liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publications (10 of 23) Show all publications
Bäckman, K. & Krevers, B. (2017). Prioriteringar över kommunala förvaltningsområden: ett utvecklingsarbete i Motala kommun. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Prioriteringar över kommunala förvaltningsområden: ett utvecklingsarbete i Motala kommun
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Motala kommun är den första kommunen som på ett systematiskt sätt tagit sig an prioritering och resursfördelning inom alla sina förvaltningsområden med utgångspunkt i de etiska principer och riktlinjer för prioriteringar som gäller för hälso- och sjukvård. Arbetet omfattar utveckling av ett verktyg för prioritering, anpassat till ett kommunalt sammanhang och att använda det i ett systematiskt prioriteringsarbete kombinerat med politiska mål och visioner. Avsikten är att prioriteringsarbetet ska utvecklas till en hållbar rutin, integrerad i befintlig budgetprocess.

Syftet med denna rapport är att beskriva det första skedet i utvecklingsarbetet, med tillhörande arbetsprocesser samt att analysera det utifrån ett förbättringsoch implementeringsperspektiv. Rapporten omfattar åren 2013-2015.

Prioriteringscentrums engagemang i Motala kommun har inneburit att vi genom s k aktionsforskning har studerat utvecklingen av prioriteringsarbetet samtidigt som vi gett stöd till kommunen och deltagit i utvecklingsarbetet av verktyg och processer. Datainsamling har skett genom observationer, dokument, enkäter och olika typer av kontakter.

I Motala kommun har prioriteringsprocessen och dess verktyg utvecklats i nära samarbete med involverade aktörer, de som skulle bli användarna. Prioriteringsarbetet har integrerats i kommunens befintliga ledningssystem och rutiner. Utvecklingen har skett stegvis i små förbättringscykler. På detta sätt har kunskap och lärande byggts upp inom organisationen och arbetet har präglats av långsiktighet.

Motala kommuns utveckling av verktyg och processer för prioritering visar att det är möjligt att vägledas av nationella etiska principer för prioritering inom hälso- och sjukvård och att det går att kombinera dessa med politiska mål och visioner. Det har också varit möjligt att inkludera kommunens alla förvaltningar i prioriteringsarbetet i en öppen, systematisk process som kopplats till ordinarie budgetarbete.

Abstract [en]

Motala municipality is the first municipality which has, systematically, taken on priority setting and resource allocation within all its administrative areas, based on the ethical principles and guidelines for priority settings applicable to health care. The work comprises development of a tool for priority setting, adapted to a municipal context, and using it in systematic setting of priorities combined with political goals and visions. The intention is that the setting of priorities will be developed into a sustainable routine, integrated into the existing budget process.

The purpose of this report is to describe the first stage of the development work with the associated work processes, and to analyse it from an improvement and implementation perspective. The report spans the years 2013-2015.

The involvement of the National Centre for Priority Setting in Health Care in Motala municipality has meant that we, by so called action research, have studied the development of the priority-setting work, while giving support to the municipality and participating in the development of tools and processes. Data collection was undertaken through observations, documents, surveys and contacts of varying kinds.

In Motala municipality the priority setting process and its tools were developed in close collaboration with the actors involved, those who would become the users. Priority setting has been integrated into the municipality’s existing management system and routines. The development has taken place gradually in small improvement cycles. In this way, knowledge and learning was built up within the organisation and the work has been characterised by long-term sustainability.

