liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Bredmar, Margareta
Publications (10 of 12) Show all publications
Bredmar, M. (2014). Georg Simmel. In: Lucas Gottzén, Ulrik Lögdlund (Ed.), Sociologins teoretiker: (pp. 75-90). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Open this publication in new window or tab >>Georg Simmel
2014 (Swedish)In: Sociologins teoretiker / [ed] Lucas Gottzén, Ulrik Lögdlund, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014, p. 75-90Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014
Keywords
Simmel, Georg, 1858-1918
National Category
Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-116492 (URN)978-91-4067-863-8 (ISBN)
Available from: 2015-03-27 Created: 2015-03-27 Last updated: 2015-04-14Bibliographically approved
Bredmar, M., Davidson, B., Leinhard, H. & Petersson, G. (2014). Pengarna, barnen och livet: en kvalitativ studie av familjer med sammansatta problem och deras möte med socialtjänsten: familjer i socialtjänsten - ett FoU-projekt om barn, ungdomar och deras föräldrar i sex kommuner i Östergötland : slutrapport fas 2. Linköping: FoU-centrum för vård, omsorg och socialt arbete
Open this publication in new window or tab >>Pengarna, barnen och livet: en kvalitativ studie av familjer med sammansatta problem och deras möte med socialtjänsten: familjer i socialtjänsten - ett FoU-projekt om barn, ungdomar och deras föräldrar i sex kommuner i Östergötland : slutrapport fas 2
2014 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Projektet Familjer i socialtjänsten bedrivs av FoU-Centrum inom vård, omsorg och socialt arbete i samarbete med medlemskommunerna Linköping, Motala, Mjölby, Kinda, Ydre och Åtvidaberg samt Linköpings universitet. Projektet bygger också på ett nära samarbete med det norska nationella forskningsprojektet Det nye Barnevernet, som leds av Nordlandsforskning, Bodö. Projekt är organiserat enligt en interaktiv design som syftar till ett nära samspel mellan forskning och praktik. Detta yttrar sig i att projektgruppen, förutom en projektledare och tre forskare, omfattar nio socialsekreterare som gör del av sin tjänst som medforskare i projektet.

Projektet syftar övergripande till att öka kunskapen om vilka familjer som har kontakt med socialtjänsten och familjernas och barnens levnadsvillkor. Projektet syftar också till att öka kunskapen om hur familjerna upplever mötet med socialtjänsten och de insatser som ges. Vidare är syftet att kunna bidra till utveckling av det sociala arbetet med barn och familjer i de deltagande kommunerna.

Projektet startade 2010 pågår till och med 2014 och genomförs i tre faser. Den första fasen omfattade 202 familjer med barn aktuella inom socialtjänsten i de medverkande kommunerna, och  baserades på intervjuer med föräldrarna samt data som samlats in om familjerna genom deras handläggare på de aktuella socialkontoren. Fokus i intervjuerna var familjernas livssituation och behov, upplevelser av mötet med socialtjänsten och de stödinsatser som ges. Projektets andra fas innebar en fördjupad analys av 30 familjer med en sammansatt problematik vilka valdes ut ur gruppen som medverkade i den första fasen. Datainsamlingen genomfördes i form av livsloppsintervjuer med föräldrar och intervjuer med ett mindre urval av barn, intervjuer med socialarbetare samt en avslutande uppföljande telefonintervju med föräldrar. Den tredje fasen, som pågår i skrivande stund, syftar till att på basis av kunskaper från projektet stimulera utvecklingsarbete av kommunernas sociala arbete med familjer. I föreliggande rapport redovisas analyser av livsloppsintervjuerna med föräldrarna samt den uppföljande telefonintervjun i fas 2.

Syftet i föreliggande rapport är att belysa livssituationen för de familjer som har en sammansatt problematik samt att få en bild av vilka faktorer som har betydelse för familjernas förutsättningar att dra nytta av socialtjänstens arbete. Syftet har brutits ned i fyra frågeställningar: Hur beskriver föräldrarna sin uppväxt och sina livsvillkor? Vilka utmaningar och förutsättningar karaktäriserar familjerna? Hur upplever föräldrarna mötet med socialtjänsten och de stödinsatser som ges? Vad kännetecknar de familjer som kan, respektive inte kan, dra nytta av socialtjänstens insatser?

