liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Schmidt, Andrea
Publications (5 of 5) Show all publications
Levin, L.-Å., Andersson, D., Anell, A., Heintz, E., Hoffman, M., Schmidt, A. & Carlsson, P. (2010). Styrformer för effektiv läkemedelsanvändning. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Styrformer för effektiv läkemedelsanvändning
Show others...
2010 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Rapporten Styrformer för effektiv läkemedelsanvändning har tagits fram av Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet. Utgångspunkten var ett uppdrag som givits av Socialdepartementet och Sveriges kommuner och landsting inom arbetet med Handlingsplan för effektivare läkemedelsanvändning. Handlingsplanen presenterades av en arbetsgrupp i mars 2009. Rapportens resultat kommer att integreras i arbetet med en nationell läkemedelsstrategi.

Syftet med rapporten är att kartlägga olika styrformer för läkemedelsanvändning i landstingen och analysera deras betydelse för rättvisa och effektivitet i läkemedelsanvändningen. Ett delsyfte med studien, som görs för första gången, är att starta utvecklingen av metodik för den här typen av analys.

Studien består av tre delar. Den första delen är en kartläggning av landstingens styrning av läkemedelsförmånerna. I del två redovisas mått (indikatorer) som beskriver utfallet i form av läkemedelsanvändningen i olika landsting. I del tre analyseras skillnader i kunskaps- och ekonomistyrning i relation till skillnader i läkemedelsanvändning i form av de utfallsmått som beskrivits i del två.

Material till kartläggningen har insamlats via enkät till samtliga 21 landsting och enkätsvaren har sedan följts upp per telefon. I enkäten efterfrågades hur styrningen fungerade år 2008 och år 2005.

  • Decentraliseringsgraden i landstingen har ökat. Kostnadsansvaret låg på klinik- och vårdcentralsnivå i tolv landsting (9 landsting år 2005), på en mellannivå i fem landsting (7 landsting år 2005) och centralt i fyra landsting år 2008 (5 landsting år 2005).
  • Fler landsting valde en förskrivarbaserad modell (9 landsting) istället för en befolkningsbaserad modell (8 landsting) 2008. Tre år tidigare var det istället något fler som hade valt den befolkningsbaserade modellen (10 landsting respektive 6 landsting med förskrivarbaserad modell).
  • Tio landsting hade en integrerad hälso- och sjukvårdsbudget år 2008 (8 landsting 2005). Sju landsting hade en separat läkemedelsbudget (8 landsting 2005).
  • Oavsett om landstingen hade en separat läkemedelsbudget eller en integrerad hälso- och sjukvårdsbudget var det vanligast att över- och underskott på lokal nivå hanterades inom den totala budgetramen för hälso- och sjukvård. Några landsting hade utvecklat olika incitamentsmodeller där det fanns möjlighet att ta del av hela eller delar av eventuellt överskott om vissa förskrivningsmål/produktionsmål/ kvalitetsmål uppfylldes.
  • Frågan om hur under- och överskott hanteras i praktiken upplevdes som svår att besvara av kontaktpersonerna. Det finns en osäkerhet om vilka formella regler som egentligen gäller, vilket påverkat svaren.
  • Kunskapsstöd i form av läkemedelskommitténs rekommendationslista och producentobunden information fanns i alla landsting. Representanter för ansåg generellt att deras olika former av förskrivarstöd fungerade minst lika bra som motsvarande stöd i övriga landsting. Ett undantag var IT-baserat förskrivarstöd inom privat vård där många landsting ansåg att det egna stödet fungerade sämre än i andra landsting.
  • Vid en rangordning av de tre viktigaste stödformerna anses IT-baserat förskrivarstöd vid sjukhus som allra viktigast följt av läkemedelskommitténs rekommendationslista samt producentobundeninformation.
  • Tidigare kartläggningar visar att landstingen över tiden hanterat kostnadsansvaret för öppenvårdsläkemedel på olika sätt. Jämfört med en tidigare undersökning från 2002 har decentraliseringsgraden inomlandstingen år 2008 ökat markant[1, 2].

