Denna populärvetenskapliga guide till juridiken kring funktionsförsäljning (eller, om man så vill, as a service-försäljning) avser att ge dels en översiktlig bild av rättsläget för funktionsförsäljning, dels några goda råd, ur ett i första hand juridiskt perspektiv, för dig som överväger att börja sälja eller köpa funktion. Guiden är skriven med en tänkt målgrupp i sikte, nämligen i första hand företagsledningar som inte har någon egen större avdelning för redovisning och juridik. Vi tror och hoppas dock att den ska visa sig vara användbar för bredare grupper.

Här kommer vi också att lägga upp, stegvis förnyade, länkar till vetenskapliga publikationer om juridiken kring funktionsförsäljning (flera är under publicering). Kanske finner du också, med tiden, nya upplagor av denna guide här. Läge för ett bokmärke alltså…

Guiden har skrivits av en grupp forskare som under flera år har forskat på juridiken kring funktionsförsäljning. Forskningen har i första hand finansierats av Energimyndigheten (och i nära samarbete med forskningsorganisationen Mistra REES), men vi har också arbetat för näringslivet med dessa frågor.

Här ges en inledning och kommentar till artikeln strax ovan av Petri Mäntysaari. Tanken är att ge Skattenytts läsare en ingång till, och en första reflektion rörande, den användarvänliga rättsvetenskapen. 

Events after the reporting period is an interesting phenomenon, as they areboth very common and can be tricky to address correctly. Yet, quite surprisingly,not much research has been carried out on how to interpret the rulesregarding events after the reporting period. This article is written from a legalperspective, with the purpose of looking closely at the wording of the IAS 10, inorder to discuss if, or to what extent, it is clear enough to (as far as possible) givethe management of a business (or auditors, courts etc.) sufficient clarity onhow to handle events after the reporting period – or if, and if so how, the rulesare unclear. Some hints de lege ferenda (what improvements could be made inthe standard?) are also given, with the purpose of making the IAS 10 clearer.

Syftet med denna framställning är att illustrera varför det i vissa fall är betydelsefullt att beakta reciprocitet och prissättning vid neutralitetsanalyser i inkomstskatterättslig forskning . Metoden bygger i första hand på logikorienterade resonemang kring prissättning och skatterättsliga principer, inte på något omfattande källmaterial i form av t.ex. rättspraxis. Framställningen är orienterad mot förhållandena vid affärer mellan icke närstående parter. Affärer inom företagsgrupper, eller mellan på andra sätt närstående skattebetalare, diskuteras sålunda inte.

Samarbeten i olika former är mycket vanliga i näringslivet. Inte sällan skersamverkan inom ramen för enkla bolag (som dock kan ha getts en annanbeteckning). Det kan t.ex. vara fråga om byggprojekt, filmskapande, produktutveckling,finans- och försäkringsverksamhet eller gruvdrift, likavälsom mer småskaliga och avgränsade, mer eller mindre långsiktiga, verksamheter.I denna bok belyses det inkomstskatterättsliga rättsläget avseendenäringsverksamhet bedriven inom ramen för enkla bolag. Dessa frågor fårbetydelse för en stor mängd samarbeten. Samtidigt är rättsläget i mångahänseenden oklart och otillräckligt belyst. Ämnet är därmed angeläget.Här behandlas bl.a. vilka transaktioner, tillgångar och skulder som skaanses ha anknytning till enkla bolag; skatterättsliga principer för resultatfördelningmellan bolagsmän; skatteeffekter när enkla bolag byggs upp; deenkla bolagens betydelse för tillgångsvärdering; skatteffekter vid handelinom ramen för enkla bolag samt de enkla bolagens ställning i omstruktureringssammanhang.Boken rör primärt enkla bolag, men framställningenkan i flera hänseenden ge ledning också för beskattning vid likartade samarbetsformer.Föreliggande bok är en av två slutrapporter i ett forskningsprojekt omenkla bolag. Här behandlas i första hand inkomstskatterättsliga frågor menockså talrika redovisningsfrågor. Den andra rapporten, Jacobson, Enkla bolag:En splittrad företeelse (Jure 2014), är inriktad på civilrättsliga frågoroch då ur ett rättsjämförande perspektiv.

Med denna bok hoppas vi kunna, ur ett i första hand rättsligt perspektiv ochpå ett överskådligt sätt, belysa centrala möjligheter och svårigheter avseendemotverkande av skattefusk i framförallt de s.k. kontantbranscherna. I många fall är det viktigt att närma sig samhällsfenomen på ett tvärvetenskapligtsätt, så att de blir belysta från olika relevanta perspektiv. Av olika skälär det emellertid svårt att åstadkomma sådana framställningar. Det är ofrånkomligt att två jurister, i en kort framställning, inte kan göra full rättvisa åtvarje tema eller fråga som lyfts fram i föreliggande bok. Trots det har vi försökt oss på en lite bredare analys. Förhoppningen är att boken ska stimulera tillvidare diskussion.

Det råder i Sverige sedan länge ett starkt samband mellan företagens redovisning och inkomstbeskattningen. Den viktigaste aspekten av detta samband är att företagens räkenskaper som huvudregel styr beskattningen när det gäller frågan om när skattepliktiga respektive avdragsgilla poster påverkar den skattepliktiga nettoinkomsten. Denna huvudregel innebär med andra ord att redovisningen avgör frågan om rätt beskattningsår. Detta gäller under förutsättning att räkenskaperna är upprättade i enlighet med god redovisningssed och att frågan inte har regleras i särskilda skatterättsliga periodiseringsregler (dessa har i så fall företräde). Därtill ställer skattereglernai vissa fall upp särskilda, skattebetingade krav på företagens redovisning. Detta kan synas ganska enkelt, men området rymmer många komplicerade frågor. Förhoppningen är att föreliggande bok ska kunna hjälpa inte minst skatterättsstudenter på deras väg till förståelse av sambandet. Området kan studeras och presenteras på många sätt och ur flera olika perspektiv. Detta är en skatterättsligt orienterad bok, vilket gör att redovisningsfrågorna enbart har en tjänande roll i framställningen. Den som är särskilt intresserad av t.ex. skatternas påverkan på svenska redovisningar hittar här endast en förhållandevis översiktlig bild. Boken ger inte heller någon ingående redogörelse för bokföringsteknik eller för externredovisningensteorier och metoder. Däremot är förhoppningen att framställningen om bokföring, externredovisning och redovisningsrätt (kapitel 3) ska ge ett tillräckligt underlag för att kunna förstå bokens övriga delar.

Juridiken har betydelse för redovisningsverksamhet på fler sätt än som ofta uppmärksammas.Här beskrivs hur rättsregler inom olika rättsområden (långt utanför”den rena redovisningsrätten”) kan komma att aktualiseras inom ramen för arbetet med att upprätta eller bedöma årsredovisningar. Därmed identifieras också ett principiellt kunskapsbehov för dem som arbetar med sådana frågor och därigenom också utmaningar för redovisningspraktiker, för högre undervisning och för redovisningsforskning.