Motala municipality’s development of tools and processes for priority setting shows that it is possible to be guided by national ethical principles for priority setting within health care, and it is feasible to combine this with political goals and visions. It has also been possible to include all the administrations of the municipality in the setting of priorities, in an open, systematic process linked to regular budgeting.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2017. p. 71
Series
National Center for Priority Setting in Health Care, ISSN 1650-8475 ; 2017:1
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-141165 (URN)
Available from: 2017-09-25 Created: 2017-09-25 Last updated: 2018-04-04Bibliographically approved
Krevers, B. & Bäckman, K. (2016). Development of systematic prioritizations between different welfare sectors - and get it running. In: : . Paper presented at Priorities 2016. Birmingham UK 6-9 September 2016.
Open this publication in new window or tab >>Development of systematic prioritizations between different welfare sectors - and get it running
2016 (English)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-136150 (URN)
Conference
Priorities 2016. Birmingham UK 6-9 September 2016
Available from: 2017-03-30 Created: 2017-03-30 Last updated: 2017-04-07Bibliographically approved
Bäckman, K. (2016). Landstingsövergripande prioriteringar i Region Östergötland: Ett pionjärarbete som fortlever. In: Martin Henriksson (Ed.), Perspektiv på utvärdering, prioritering, implementering och hälsoekonomi: En hyllningsskrift till Per Carlsson (pp. 18-23). Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Landstingsövergripande prioriteringar i Region Östergötland: Ett pionjärarbete som fortlever
2016 (Swedish)In: Perspektiv på utvärdering, prioritering, implementering och hälsoekonomi: En hyllningsskrift till Per Carlsson / [ed] Martin Henriksson, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2016, p. 18-23Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Efter att riksdagen 1997 beslutat om etiska principer och riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvård (1), har flera landsting/regioner arbetat med att utveckla processer för resursfördelning i en riktning mot större systematik och öppenhet.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2016
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-145590 (URN)9789176857441 (ISBN)
Available from: 2018-03-07 Created: 2018-03-07 Last updated: 2018-03-09Bibliographically approved
Krevers, B., Broqvist, M. & Bäckman, K. (2015). Frågor till medborgare om öppenhet, prioriteringsprocess och beslutsfattare avseende prioritering och ransonering: En artikelöversikt. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Frågor till medborgare om öppenhet, prioriteringsprocess och beslutsfattare avseende prioritering och ransonering: En artikelöversikt
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Vårt syfte med denna rapport är att öka kunskapen om vad medborgare tillfrågats om i forskningsstudier avseende prioritering och ransonering inom hälso- och sjukvård. Avsikten är också att belysa studiernas syfte och tillvägagångssätt för att genom det få information om i vilken grad det finns tillförlitlig, överförbar och generaliserbar kunskap om vad medborgare tänker, anser och vill i dessa frågor. En sådan översikt kan visa på eventuella kunskapsluckor och därigenom belysa behov av framtida studier.

Vi utgick från en metod för översiktsstudier och utvecklade sökord, granskningsstruktur och inklusions- och exklusionskriterier. I sökningen användes en kombination av sökord i tre databaser för internationella vetenskapliga tidskrifter. I granskning av artiklarna kategoriserades de utifrån vad medborgare hade blivit tillfrågad om, åtta frågeområden kunde identifieras.

Denna rapport bygger på ett delresultat och omfattar artiklar inom tre frågeområden: öppenhet, prioriteringsprocesser och beslutsfattare. Av dem handlar fyra studier om öppenhet, tre om prioriteringsprocessen och nitton om beslutsfattare. De kommer från nio olika länder, varav de flesta från Europa, och är publicerade från 1993 till 2013. Studierna baseras på både kvalitativ och kvantitativa metoder av olika slag.

Sammantaget gav vår artikelöversikt relativt få artiklar inom de tre frågeområden som ingår i rapporten och det finns även en del metodbrister i dessa studier t.ex. i urval och frågornas precisering. Det råder därmed osäkerhet om vad medborgare tänker, anser och vill när det gäller öppenhet, prioriteringsprocesser och beslutsfattare. Några exempel på kunskapsbrister som vår artikelöversikt pekar på är att kunskapen om svenska medborgares syn på dessa tre frågeområden är bristfällig och kunskap om hur medborgarnas åsikter förändras över tid saknas. Det råder även brist på kunskap om det finns skillnader mellan medborgare från olika länder inklusive Sverige, och deras syn på dessa tre frågeområden om prioritering och ransonering samt om deras syn skiljer sig åt i relation till välfärdssystem, demokratiska system, auktoritetskultur, grad av tillit, trygghet, etc.

