Denna kunskapsöversikt har kommit till tack vare ett samlat engagemang inom forskningsmiljön om lärares arbete vid Linköpings universitet. Flera av forskarna medverkar också i nätverket om lärares arbete, som leds från Högskolan i Kalmar. Forskarna i Linköpingsmiljön har bidragit till att öka våra kunskaper om lärares och elevers arbete i klassrummet. Texterna i boken koncentreras till de baskunskaper som alla lärare är ansvariga för visavi eleverna. Samtidigt behandlas den professionella lärarens roll att ge utrymme för eleverna att även diskutera centrala frågor som demokrati, rättvisa, jämställdhet m.m. Lärares arbete handlar inte bara om innehållet utan också om de omgivande faktorernas betydelse t.ex. organisations-, undervisnings-, mål- och metodfrågor. Hemarbete, individuellt arbete och olika syn på lärande och undervisning behandlas också.

Individuellt organiserat skolarbete – eget arbete – är ett arbetssätt som blivit allt vanligare i undervisningen. Detta antyder att eget arbete löser vissa praktiska problem, till exempel i samband med åldersintegrerad undervisning och ökad datoranvändning i klassrummen. Eget arbete har visat sig kunna anta skiftande former beroende på lärarens intentioner, ämnesfokus och elevernas ålder, men innehåller alltid inslag av elevers planering och ansvar. Trots arbetssättets genomslagskraft har forskningen kring eget arbete tagit fart först på senare år, vilket innebär att det inte blivit mångsidigt belyst och diskuterat förrän nu.

I antologin ges exempel på hur lärare resonerat när eget arbete införts och hur arbetssättet har utvecklats och förändrats över tid: Vad händer när eget arbete möter andra undervisningstraditioner? Kan eget arbete vara samarbete? Hur upplever barn och ungdomar i olika åldrar att planera och ”ta ansvar” för sitt lärande? Hur påverkas lärarrollen? Eget arbete granskas framför allt ur barn-, elev- och lärarperspektiv men även genom jämförelser mellan skolor. Merparten av kapitlen bygger på forskning, medan ett par kapitel består av mer personliga beskrivningar och reflexioner. Genom att på detta vis belysa eget arbete från olika utgångspunkter synliggörs både dess kärna och variationsrikedom.

One aim of this project was to integrate research orientation and professional relevance in teacher education, in relation to educational theory, thesis writing and future work. Another aim was to develop models for group-supervision to let students participate in discussions about their work, which was expected to promote student influence and development of analytic thinking. Data were collected by means of a questionnaire before the students started working on their thesis. Supervisors’ notes from group supervision were collected after their series of meetings.

The students claim that the thesis gives them new knowledge and skills which are important in their profession. It has also improved the overall quality of their education. The thesis work, as well as group supervision, when students’ needs are considered, facilitates student influence.

This book shows the importance of a more socially grounded account on learning, instruction and teaching at and between different levels: meta-theory, theory, methods and educational practices. Three main questions are dealt with in the research presented in the book:

• what are the affordances and constraints of a dialogic view of knowing, knowledge, and learning;
• how useful it is to integrate contemporary learning mechanisms and concepts (like elaboration, metacognition) within a dialogic framework;
• what are the educational implications of a dialogic view of knowing and learning

Hur går det till när barn leker eller när ungdomar samtalar i skolan, och vad betyder leken och samtalen för deras lärande, socialisation och identitetsskapande? Författarna till Interaktion i pedagogiska sammanhang presenterar ett perspektiv för att svara på sådana frågor, och visar i sex undersökande kapitel hur perspektivet kan användas. Bokens utgångspunkt är konstruktionistisk. Det innebär att socialisation och lärande ses som något skapat i interaktion. Med den utgångspunkten är det nödvändigt att i detalj analysera barn och ungdomars interaktion - med varandra och med vuxna - för att förstå vilka erfarenheter de gör i olika pedagogiska sammanhang.