Begreppet ”praktiknära forskning” har under senaste decenniet blivit en del av och vedertaget inslag i den utbildningsvetenskapliga forskningen. En betydelsefull start för denna typ av forskning togs när fyra universitet – Uppsala, Göteborg, Umeå och Karlstad – av regeringen gavs uppdraget att planera och genomföra en försöksverksamhet med avsikten att utveckla och pröva olika modeller för samverkan mellan universitet, högskolor och kommuner kring det som benämndes som praktiknära forskning. 

Den femåriga försöksverksamheten 2017-2021 hade som avsikt att stärka skolväsendets och lärar- och förskollärarutbildningens vetenskapliga grund. Vidare var en motivering att pröva och utveckla modeller för bedriva forskning som skulle förbättra undervisningen i skolan och förskolan. Försöksverksamheten förlängdes 2021 till att fortsätta under ytterligare 3 år (till och med 2024).

Universiteten och högskolorna organiserades och inordnades i så kallade noder, fyra till antalet. Linköpings universitet ingår i Karlstadsnoden (där även Karlstads universitet, Högskolan Väst, Högskolan Halmstad ingår). Totalt är 25 lärosäten involverade i de fyra nodernas verksamhet. 

Regeringen tillsatte 2017 en utredare vars uppgift var att kartlägga och redogöra för befintlig samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän och föreslå åtgärder för att en hållbar samverkan mellan institutioner som bedriver lärarutbildning och huvudmän inom skolväsendet. Utredaren föreslog bland annat att skolhuvudmännens roll skulle stärkas, att stärka stödet för en skola på vetenskaplig grund (SOU 2018:19; s. 13-14). Tanken om ett nära samarbete har också lett till att man också har velat benämna företeelsen som samverkansprojekt.

LiU anslöt sig till ULF-projektet 2017 med avsikten att tillsammans med skolhuvudmän (kommuner och fristående skolor) pröva modeller för praktiknära forskning. Egna forskningsmedel utgick dock inte förrän 2019 till LiU varför det först var då man kunde genomföra egna projekt. LiU inbjöd totalt 14 kommuner (de 13 östgötska och 1 småländsk) till ett samarbete som avsågs vara nära och långsiktigt. Under 2019 skapades två olika modeller för denna forskning och benämndes som modell 1 och modell 2. Modellerna ligger på olika organisatoriska nivåer och ses därför som kompletterande. Modell 1 är projektansökningar som bygger på att huvudmännen beskriver sina behov av kunskap och forskning och som bedrivs, om de beviljas, under 2 år. Modell 2 bygger i huvudsak på lärares problemställningar och är grundade i den egna praktiken och bedrivs under 1 år. Flera projekt startades inom båda modellerna och har hittills genererat forskning och publiceringar av resultaten. (I bilaga 1 finns en översikt av pågående, slutförda och nyligen påbörjade projekt.)

Supporting students to master the transition from secondary school to university is a challenge that occupies educators in many countries. In order to support the students in effective ways, we need to know what subject conceptions and subject knowledge they bring to academic studies. In this study, the authors draw on questionnaire data from 462 student teachers in Sweden. The questionnaires were filled in the first week the students studied history at university. Among the students, some trained to be history teachers at primary and elementary school, whereas others trained to be history teachers at secondary school. The results indicate there are both similarities and differences between the student groups. Those training to become history teachers at primary and elementary school identified with the teacher profession but less so with the subject of history. Those studying to become history teachers at secondary school tended to identify with the subject but less so with the teacher profession. Most students argued that history is important in order to understand the present. All student groups manifested knowledge about “time-spaces” of the past, i.e. they were able to show a rough chronological framework. A minority among the students manifested a chaotic chronological order. Among students studying to become teachers at secondary school, there is a tendency that they have weaker knowledge about older history and Nordic history as compared to modern history and Swedish and world history.

