Denna rapport presenterar en genomutförd utvärdering av digitala läkarintyg. Utvärderingen har genomförts i en forskningsstudie och i samverkan med Inera AB. Olika digitala resurser för hantering av läkarintyg har studerats (för utfärdande, lagring, presentation och överföring av läkarintyg). Särskilt fokus har varit på vården (utfärdande läkare) och digitalt samspel med patienter och Försäkringskassan.

Utvärderingen har genomförts med stöd av det sk DRIV-konceptet (”Digitala Resurser I Verksamheter”). Detta inrymmer en flerdimensionell syn på digitala resurser samt ett arbetssätt för strukturerad beskrivning (modellering) av digitala resurser som kallas digitalt klargörande. Genom detta beskrivningssätt har följande aspekter beskrivits: Grundläggande kommunikationslogik avseende läkarintyg, övergripande samspel mellan användare och digitala resurser, digitaliserade verksamhetsprocesser, digitala tjänster, digitaliserat verksam-hetsspråk, digital interaktion, digitala landskap, olika verksamhetsmåls och regelverks inverkan på intygsdigitalisering.

Baserat på dessa modeller har ett antal diagnostiska reflektioner och slutsatser formulerats. Dessa berör följande områden: Läkarintyget som ett flerfunktionellt kommunikationsobjekt, olika variantprocesser för digital överföring av läkarintyg till Försäkringskassan, intygs-digitalisering som transformation av pappersblankett till olika digitala informationsobjekt, läkarintyget som digitalt formulär, evolutionär utveckling av digitalt landskap, verksamhets-språkliga utmaningar, regulativa reflektioner samt reflektioner kring måluppfyllelse genom intygsdigitalisering. Rapporten avslutas med reflektioner kring den använda utvärderings-metoden samt några teoretiska slutsatser kring fallstudien och dess lärdomar kring e-förvaltning.

Det inledande arbetet i denna utvärdering finansierades av VINNOVA genom projektet RESONANS guide.

This paper is concerned with inter-organisational information systems (IS) in e-government. Inter-organisational IS are usually considered to establish information exchange between public agencies. However, there may also exist other types of inter-organisational e-government. Different public agencies can cooperate on shared digital resources of diverse kinds (shared websites, shared IT components, shared back-office systems). This paper develops a conceptual framework on four different types of inter-organisational e-government. Study of inter-organisational information exchange is usually made by the aid of the concept of interoperability and the four defined levels of interoperability (legal, organisational, semantic and technical). When broadening the view to other types of inter-organisational e-government, besides information exchange, it is also necessary to broaden the concept of interoperability. This concept is in the paper replaced by the concept of co-governance dimension. A conceptual framework is formulated with seven co-governance dimensions: normative, regulatory, performative, relational, semantic, presentational and technical.

The four types of inter-organisational e-government and the seven co-governance dimensions are pivotal parts of a conceptual framework within a research project studying eight important digital resources in the Swedish public sector.

To set up a new business can be a complex and demanding task in a highly regulated society. There is a need for many contacts with and applications for permits to different public authorities. There exists e-government support for new businesses, e.g. business link portals with information and services based on a life-event approach. This presented research contains formulation of a vision for a renewed e-government support for business set up (an assemblage information system; joined-up support for application processes; a reversed application process). This is characterized as visionary design research, which is argued to be a legitimate research approach. The paper articulates a visionary design research approach based on multi-grounding principles. Grounding of the emergent vision is done in theoretical pre-knowledge, internally through vision coherence and empirically in identified problematic situations, articulated goals and opinions/assessments from knowledgeable practitioners.

The reform agenda for public sector development, including e-government, contains simplification as a pivotal concern. It should be easier for the citizens to interact with different branches of the public sector. Administrative burdens should be relieved through the use of modern IT. One such constituent is egov portals (based on a life-event view) that should simplify for the citizen. This paper presents a diagnostic case study of the Swedish business link portal verksamt.se. Especially, the relations to back-office processes of municipalities have been studied. The results of this study reveal several dysfunctions of these simplification ambitions: Low integration between front-office and back-office IT; cumbersome back-office processes; decreased service to citizens from back-office administrators; a complex IT landscape for the citizens consisting of competing IT systems with redundancies and inconsistencies.