Andra kunskapsbrister gäller vilka faktorer som kan ha betydelse för medborgares syn när det gäller dessa tre frågeområden samt vad sådana faktorer i så fall skulle få för konsekvenser t.ex. för hur frågor ska ställas till medborgare, hur beslut beskrivs, hur beslutsprocesser ska gå till och öppenheten kring beslut.

Det saknas även kunskap om involvering av medborgare verkligen leder till det som ofta framhålls som motiv för att involvera dem t.ex. bättre beslut, ökad legitimitet i beslut och större acceptans och tillit hos medborgare och/eller att de uppskattar detta som en demokratisk handling. Det saknas också kunskap om och problematisering av hur medborgares åsikter ska vägas mot andra gruppers synpunkter t.ex. i relation till politiker som är utsedda genom demokratiska val.

Dessa kunskapsbrister kan vara utgångspunkter för framtida intressanta och viktiga studier där medborgare tillfrågas om hur de ser på öppenhet,prioriteringsprocesser och beslutsfattare. Det kan ge betydelsefull kunskap om vilken roll medborgare och andra aktörer kan och bör ha i relation till prioritering och ransonering, vilka aktiviteter som bör genomföras och vilka konsekvenser det kan ge.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2015. p. 48
Series
National Center for Priority Setting in Health Care, ISSN 1650-8475 ; 2015:2
Keywords
Health care sector, Health priorities, Prioritering inom sjukvården, Sverige, Kronobergs län
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-122487 (URN)
Available from: 2015-11-04 Created: 2015-11-04 Last updated: 2016-11-03Bibliographically approved
Bäckman, K. (2013). Ett decennium senare: Resursfördelningsprocessen i Landstinget i Östergötland 2012. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Ett decennium senare: Resursfördelningsprocessen i Landstinget i Östergötland 2012
2013 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Landstinget i Östergötland har sedan nästan tio år arbetat med prioritering som en grund för resursfördelning. Proceduren för arbetet har dock förändrats genom åren och har på senare år gått under namnet resursfördelningsprocessen.

Landstingets resursfördelningsprocess år 2012 bestod i att verksamhetsföreträdare först inom sitt centrum ställde samman och rangordnade förslag utifrån vad dessa bedömde vara nya behov och åtgärder som kräver utökade resurser. Förslagen skulle omfatta åtgärder som beräknades kosta minst två miljoner kronor och varje centrum fick lämna högst tio förslag. Därefter samlades representanter från olika centrum i grupper och diskuterade sig fram till ett landstingsgemensamt förslag. Tjänstemän gjorde en genomgång och bearbetning av förslagen, varefter politikerna i Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade beslut om fördelning av nya resurser. Efter beslutet arbetades resultatet in i olika överenskommelser och avtal med landstingets verksamheter.

Detta är den femte rapporten om Landstinget i Östergötlands prioriterings- och resursfördelningsarbete. Syftet med denna uppföljning är att ge läsaren en beskrivning av hur landstinget under år 2012 arbetade med resursfördelning till nya behov. Vidare är syftet att fånga och återge några av deltagarnas erfarenheter och synpunkter på arbetsprocessen. Uppföljningen bygger på observationer vid landstingets resursfördelningskonferenser, intervjuer med politiker, tjänstemän och verksamhetsföreträdare samt på studier av olika typer av relevanta dokument som publicerats av landstinget och som rör resursfördelningsprocessen. Uppföljningen visade i korthet:

Motivet för landstingets resursfördelningsarbete uppfattades som en praktisk fråga, men motivet handlade också om att skapa gemenskap och samförstånd och ge möjlighet till insyn.

Förutsättningarna för arbetet, i form av ovisshet om storleken på möjligt resurstillskott och uppdelningen av beslut i tillfälliga engångsmedel eller fasta ramhöjande medel, sågs både som en fördel och nackdel.

Tydligheten i processen och vad som var dess olika steg ansågs vara bra, men öppenheten och insynen kan bli större kring vad som sker i de enskilda delarna.