Tillsammans med Jonas Hallström och Mats Sjöberg har Bengt-Göran Martinsson publicerat boken Att hävda och vårda ett revir. Argument, strategier och arbetsmetoder för ämnesföreningarna i biologi, historia och svenska 1960-2010. Boken presenterar forskningsresultat från ett VR-finansierat projekt som studerat hur tre ämnesföreningar – Biologilärarnas förening, Historielärarnas förening och Svensklärarföreningen – agerat på det utbildningspolitiska fältet 1960-2000. Studien har identifierat strategier för föreningarna att formulera ämnenas betydelse i undervisning och samhälle, påverka beslutsfattare och opinion samt definiera ämnenas kärna och avgränsning gentemot andra ämnen. Centralt för analysen har varit att beskriva hur de hävdar men även vårdar ämnesterritorierna.

Tillsammans med Jonas Hallström och Mats Sjöberg har Bengt-Göran Martinsson publicerat boken Att hävda och vårda ett revir. Argument, strategier och arbetsmetoder för ämnesföreningarna i biologi, historia och svenska 1960-2010. Boken presenterar forskningsresultat från ett VR-finansierat projekt som studerat hur tre ämnesföreningar – Biologilärarnas förening, Historielärarnas förening och Svensklärarföreningen – agerat på det utbildningspolitiska fältet 1960-2000. Studien har identifierat strategier för föreningarna att formulera ämnenas betydelse i undervisning och samhälle, påverka beslutsfattare och opinion samt definiera ämnenas kärna och avgränsning gentemot andra ämnen. Centralt för analysen har varit att beskriva hur de hävdar men även vårdar ämnesterritorierna

Tillsammans med Jonas Hallström och Mats Sjöberg har Bengt-Göran Martinsson publicerat boken Att hävda och vårda ett revir. Argument, strategier och arbetsmetoder för ämnesföreningarna i biologi, historia och svenska 1960-2010. Boken presenterar forskningsresultat från ett VR-finansierat projekt som studerat hur tre ämnesföreningar – Biologilärarnas förening, Historielärarnas förening och Svensklärarföreningen – agerat på det utbildningspolitiska fältet 1960-2000. Studien har identifierat strategier för föreningarna att formulera ämnenas betydelse i undervisning och samhälle, påverka beslutsfattare och opinion samt definiera ämnenas kärna och avgränsning gentemot andra ämnen. Centralt för analysen har varit att beskriva hur de hävdar men även vårdar ämnesterritorierna

I centrum för denna artikel står tre ämnesföreningar: Svensklärarföreningen, Biologilärarnas förening och Historielärarnas förening. Det primära syftet är att beskriva och analysera hur dessa föreningar använder sina periodiska publikationer i arbetet med och strävandena för det egna ämnet. Detta innebär också att vi avser att sätta in föreningarnas publicistiska verksamhet i en bred didaktisk ram (se t.ex. Jank & Meyer, 1997), med huvudsakligt fokus på de tre klassiska didaktiska frågorna vad?, hur? och varför? Artikeln är den första delen av en större helhet som syftar till att undersöka de tre ämnesföreningarnas ämnesideologiska och didaktiska verksamhet i ett bredare perspektiv.

Barns arbete beskrivs ofta som att de hjälper till. Många föreställer sig att barn i Sverige inte längre arbetar och att skolan ersatt arbete. Men arbete har fortfarande en plats i barns vardag och det vi betraktar som arbete beror i hög grad på hur arbete definieras. Arbete kan vara både informellt och formellt, oavlönat och avlönat, utföras i och utanför hemmet. Vilken syn har barnen själva på arbete? Hur kontrollerar och definierar myndigheter barns arbete?Barndom och arbete handlar om barns och ungas arbete under tiden 19502000. Boken synliggör den komplexitet som finns i barns relation till arbete och dess betydelse i samhället, i familjer och för barnen själva.  

Barns arbete beskrivs ofta som att de hjälper till. Många föreställer sig att barn i Sverige inte längre arbetar och att skolan ersatt arbete. Men arbete har fortfarande en plats i barns vardag och det vi betraktar som arbete beror i hög grad på hur arbete definieras. Arbete kan vara både informellt och formellt, oavlönat och avlönat, utföras i och utanför hemmet. Vilken syn har barnen själva på arbete? Hur kontrollerar och definierar myndigheter barns arbete?Barndom och arbete handlar om barns och ungas arbete under tiden 19502000. Boken synliggör den komplexitet som finns i barns relation till arbete och dess betydelse i samhället, i familjer och för barnen själva