Projekt RESONANS har bedrivits i nära samverkan mellan Linköpings universitet, E-delegationen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Uppsala universitet. Ekonomiskt stöd har erhållits från VINNOVA (dnr 2013-04936). Projektfokus har varit offentlig-gemensamma digitala resurser, dvs sådana IT-resurser som berör flera offentliga förvaltningar. Projektet har drivits av frågor som: Hur sker samstyrning av sådana digitala resurser? Vilka möjligheter och restriktioner finns i samanvändning av digitala resurser? Inom projektet har en bred kartläggningsstudie genomförts över olika offentliggemensamma initiativ. Huvudparten av projektet har utgjorts av diagnostiska fallstudier av utvalda offentliggemensamma digitala resurser. Vi har studerat digitala resurser av olika typer (gemensam webbplats, gemensamma komponenter i webbplatser, gemensamma/likartade back-office system, informationsytbyte mellan förvaltningar). Följande åtta digitala resurser har studerats: 1177 Vårdguiden, ekonomiskt bistånd, e-recept, gemensam gymnasieantagning i Stockholms län, kommunala e-tjänsteplattformar, Ladok, Mina meddelanden/Min myndighetspost, verksamt.se. I projektet har vi analyserat fallstudierna utifrån sju sam-verkansdimensioner. En normativ dimension om mål och värden, en regulativ om regelverk, en relationell om aktörsrelationer och rollfördelning, en performativ om verksamhets-processer och digital funktionalitet, en semantisk om språkbruk (begriplighet och precision), en presentativ om digitala möten och användargränssnitt samt en teknisk om samband mellan digitala resurser/komponenter i digitala landskap. I denna rapport presenteras jämförande tväranalyser av de studerade digitala resurserna utifrån dessa sju samverkans-dimensioner. Utifrån vår analys av dessa samverkansdimensioner har vi formulerat arbetet med att utveckla den sammanhållna e-förvaltningen som en "sjukamp". En sjukamp i grenarna: målstyrning, funktionell lagstiftning, organisering av aktörsrelationer, design av verksamhetsprocesser och digital funktionalitet, språklig tillgänglighet, begriplighet och precision, organisering och design av digitala möten samt arkitektonisk design av digitala landskap.

En FoU-studie har genomförts av användning av en lärplattform (kallad Skolkompassen) i kommunala gymnasieskolor i Jönköpings kommun. Studien har föranletts av kommunens 1:1-införande, dvs en bärbar dator till varje elev. FoU-studien har utförts genom intervjuer av elever, lärare och annan skolpersonal, observationer av lärares användning av Skolkompassen, granskning av Skolkompassen samt granskning av olika doku­ment (främst mål-/styrdokument). Rapporten innehåller beskrivning av omfattande empiri samt redovisning av olika typer av utvärderingar av Skolkompassen och dess användning. Följande utvärderingar har genomförts: 1) fri/öppen utvärdering av lärares användning av Skolkompassen; 2) målbaserad utvärdering, där olika mål kritiskt har granskats samt jämförts med faktisk IT-användning; 3) kriteriebaserad utvärdering, där IT-användningen har värderats utifrån ett antal generella kvalitetskriterier; 4) omvärldsrelaterad utvärdering där kommunens 1:1-införande har ställts mot känd omvärldskunskap (befintlig litteratur); 5) sammanfattande analys (teoretiserande utvärdering) med klargörande av styrkor och problem strukturerade i orsaks-/effektmönster samt generering av abstrakta analyskategorier för en fördjupad begreppsförståelse. I rapporten analyseras och diskuteras läradministrativ kommunikation vs. kommunikation i direkta lärprocesser i relation till befintligt IT-system. Fokus i aktuell IT-användning förefaller ligga på läradministrativ kommunikation. Användning av Skolkompassen är dock begränsad hos både lärare och elever, en djupgående analys av orsaker till detta redovisas. Rapporten avslutas med en diskussion om möjliga vägar framåt för Jönköpings kommun vad gäller IT-användning i skolan.