Analysdelen – med sammanvägning av enkätresultat och utfall av indikatorer i skilda dimensioner – visar att:

  • Landstingens struktur i form av förekomst av universitet och landstingets storlek är den faktor som påverkar läkemedelsanvändningen mest.
  • Landsting som infört ett decentraliserat kostnadsansvar jämfört med övriga landsting:
  1. har inte mindre volym (DDD/invånare) men lägre kostnad per invånare.
  2. har bättre följsamhet till läkemedel som rekommenderas av läkemedelskommittéer.
  3. avvek däremot inte från övriga landsting vad gällde andel patienter som fick kostnadseffektiv behandling, olämplig förskrivning inklusive polyfarmaci, användning av nya läkemedel med stor innovationshöjd samt jämlikhet. Detta kan eventuellt förklaras av otillräcklig statistisk styrka för att finna skillnader mellan grupperna.
  • Kunskapsstyrning har i denna studie en liten påverkan på  läkemedelsanvändningen. Det beror bland annat på att:
  1. kunskapsstyrning är starkt korrelerad med struktur vilket gör analysen svårtolkad.
  2. kunskapsstyrning är svår att operationalisera och mäta.
  3. kunskapsvariablernas variation är dessutom liten mellan landstingen.
  • IT-stöd i form av gemensam läkemedelslista samvarierar emellertid med kvalitetsvariabeln ”färre interaktioner”.

Ett huvudresultat är att landsting med ett decentraliserat kostnadsansvar för läkemedel samtidigt hade lägre kostnader för läkemedel i öppen vård per invånare och högre följsamhet till rekommendationer utan att volymen läkemedel avvek från övriga landsting.

Då detta är en epidemiologisk studie kan samvariationer beskrivas. Däremot kan studien inte visa om samvariationerna också är uttryck för orsakssamband, eller i vilken riktning ett eventuellt orsakssamband skulle gå. Inte heller kan studien kontrollera för okända faktorer som kan tänkas påverka båda de variabler som samvarierar. Inventeringen och analysen av existerande indikatorer på effektiv och jämlik läkemedelsanvändning visar på en mängd metodproblem som försvårar studier av samband mellan styrformer och utfall. Det är därför angeläget att arbetet med att utveckla valida effektivitetsindikatorer fortsätter.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2010. p. 85 + bilagor A-D
Series
CMT Report, ISSN 0283-1228, E-ISSN 1653-7556 ; 2010:2
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-67251 (URN)
Available from: 2011-04-06 Created: 2011-04-06 Last updated: 2018-02-12Bibliographically approved
Schmidt, A. & Andersson, A. (2008). Östgötars samhällskostnader för ohälsa fördelat på sjukdomsgrupper - 2006. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Östgötars samhällskostnader för ohälsa fördelat på sjukdomsgrupper - 2006
2008 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna rapport är den andra av två delarbeten (det tidigare publicerades i samma rapportserie 2004) som är ett resultat av ett samarbete mellan Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi och Landstinget i Östergötland. Målet har varit att utveckla beslutsunderlaget för öppna horisontella prioriteringar inom landstinget i Östergötland genom att fördela alla kostnader för sjukdom och ohälsa på olika sjukdomsgrupper.

Vi som har arbetat med denna rapport är Andrea Schmidt, hälsoekonom vid CMT, Institutionen för medicin och hälsa (IMH) samt Agneta Andersson, Fil Dr, forskare vid Socialmedicin och folkhälsovetenskap (IMH) samt FoU-handledare vid FoU-enheten för Närsjukvård vid Landstinget i Östergötland.

Vi vill rikta ett stort tack till Lars Svensson, Rolf Wiklund samt Bengt Grip, KPP-gruppen vid Landstinget i Östergötland. Utan er hjälp och bistånd med data hade detta projekt inte varit genomförbart.

Linköping 2007

Andrea Schmidt           Agneta Andersson

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2008. p. 33
Series
CMT Report, ISSN 0283-1228, E-ISSN 1653-7556 ; 2008:2
Keywords
Costs and cost analysis
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-44497 (URN)LIU CMT RA/0802 (ISRN)76881 (Local ID)76881 (Archive number)76881 (OAI)
Available from: 2009-10-10 Created: 2009-10-10 Last updated: 2018-02-19Bibliographically approved
Hallert, E., Husberg, M., Schmidt, A. & Jonsson, D. (2007). Sjukdomsförlopp, kostnader och livskvalitet vid nydebuterad reumatoid artrit. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Sjukdomsförlopp, kostnader och livskvalitet vid nydebuterad reumatoid artrit
2007 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna rapport är framtagen i ett samarbete mellan CMT, Reumakliniken i Östergötland och Avdelningen för Reumatologi vid IKE, Hälsouniversitetet i Linköping och har finansierats med hjälp av Landstinget i Östergötland och Forskningsrådet i Sydvästra Sjukvårdsregionen (FORSS).