Direktiven och instruktionerna för arbetet upplevdes vara tydliga.

Förändringar i processen som har gjorts jämfört med tidigare år, t ex att arbetet startade tidigare under året, att en uppstartskonferensdag lagts till och att de privata vårdgivarna var inkluderade, ansågs positivt. Att objekt som rörde läkemedel i år processades separat, ansågs dock mestadels som negativt.

Rollerna hos de olika deltagarna ansågs vara tydliga, de visste vad de förväntades göra. Önskemål framfördes av politiker att de borde ha en mer framträdande och aktiv roll i processen. Verksamhetsföreträdare föreföll vara nöjda med sin roll.

Beslutsunderlagen från verksamhetsföreträdarnas första rangordning bedömdes ha förbättrats år för år som processen upprepats, dock upplevdes de fortfarande vara av varierande kvalité.

Intern information och öppenhet har varit en grundläggande avsikt i arbetet och uppfattades varit förhållandevis god.

Extern information och öppenhet har däremot inte varit en uttalad intention från ledningen och har varit knapphändig.

Utrymmet för dialog mellan de olika aktörerna upplevdes som tillfredsställande och tycks ha fungerat väl.

Upprepning av arbetssättet framgent önskades av de intervjuade. Dock gavs det exempel på saker man vill förbättra och förändra, såsom till exempel: en ökad politisk insyn och medverkan, en större summa att fördela, ökad insyn och tydlighet i tjänstemännens bearbetning av förslagen samt att vissa frågor kräver en snabbare handläggning löpande under året.

Förhoppningen är att resultatet från denna uppföljning kan ge läsare en inblick i hur arbetet med prioritering och resursfördelning i Landstinget i Östergötland bedrivs numera, d v s nästan tio år efter det första stora kända landstingsövergripande prioriteringsarbetet år 2003. Intrycket hos de intervjuade är att landstinget med 2012 års resursfördelningsprocess uppnådde de uppställda målen.

Abstract [en]

For nearly a decade, the Östergötland County Council has been working with prioritization as a basis for allocating resources. However, the process has changed over the years and has become known as the resource allocation process.

In 2012, the county council’s resource allocation process started with team leaders collecting and ranking proposals from their centres based on what they found to be new needs and interventions requiring additional resources. These proposals were supposed to address interventions estimated to cost at least 2 million Swedish kronor (SEK), and each centre could submit no more than ten proposals. Then, representatives of the various centres were assembled in groups to discuss and arrive at an overall proposal for the county council. Administrators reviewed and processed the proposals, after which politicians on the board of health made decisions on the allocation of new resources. Based on these decisions, the results were incorporated into various agreements and contracts with the county council’s services.

This is the fifth report on the Ötergöland County Council’s prioritization and resource allocation process. The report describes how the county council addressed resource allocation to meet new needs during 2012. Moreover, the report aims to capture and report on several participants’ experiences and viewpoints regarding the process. The information is based on: observations from county council conferences on resource allocation; interviews with politicians, administrators, and team leaders; and studies of various relevant documents published by the county council regarding the resource allocation process. In summary, the report addresses the following points:

The motive for county council’s resource allocation process was perceived to be a practical issue, but also focused on creating unity, common understanding, and greater transparency.

The preconditions affecting the work, i.e. uncertainty about the potential magnitude of supplementary resources and separation of the decisions into temporary one-time funding or fixed increases in framework funding, were seen as both advantages and disadvantages.

The clarity of the process and its various steps was perceived to be good, but the openness and transparency of the separate components could be greater.

The directives and instructions guiding the process were perceived as being lucid.

The changes in the process were viewed to be positive compared to the situation in previous years, e.g. starting the work earlier in the year, adding a kick-off conference day, and including the private-sector providers. However, the separate processing of matters concerning pharmaceuticals during the year was viewed as being negative.

The roles of the various participants were viewed to be clearly defined; they knew what they were expected to do. Politicians indicated that they should play a more prominent and active role in the process, while the team leaders seemed satisfied with their role.

