, med ett medvetet fokus på att utveckla de dynamiska förmågorna i företag och organisationer. Detta gäller i de allra flesta branscher och typ av företag.

Den här innovations- och forskningsagendan utgår från den svenska traditionen och internationellt sett unika kunskapen och förmågan att med en systemsyn som grund designa, utveckla och styra komplexa system där flera olika kompetenser samverkar. Logistikens systemkunskap handlar om att lära sig att utforma och styra omfattande och allt mer komplexa försörjningskedjor (supply chains) från råvara till slutkund i syfte att öka svenska företags internationella konkurrenskraft och förmåga att växa på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt. 

Agendan adresserar behovet av kompetens och kunskap för mer innovativ logistikutveckling som följer:

• Utveckling av kunskap om nya och mer innovativa logistiksystem och modeller för industri & handel 
• Tjänsteutveckling för transport/logistik och IT-företag som stöd för mer innovativa logistiksystem, men också att ta till vara och stimulera den omfattande tjänsteutveckling som finns i förnyelsen av svenskt näringsliv, t ex mot högre grad av e-handel. 
• Tillämpning av befintliga logistikkunskaper för områden och sektorer i behov av ett logistiklyft och ökad flödeseffektivitet, t.ex. logistik för små- och medelstora företag (SME) med fokus på HUR (genomförandeprocesser) istället för VAD (utformning av koncept och modeller). 
• Utveckling av kunskaper om hur logistiksystem kan bidra till en hållbar utveckling, såväl miljömässigt som socialt.
• Utveckling av kunskap om och tillämpning av logistiklösningar med primär samhällsnytta, t ex sjukvårdslogistik och citylogistik samt effektiv och hållbar försörjning av livsmedel, energi etc.

Den här forsknigs- och innovationsagendan är utvecklad i samarbete mellan Linköpings Universitet, Lunds Tekniska Högskola, Chalmers Tekniska Högskola och en lång rad företag där Axis, SKF, Volvo och Nobel Biocare har funnits med i projektets styrgrupp. 

Agendan finns endast som PDF. Kontakta Mats Abrahamsson, Linköpings Universitet. mats.abrahamsson@liu.se

Purpose: In response to increasing demands on improved environmental performance, companies need to develop their capabilities in assessing the environmental performance of their operations. Knowledge among practitioners as well as solid research results in this area lacks. This paper aims to present a framework of dimensions important to consider regarding environmental measurement in supply chain management. The paper also aims to present a practical example on how environmental performance measurements can be a success by applying these dimensions.

Design/methodology/approach: Literature regarding logistics management and performance measurement is coupled with theories regarding environmental logistics and green supply chain management. A framework is developed. A case study based on four actors in a reverse supply chain is used to illustrate the framework.

Findings: The paper outlines important aspects to consider in the design of environmental performance measurements in supply chain management and identifies shortcomings in existing research. The case presents successful examples of how environmental performance measurements can be applied across managerial levels as well as company borders in a supply chain.

Practical implications: The literature review shows shortcomings in the measuring tools applied today. The case provides examples of how these shortcomings can be addressed.

Originality/value: This paper addresses the intersection between environmental logistics and performance measurements. The case shows how environmental performance measurements can be applied over a single company’s borders by including four different actors in the supply chain.