Det här är en bok om de platser där böcker möter sina läsare och de människor som är verksamma där, deras arbete, deras drivkrafter, deras tillfredsställelser och otillfredsställelser.

Läsandets betydelse på individuell och samhällelig nivå uppmärksammas överallt samtidigt som många verksamheter lever under svåra ekonomiska förhållanden. Vad innebär nya villkor, ny teknik och nya kommunikationskanaler för biblioteken, bokhandeln och antikvariaten? Många engagerade aktörer tänker nytt, utvecklar, traditionen och arbetar fram nya förhållnings- och distributionssätt för att föra ut boken till läsaren.

Författarna har rest kors och tvärs i landet, besökt stora och små, idealister och realister, rutinerade och mindre erfarna personer och verksamheter i storstäder, mindre orter och på landsbygd, som alla står mitt uppe i den utmaning som ligger i att bära boken rätt.

Bockar, ribbstolar, plintar och blå gymnastikskor. Det är föremål som väcker ångestladdade minnen hos många svenskar. Skolgymnastik har sina rötter i det sena 1800-talet då man började intressera sig för hälsan hos befolkningen. Under hela 1900-talet har det intresset bara ökat. På 40-t­alet förde Arbetarrörelsen kampanj för folkhälsan, som var en viktig del i folkhemmet och det demokratiska projektet. Det moderna Sverige har byggts upp kring normer om rätt kost, rätt motion och de riktiga förhållningssätten till kropp och själ. Och det är myndigheterna som gett råd om hur det ska gå till.

I dag är intresset för hälsa lika stort, men med fokus på individen. Det är individen som definierar sitt väl­befinnande, inte staten.

Boken Kropp och politik tar upp hur hälsoidealet har skifta­t från andra världskriget och fram till idag. Detta är den andra reviderade upplagan. Boken kom första gången 1995.

Resandet i världen har ökat markant under de senaste decennierna. Ekonomins globalisering har gjort att internationella affärsresor har blivit allt fler och turism har, i alla fall i västvärlden, gått från att vara en angelägenhet för väldigt få till att bli en massföreteelse. Men det är inte bara antalet turister som har ökat. De former som resandet tar sig har också utvecklats och blivit fler, liksom de aktörer som är verksamma på det turistiska fältet

Läsandets, författarnas och bokens kulturella betydelser är kontinuerligt föremål för diskussion. Betydligt mindre uppmärksamhet har ägnats den verksamhet som är förutsättningen för en god bokutgivning, bokförlagen. Kanske till och med att kunskapen om vad ett bokförlag, med sina förläggare, redaktörer och formgivare, egentligen gör inte är så spridd. I den här boken beskrivs ett svenskt bokförlag och dess verksamhet under en trettioårsperiod. Vi får inblickar i hur manuskript tas emot, vad det är som formar en inriktning på utgivningen, hur det vardagliga arbetet på förlaget ser ut, vad som väntar böckerna när de publiceras och hur ett bokförlag kan resonera kring sin roll som kulturellt projekt. Ett drygt tjugotal författare redovisar dessutom sina erfarenheter av bokförlag och vad dessa kan betyda för det egna författarskapet. 

Det är en svindlande erfarenhet i hur hög grad, och med vilken hastighet, digitalt baserad information har blivit en del av vår vardag. Hart när ett enda samtal kan föras utan att den nätuppkopplade mobilen skall rådfrågas kring faktauppgifter kring bandyresultat eller för tillfället bortglömda filmskådespelares namn. Denna ständiga närvaro, och dessutom förväntade närvaro, av digital information har givetvis även påverkat det akademiska livet och tillvaron som forskare på en hittills oöverskådlig nivå. Att idag vara doktorand och skriva en doktorsavhandling är på flera sätt någonting annat, något både lättare och svårare, än det var för bara trettio år sedan. Den direkta tillgången till information av alla upptänkliga slag har underlättat positioneringen och överblicken i relation till det egna huvudspåret men har samtidigt ställt doktoranden inför ett intrikat sorterings- och värderingsarbete liksom i viss mån berövat doktoranden gångna forskargenerationers fullt legitima ursäkt att man inte känna till forskning som hade varit relevant att känna till. För forskningsmiljöerna innebär den digitala erfarenheten, vid sidan av de nya forskningsredskap och informationskanaler som öppnar sig, bland annat ett större oberoende av fysisk placering, bättre möjligheter att anknyta till relevanta nätverk och kluster utanför miljön samt en större överblick över aktiviteter, finansieringsmöjligheter och kontaktpunkter av betydelse för den egna verksamheten. Men det finns ett villkor för att den interaktivitet som ligger i det digitala informationsflödet skall kunna komma forskningsmiljön till godo : Man måste själv synas.

Addresses both the physiological and the psychological aspects of human behavior. This title helps users - whether they are students just beginning formal study of the broad field or specialists in a branch of psychology - understand the field and how and why humans behave as we do.

The future development of bioethics has been discussed in a number of articles in recent years, principally with regard to the trend towards empirical studies. However, what is meant by empirical studies in this context and how it is to be used concretely have been subject to varying interpretations. The purpose of this article is to develop what we term the microethical approach as a concrete method for an empirically driven bioethics. By adopting a microethical perspective, we will illustrate an analytical concept for describing and demonstrating how, as a result of contextual circumstances and forms of understanding, different individuals in their everyday life adopt different coping strategies and behavior patterns in relation to ethical values. From a deepened perspective, the complexity of human behavior becomes apparent, and knowledge is gained about how moral problems are perceived and construed by those whom they in fact affect.

We intend first and foremost to develop the microethical methodology by elucidating the methods and approaches that can help in clarifying moral dilemmas on a microethical level, and how the relationship between the empirical material and the ethical analysis evolves over the course of the analysis. This is exemplified by a study of caregivers’ entrance into patients’ private lives through the provision of care and assistance in the home.

Reklamen och hälsa har under många år varit starkt sammanbundna. Här lägger forskare fram vad de har kunnat konstatera. Reklamen säljer helt enkelt hälsa och välbefinnande.     Redan vid förra sekelskiftet erbjöds i annonser lösningar på alla verkliga och inbillade problem. Homeopati, vaxkabinett, bantning, tandkrämsreklam, mirakelmedel som klorofyll, psykofarmaka och stressbehandling är exempel på reklam och hälsa under ett sekel.