The decision-making information for the initial ranking by team leaders was viewed to have improved year after year as the process was repeated. However, variations remained in the quality of the information.

Internal information and transparency has been a fundamental aim of the process and was viewed to be relatively good.

External information and transparency, however, has been weak.

The opportunity for dialogue amongst the various actors was reported to be satisfactory and viewed to function well.

Continuation of the process was favoured by those interviewed. However, they gave examples of things that should be changed or improved, e.g. increased political transparency and participation, a greater sum to distribute, increased transparency and clarity regarding how the administrative staff process the proposals, and faster processing of certain issues throughout the year.

The findings of this report will hopefully give readers some insight into the current prioritization and resource allocation process in Östergötland County Council – nearly a decade after the first major county-council-wide prioritization initiative in 2003. The interviewees felt that the county council had achieved its goals, as exemplified by the 2012 resource allocation process.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2013. p. 81
Series
National Center for Priority Setting in Health Care, ISSN 1650-8475 ; 2013:1
Keywords
Health Care Sector, Health Priorities, Prioritering inom sjukvården, hälsoekonomi, Sverige, Östergötland
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-104932 (URN)
Available from: 2014-03-03 Created: 2014-03-03 Last updated: 2016-11-02Bibliographically approved
Garpenby, P. & Bäckman, K. (2013). Samlade erfarenheter av öppna landstingsvisa prioriteringar (1:1ed.). In: Per Carlsson och Susanne Waldau (Ed.), Att välja rättvist: om prioriteringar i hälso- och sjukvården (pp. 149-168). Lund: Studentlitteratur
Open this publication in new window or tab >>Samlade erfarenheter av öppna landstingsvisa prioriteringar
2013 (Swedish)In: Att välja rättvist: om prioriteringar i hälso- och sjukvården / [ed] Per Carlsson och Susanne Waldau, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1:1, p. 149-168Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Hälso- och sjukvårdens resurser räcker inte till alla behov och önskemål från patienter och medborgare, vilket gör att personal och beslutsfattare hamnar i svåra situationer. Hur ska vi veta att det är rätt patienter som tvingas stå tillbaka? Att välja rättvist tar upp centrala begrepp och etiska principer kring prioriteringar. Boken beskriver även metoder för att göra prioriteringar på ett systematiskt sätt och erfarenheter av såväl nationella som internationella prioriteringar.

Prioriteringsbeslut fattas på alla nivåer och kan gälla fördelning av resurser till olika verksamheter, behandlingsbeslut av enskilda patienter eller investeringar i nya medicinska metoder. Boken ger förslag på hur beslutsunderlagen kan förbättras. Här ges anvisningar om hur man mäter behov och nytta hos patientgrupper och i befolkningen, hur kostnadseffektivitet beräknas och hur man skapar ett kunskapsunderlag. På så sätt får läsaren inte bara ta del av prioriteringarnas teori utan även av deras praktik, inte minst genom konkreta exempel på hur öppna prioriteringar i dag tillämpas i svensk hälso- och sjukvård.