Det övergripande syftet med TIRA-projektet (Tidiga Insatser vid Reumatoid Artrit) var att ställa diagnos tidigt och starta multiprofessionell behandling på specialistenhet. Modern handläggning av RA (ledgångsreumatism) innebär snabbt ställd diagnos, snabbt insatt potent bromsmedicin och strukturerad uppföljning. Detta arbetssätt utvecklades i TIRA-studien och har haft stor betydelse för omhändertagandet av nyinsjuknade patienter med reumatisk sjukdom. TIRA studien har också skapat ett nätverk för kunskapsutveckling inom hela sydvästra sjukvårdsregionen samt Södermanlands och Örebro län. En stor databas för forskning har skapats och arbetet har resulterat i 16 originalartiklar i vetenskapliga tidskrifter. Fem avhandlingar har hittills skrivits med utgångspunkt från TIRA-data. Data har också exporterats till det nationella Svenska RA-registret.

Sedan TIRA-studien startade, har behandlingsstrategierna ändrats avsevärt. I början av 2000-talet introducerades s.k. biologiska läkemedel, framför allt TNFblockerare och 10 år efter start av TIRA-1 har nu TIRA-2 studien startat.

Upplägget är i allt väsentligt detsamma och TIRA-1 kohorten kommer därvid att utgöra ett unikt referensmaterial, såväl till hälsoekonomiska data som till sjukdomsutveckling för patienter i den nya studien. Denna rapport omfattar TIRA-1 studien och redovisar sjukdomsförlopp och hälsoekonomiska konsekvenser av sjukdomen och dess behandling. Många personer har varit delaktiga i studien och vi vill främst tacka Thomas Skogh, Reumakliniken Universitetssjukhuset i Linköping och alla medarbetare på de 10 medverkande reumatologenheterna. Vi vill också tacka Jan Persson som är medarbetare i TIRA projektet och har bidragit med värdefulla synpunkter. Ett extra varmt tack riktas till alla 320 patienter som deltagit i undersökningar och noggrant fyllt i enkäter under flera år.

Linköping november 2007-11-27

Eva Hallert, Magnus Husberg, Andrea Schmidt, Dick Jonsson

Abstract [en]

Rheumatoid  arthritis  (RA)  is  a  chronic  progressive  inflammatory   disease, associated with tissue destruction and functional disability. The yearly incidence of RA in Sweden is 25/100 000 and the prevalence is 0.5-0.7%, with women being more often affected than men. The economic consequences of the disease are substantial  for the  individual  and  their  families  and  for the society  as a whole.   Previous   studies   have   reported   that   early   treatment   limits   joint destruction and improves functional outcome.

In 1996 a multicenter study TIRA was started in Linköping in cooperation with 10 rheumatology units and Center for Medical Technology Assessment (CMT) TIRA is the Swedish acronym for ‘early intervention  in rheumatoid  arthritis’. The   main   goal   was   to   obtain   early   diagnosis,   rapid   multiprofessional intervention  and  a  regular  follow-up.  Further,  the  TIRA  project  aimed  at forming  a research  database  and health economic  evaluation  in patients  with recent-onset RA.

This study describes disease activity, functional ability, direct and indirect costs as well as self-reported health and quality of life (QoL) in patients with recent- onset RA, during the first 3 years after diagnosis.

320 subjects were enrolled in the study from January 1996 through April 1998, 2/3  being  women.  At  inclusion  most  patients  had  high  disease  activity  and impaired functional capacity. More than half of patients < 65 were on sick leave and a few were already early retired.

Highly significant improvements were seen within the first 3 months regarding disease  activity  and functional  ability,  but 15% of the patients  had sustained high or moderate disease activity throughout the study period, despite traditional treatment. The scores of ‘Health Assessment Questionnaire’ (HAQ) were similar for men and women at baseline, but had a less favourable course in women, who also had DMARDs  more frequently prescribed,  suggesting  that women might have a more severe disease.

At inclusion QoL did not differ between groups concerning different housing, marital   status,   income   or  other  socio-demographic   factors.   Most  patients experienced their health as worse compared with others of the same age. During the first 2 years QoL was improved as well as general mobility and ability to perform activities of daily living. During year 3 a slight deterioration was noted.