IT-system finns för att stödja människor och organisationer att bedriva verksamheter. Ett ITsystems kvalitet beror på dess förmåga att ge stöd för människor att utföra olika aktiviteter. För människor finns IT-system som något man kan se på (och därmed förstå) och göra något med. Utformningen av det som brukar kallas användargränssnitt (dvs den del av IT-systemet som användaren möter) är avgörande för hur IT-systemet lyckas bli brukbart i verksamheter. Användaren måste förstå vad systemet har att erbjuda och användaren måste kunna göra det som han eller hon önskar göra utifrån vad systemet erbjuder. Att IT-system ska vara brukbara för människor i verksamheter kan tyckas som en självklarhet, men tyvärr finns många system som inte alls uppfyller sådana krav (Söderström, 2010). Ett sätt att uttrycka kraven på att ITsystem ska vara brukbara för människor och organisationer är att säga att systemen ska vara handlingsbara. Detta innebär att systemen inte bara ska ge information utan också vara handlingssystem. De ska kunna utföra handlingar och stödja utförandet av handlingar. Handlingsbarhet är ett perspektiv på IT-system och dess utveckling. Handlingsbarhet finns beskrivet i flera olika skrifter. Den mest utförliga beskrivningen av handlingsbarhet finns i ”Handlingsbara IT-system – design och utvärdering” av Stefan Cronholm och Göran Goldkuhl (2010). I den skriften finns förutom en artikulering av perspektivet handlingsbarhet även designmetodik för att skapa handlingsbara IT-system samt kriterier och utvärderingsmetodik för att bedöma om IT-system är handlingsbara.

Konceptet handlingsbarhet har tillämpats i många design- och utvärderingssammanhang och har därigenom successivt vidareutvecklats. Därför har ovan nämnda skrift (Cronholm & Goldkuhl, 2010) successivt förnyats sedan första versionen 2006. Här föreliggande skrift ska ses som ett komplement till ”Handlingsbara IT-system” (Cronholm & Goldkuhl, 2010). Denna nya kompletterande skrift fokuserar på hur design av IT-systemets interaktion med användare bör gå till. I Cronholm & Goldkuhl (2010) finns metodik för detta i form av en sk interaktionslista samt skärmlayout. I denna nya rapport beskrivs detta istället genom ett samlat dokument ”interaktionsutformning” som innehåller skärmlayout och interaktionsbeskrivning. Denna nya skrift ska ses som ett metodmässigt komplement med fokus just på design av interaktion. Den går att läsa som en självständig rapport, men bör läsas mot bakgrund av den djupare beskrivning av perspektivet handlingsbarhet och dess designmetodik som beskrivs i Cronholm & Goldkuhl (2010). För att denna skrift ska kunna läsas fristående har vissa delar från Cronholm & Goldkuhl (2010) beskrivits på ett kortfattat sätt här. Det gäller framförallt den sk elementarinteraktionsloopen (se kapitel 2 nedan). För full förståelse av det redovisade materialet i denna rapport så rekommenderas förkunskaper om handlingsbarhet enligt Cronholm & Goldkuhl (2010).

Den vidareutveckling som presenteras här har skett både genom teoretiska insatser och genom praktiska utvärderings- och designprojekt; se t.ex Goldkuhl (2009, 2011) och Röstlinger (2011).

FoU-projektet ”DUKAT för restaurangföretagare – en uppgift en gång” är ett samarbetsprojekt mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Forsknings-gruppen VITS vid Linköpings universitet. Projektets fokus är restaurangföretagares samverkan med statliga myndigheter och kommunala förvaltningar i samband med etablering och drift av restauranger. Syftet är att förenkla och anpassa information, ansökningar och uppgiftskrav för restaurangföretagare. Projektet presenterar en vision för ett webbaserat informationssystem för restaurangföretagares kommunikation med stat och kommun. Projektet beskriver hur dagens IT-lösningar, med fragmentering (enskilda tjänster) eller samplacering av tjänster bör ersättas av ett integrerat informationssystem med samlad information och sammanhållna ansökningsprocesser. Föreslaget informationssystem avser att reducera många av dagens problem såsom svagt anpassad information, ointegrerade ansökningar, överlappande uppgiftskrav, många oplanerade myndighetskontakter, svår­hanterliga ansökningsblanketter och oklara och tungrodda processer för restaurang­etablering. Projektet har genomförts i tre faser. 1) I en företagarstudie har insamling och analys skett av problem och behov kring företagares interaktion med offentliga aktörer. 2) I en kommunstudie har ansökningshandlingar, uppgiftskrav och procedurer studerats. 3) I en designstudie har designkrav och egenskaper för ett informationssystem för kommunikation mellan restaurangföretagare och myndigheter genererats. För detta informationssystem har vi översiktligt skisserat arkitektur och funktionalitet. FoU-projektet har genomförts i samverkan med ett antal kommuner och statliga myndigheter. Finansiellt stöd har erhållits från VINNOVA (dnr 2011-03752).