Boken är avsedd för dig som arbetar kliniskt eller planerar att arbeta med prioriteringar – nationellt, i landsting eller i kommuner. Boken ger även en värdefull inblick för dig som vill lära mer om hur vårdens svåra val ska kunna hanteras i framtiden.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur, 2013 Edition: 1:1
Keywords
Health Priorities, Health Services Needs and Demand -- economics, Prioritering inom sjukvården, Hälso-och sjukvård-planering -ekonomiska aspekter
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-99284 (URN)978-91-44-08393-3 (ISBN)
Available from: 2013-10-15 Created: 2013-10-15 Last updated: 2014-10-10Bibliographically approved
Bäckman, K., Carlsson, P., Ekerstad, N. & Lindroth, K. (2011). Förstudie om de mest sjuka äldre i riktlinjer för vård och omsorg. Linköping: Prioriteringscentrum
Open this publication in new window or tab >>Förstudie om de mest sjuka äldre i riktlinjer för vård och omsorg
2011 (Swedish)Other (Other academic)
Place, publisher, year, pages
Linköping: Prioriteringscentrum, 2011
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-74537 (URN)
Available from: 2012-01-31 Created: 2012-01-31 Last updated: 2013-09-24
Bäckman, K. & Garpenby, P. (2011). Uppföljning av prioriteringsarbetet i Landstinget Västmanland 2009: PM till Landstinget i Västmanland. Linköping: Prioriteringscentrum
Open this publication in new window or tab >>Uppföljning av prioriteringsarbetet i Landstinget Västmanland 2009: PM till Landstinget i Västmanland
2011 (Swedish)Other (Other academic)
Place, publisher, year, pages
Linköping: Prioriteringscentrum, 2011
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-74538 (URN)
Available from: 2012-01-31 Created: 2012-01-31 Last updated: 2013-09-24
Garpenby, P., Bäckman, K., Broqvist, M. & Nedlund, A.-C. (2010). Landstinget Kronoberg - i linje med prioriteringar. Linköping: Prioriteringscentrum
Open this publication in new window or tab >>Landstinget Kronoberg - i linje med prioriteringar
2010 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I november 2008 beslutade Landstinget Kronoberg att genomföra en process med öppna prioriteringar, som ett inslag av flera i en plan för strategisk utveckling av hälso- och sjukvården mellan 2009 och 2015.

PrioriteringsCentrum fick i maj 2009 i uppdrag av landstingsdirektören att genomföra en uppföljning av Landstinget Kronobergs arbete med prioriteringar under år 2008-2009. Syftet var dels att bidra till landstingets interna lärande och dels att sprida erfarenheter nationellt. Tillsammans med landstingsledningen kom vi fram till att uppföljningen skulle genomföras i form av två delstudier – en enkätstudie riktad till ett antal nyckelgrupper i processen och en begränsad intervjustudie.

Intervjustudiens syfte var att kartlägga några väsentliga inslag i prioriteringsprocessen och jämföra olika aspekter i processen med motsvarande delar i prioriteringsprocessen 2008 inom Västerbottens läns landsting. Från intervjustudien kan vi dra några övergripande slutsatser:

  • Prioriteringsarbetet i Kronoberg byggde på mikrostrategier – att påverka individer – framför makrostrategier – att förändra organisationen. Det var ett medvetet val i linje med landstingets bild av hur förändringar bör genomföras.
  • Eftersom verksamhetsledningarna inte deltog i granskning av förslag, vilade en stor börda på projektledaren och ledningsgruppen, som fick både sortera och granska förslag av olika dignitet och kvalitet.
  • Ledningsgruppen ställde inte förslag mot varandra och med våra ögon har ingen horisontell prioritering egentligen genomförts. Inprioriteringarna har, liksom i Västerbotten, följt ett eget spår vilket gör ihopkopplingen svår att se för andra än de verkligt initierade i processen.
  • Dialog kring prioriteringsarbetet har skett i driftsledningarna men också direkt mellan verksamheter och projektledaren respektivelandstingsdirektören. Det har inte skapats utrymme för någon dialog mellan verksamheterna och politikerna.
  • I jämförelse med Västerbottens läns landsting gick förslagen på lågt prioriterade åtgärder tidigt i processen över till Ledningsgruppen där ansvaret för innehållet stannade under i stort sett hela processen.
  • Fördelen var att Ledningsgruppen tidigt fick en uppfattning om materialets styrkor och svagheter, kunde gallra detta och även lägga in ett helhetsperspektiv tidigt i processen.
  • I jämförelse med prioriteringsarbetet i Västerbottens läns landsting hade politikerna i Kronoberg en betydligt mindre framträdande roll att spela. De gjorde valet att inte kommunicera direkt med verksamhetsföreträdare – helt i linje med den inställning om uppgiftsfördelning som tillämpas i landstinget. I Kronoberg förekom ingen politisk beredning av förslagen till vare sig ransonering, effektivisering eller inprioritering.