The average direct costs per patient during the first year was SEK 36 000 and indirect costs SEK 89 000 (price level of 2001). All direct costs decreased from year 1 to 3, except costs of drugs and surgery which on the contrary increased. Indirect costs were substantially unchanged over the years. Sick-leave decreased but was offset by an increase in early retirement. Indirect costs were 2-3 times higher than direct costs.

More than 90% of the patients were satisfied or very satisfied with treatment and availability and information from the medical staff in the participating hospitals.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2007. p. 51 inkl bilaga
Series
CMT Report, ISSN 0283-1228, E-ISSN 1653-7556 ; 2007:7
Keywords
Arthritis, rheumatoid, economics, Ledgångsreumatism
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-44582 (URN)LIU CMT RA/0707 (ISRN)77133 (Local ID)77133 (Archive number)77133 (OAI)
Available from: 2009-10-10 Created: 2009-10-10 Last updated: 2018-01-25Bibliographically approved
Schmidt, A., Husberg, M. & Bernfort, L. (2003). Samhällsekonomiska kostnader för reumatiska sjukdomar. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Samhällsekonomiska kostnader för reumatiska sjukdomar
2003 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [en]

Reumatiska sjukdomar drabbar många människor och är förknippade med såväl lidande som stora belastningar på samhällsekonomin.

Syftet med denna studie har varit att skatta bördan av reumatiska sjukdomar på samhällsekonomin i Sverige. Detta med avseende på såväl konsumtion av sjukvård (direkta kostnader) som produktionsbortfall till följd av arbetsoförmåga (indirekta kostnader). En redovisning görs även av kvinnors och mäns respektive andelar av kostnaderna.

Studien är en sjukdomskostnadskalkyl (cost of illness analysis). Kostnader för sjukvårdskonsumtion har beräknats med hjälp av Socialstyrelsens nationella patientregister vad gäller slutenvård samt Apotekets Diagnos-Recept undersökning gällande läkemedel och öppenvård. Beräkningar av kostnader för produktionsbortfall i form av sjukskrivningar och förtidspensioner/sjukbidrag har baserats på Riksförsäkringsverkets diagnosklassificerade urvalsstatistik.

De totala kostnaderna för reumatiska sjukdomar i Sverige år 2001 beräknades till ca 36,4 miljarder kronor. Av dessa bestod 31,3 miljarder kronor (86%) av indirekta kostnader (produktionsbortfall), medan direkta kostnader (vård och läkemedel) uppgick till 5,1 miljarder kronor (14%). Kvinnornas andel av kostnaderna var ca 2/3 (för såväl direkta som indirekta och totala kostnader). Försäkringskassans utgifter förknippade med reumatiska sjukdomar uppgick till totalt ca 12,5 miljarder kronor. Detta var ca 16% av de totala utgifterna för samtliga diagnoser.

Sammanfattningsvis är den samhällsekonomiska bördan av reumatiska sjukdomar i Sverige mycket omfattande. Relationen mellan direkta och indirekta kostnader gör det rimligt att benämna reumatisk sjukdom (de diagnoser som ingår däri) en socialförsäkringssjukdom, vilket också visar sig i stora utgifter för Försäkringskassan. I förhållande till kostnadernas totala omfattning konsumerar dessa patienter relativt begränsad mängd sjukvårdsresurser.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2003. p. 28
Series
CMT Report, ISSN 0283-1228, E-ISSN 1653-7556 ; 2003:5
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-53979 (URN)LIU CMT RA/0305 (ISRN)
Available from: 2010-02-17 Created: 2010-02-17 Last updated: 2018-02-07Bibliographically approved
Krantz, A.-M., Lundh, U. & Schmidt, A. (2000). Äldres hälsa : en studie av befolkningen i Östergötlands och Kalmar län . Linköping: CMT
Open this publication in new window or tab >>Äldres hälsa : en studie av befolkningen i Östergötlands och Kalmar län
2000 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: CMT, 2000
Series
CMT rapport ; 1
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-28329 (URN)LIU CMT RA/0101 (ISRN)13462 (Local ID)13462 (Archive number)13462 (OAI)
Available from: 2009-10-09 Created: 2009-10-09
Organisations

Search in DiVA

Show all publications