Enkätstudiens syfte var i första hand att bidra till landstingets interna lärande och utvecklingsarbete. Detta genom att samla erfarenheter och synpunkter från de medverkande vid de olika arbetsstegen i processen. De grupper som främst medverkat i prioriteringsarbetet är: den politiska styrgruppen, ledningsgruppen, den medicinska kommittén inkl arbetsutskottet, sjukdomsgrupper under den medicinska kommittén samt verksamhetschefer.

Ett axplock av de slutsatser vi drog från enkätstudien är att:

  • En majoritet av de svarande ansåg att prioriteringsarbetet som det bedrevs i landstinget på det hela taget var motiverat. Däremot var det skilda uppfattningar om arbetet på det hela taget bedrevs på ett ändamålsenligt sätt.
  • Kommentarer om vad deltagarna upplevt som mest värdefullt med prioriteringsarbetet handlade i huvudsak om: - att öppet få möjlighet att diskutera prioriteringar, - att få göra en genomlysning av all verksamhet, - att onödiga moment som görs idag nu identifieras och tas bort, och - att nyttiga diskussioner och delaktighet skapats.
  • Medan upplevelser av vad som varit mest negativt mest handlade om:- att den avsatta tiden varit för knapp,- att beslutsunderlagen hållit ojämn kvalité, och- att en återkoppling och diskussion kring resultaten saknats.
  • Uppfattningarna går isär när det gället om landstinget levt upp till syftet att skapa en ökad öppenhet internt, inom landstinget, om prioriteringar.
  • Endast en mindre andel, i alla grupper, ansåg att landstinget levt upp till syftet att skapa en ökad öppenhet externt, mot medborgarna, omprioriteringar.
  • Kännedomen om den nationella modellen för vertikala prioriteringar som användes i arbetet varierade bland verksamhetscheferna. Färre än hälften ansåg att modellen var lämplig för att identifiera och rangordna de lägst prioriterad åtgärderna inom området.
  • Många av verksamhetscheferna ansåg att de endast i liten utsträckning eller inte alls skulle komma att ha någon nytta av det prioriteringsarbete de genomfört.
  • En mindre andel av verksamhetscheferna upplevde att prioriteringsarbetet bidragit med nya insikter om den egna verksamheten.
  • Det var vanligt att en stor del av medarbetarna på den egna enheten engagerades i arbetet med att identifiera och rangordna de lägst prioriterade åtgärderna inom ett verksamhetsområde, men inom vissa områden var endast ledningsgruppen på den egna enheten engagerad.
  • Underlagsmaterialen som varje grupp i sitt respektive arbetssteg i processen fick att ta ställning till upplevdes ha varit av varierande kvalitet.
  • Att sammansättningen på den grupp man ingick var lämplig för sitt syfte och att den egna gruppen löst sin uppgift på ett tillfredsställande sätt ansåg en majoritet av personerna i ledningsgruppen, den medicinska kommittén och dess sjukdomsgrupper.
  • Endast en minoritet av personerna i den politiska styrgruppen, ledningsgruppen respektive den medicinska kommittén ansåg att de gjort någon horisontell prioritering, d v s en vägning mellan åtgärder från olika verksamhetsområden.
  • Uppfattningarna om landstingets arbete med s k inprioriteringar hade skett på ett lämpligt sätt varierade.
  • En majoritet ansåg att landstinget framöver ska upprepa prioriteringsarbetet, med samma upplägg som nu eller att man ska upprepa arbetet fast med modifieringar. Däremot varierade svaren när det gällde om man personligen skulle vilja delta i liknande prioriteringsarbete i framtiden.

Landstinget Kronoberg har fattat ett beslut om att fortsätta med prioriteringsarbetet och planeringen av nästa omgång har startat. Vår förhoppning är att de båda delstudier, som är sammanförda till en gemensam rapport, kan förmedla erfarenheter för dem som medverkade i det första prioriteringsarbetet i Kronoberg och för andra intresserade.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Prioriteringscentrum, 2010. p. 86 + 3 bilaogr
Series
National Center for Priority Setting in Health Care, ISSN 1650-8475 ; 2010:2
Keywords
Health Care Sector, Health Priorities, Prioritering inom sjukvården, Sverige, Kronobergs län
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-64016 (URN)
Available from: 2011-01-11 Created: 2011-01-11 Last updated: 2016-10-18Bibliographically approved
Östling, A., Weitz, P., Bäckman, K. & Garpenby, P. (2010). Öppna prioriteringar i Landstinget Västmanland. Linköping: Prioriteringscentrum
Open this publication in new window or tab >>Öppna prioriteringar i Landstinget Västmanland
2010 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Landstinget Västmanland genomförde under 2009 en öppen prioriteringsprocess. I landstinget hade en medvetenhet vuxit fram bland politiker, högre tjänstemän och medarbetare om att de traditionella metoderna ‒ såsom att förändra strukturer, effektivisera och rationalisera ‒ inte räckte som verktyg för en bra resursfördelning.

Motivet för landstinget att påbörja detta arbete var främst de stora utmaningar som väntade i form av ökade medicinska möjligheter som gör att fler människor kan bli föremål för insatser från hälso- och sjukvården. Ett medel för landstinget att möta detta var öppna prioriteringar – såväl vertikalt (inom verksamheter och specialiteter) som horisontellt (mellan verksamheter och specialiteter). Samtliga partier inom såväl majoritet som opposition ställde sig bakom processen. Syftet med prioriteringsprocessen var att den skulle bidra till en mer rättvis öppen fördelning av landstingets tillgängliga resurser. Arbetet med "Öppna prioriteringar", som processen kom att kallas, ingick också som en del av en större förändringsprocess inom landstinget – som gick under namnet HOPP (Helhet Och PatientPerspektiv.

I denna rapport presenteras planeringen och genomförandet av prioriteringsprocessen i Landstinget Västmanland 2009/2010. Beskrivningen bygger till största delen på erfarenheter sammanställda av landstingets två projektledare. I Appendix presenteras även delar av den uppföljning av arbetet som Prioriteringscentrum gjorde genom enkäter till olika aktörer i prioriteringsarbetet.

Ett viktigt inslag i förberedelsearbetet var att genomföra ett antal studiebesök i landsting som tidigare genomfört prioriteringsarbeten, såsom Västerbottens läns landsting, Landstinget Kronoberg och Jämtlands läns landsting. Avsikten var att ta fasta på deras erfarenheter och överväga dessa inför byggandet av den egna prioriteringsprocessen. Det som kom att utmärka Västmanlands prioriteringsprocess var ansträngningarna att skapa en process där intern öppenhet och interaktion mellan många olika parter stod i fokus; verksamhetsföreträdare, politiker och koncernledningen. Förutsättningar för insyn och dialog skapades genom att de tillsammans arbetade med förslagen fram till slutresultatet.

Den 15 januari 2010 fattade Landstingsstyrelsen i Västmanland slutligen det formella beslutet om vilka objekt som skulle ingå i listan över öppna prioriteringar som arbetats fram. Beslutsunderlaget omfattade såväl effektiviseringsobjekt som prioriteringsobjekt, motsvarande 2,4 procent av nettobudgeten, i siffror 106 miljoner kronor.

 

Den lista över prioriteringsobjekt som slutligen presenterades för verksamheterna och för allmänheten innehöll ca 160 objekt fördelade under fyra olika rubriker:

1.  Objekt för bortprioritering

2.  Objekt med lägre ambitionsnivå alternativt högre indikationsnivå

3.  Objekt som underlag för dialog med framför allt kommunerna

4.  Objekt som rörde avgifter och bidrag.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Prioriteringscentrum, 2010. p. 50
Series
National Center for Priority Setting in Health Care, ISSN 1650-8475 ; 2010:4
Keywords
Health Priorities, Health Care Sector, Prioritering inom sjukvården
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-66511 (URN)
Available from: 2011-03-18 Created: 2011-03-18 Last updated: 2016-10-18Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-9212-7476

Search in DiVA

Show all publications