Den teoretiska ramen i rapporten utgår från socialt kapital, forskning om socialt arbete och dess förutsättningar och vad utsatthet kan innebära i en välfärdsstat i förändring. Utfallet av livsloppsintervjuerna diskuteras avslutningsvis i relation till denna teoretiska ram. I intervjumaterialet utkristalliseras olika mönster kring föräldrarnas berättelser om sina erfarenheter och sin livssituation och hur deras tillvaro har kommit att gestalta sig. Dessa erfarenheter bildar grund för fem kategorier som benämns familjetyper och som presenteras i kapitel 5, nämligen:

  1. Traumatiska händelser i förälderns egen barndom (n = 11)
  2. Traumatiska händelser i vuxen ålder (n = 10)
  3. Tidigare långvarigt missbruk (n = 2)
  4. Problem med barnet i pubertetsåldern (n = 3)
  5. Barnets funktionshinder (n = 4)

Resultatet visar att familjetyperna 1 – 3 uppvisar vissa gemensamma drag, exempelvis har föräldrarna större problematik kring egen fysisk och psykisk ohälsa, flertalet är ensamstående och har en knaper och ansträngd ekonomi och föräldrarna står idag utanför arbetsmarknaden. Överlag har dessa föräldrar brister i sitt sociala nätverk, och i de fall ett nätverk med släkt och vänner finns, ger det ingen avlastning beträffande barnen.

I familjetyperna 4 och 5, är livsvillkoren och livssituationen märkbart annorlunda. Föräldrarna är här, som regel, förankrade på arbetsmarknaden med fasta anställningar och de har högre utbildning jämfört med föräldrarna i familjetyp 1 – 3. De har ett fungerande socialt nätverk som också ger avlastning beträffande barnen, vilket ger föräldrarna tid till återhämtning. Dessa föräldrar, vilket särskilt gäller familjetyp 5, har också ekonomiska resurser som ger dem möjligheter att hantera och bekosta familjens behov av aktiviteter och ett eget mer bekvämt boende. Vidare har samma livsloppsintervjuer analyserats med fokus på hur föräldrarna uppfattar socialtjänsten och den hjälp de fått. Utfallet av denna analys redovisas i kapitel 6 och innebär grovt att familjetyperna 1 – 3 har en mera negativ uppfattning om socialtjänsten och den hjälp de får jämfört med familjetyp 4 och 5.

I den uppföljande intervjun med föräldrarna har frågor om insatser de senaste 2 – 3 åren ingått, och om insatserna hjälpt samt om föräldrarna önskar mer hjälp och i så fall vilken hjälp. Familjetyp 1 – 3 har i högre grad erhållit insatser till föräldrarna samt att barnen placeras i högre grad jämfört med familjetyp 4 och 5. Familjetyp 1 – 3 uppger också att insatserna hjälper i lägre grad jämfört med familjetyp 4 och 5, samt att man även fortsättningsvis önskar mer hjälp både till vuxna och barn jämfört med familjetyperna 4 och 5 som önskar mera hjälp till barnet.

Slutsatsen är att de mest utsatta familjerna, det vill säga familjerna med de största och mest sammansatta problemen och med de minsta resurserna, är de som upplever sig ha blivit minst hjälpta av socialtjänstens insatser. Avslutningsvis diskuteras möjliga implikationer för socialtjänstens arbete med denna typ av familjer, t.ex. vad gäller att kunna betrakta familjens problem ur ett helhetsperspektiv som även omfattar strukturella faktorer i relation till familjens sociala kapital, att kunna välja och samordna stödinsatser på ett bättre sätt, samt att utveckla socialarbetarens roll och funktion mot att kunna vara ett ombud och en röst för familjen.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: FoU-centrum för vård, omsorg och socialt arbete, 2014. p. 149
Series
FoU-rapport, ISSN 2000-0324 ; 2014:76
National Category
Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-129202 (URN)
Available from: 2016-06-13 Created: 2016-06-13 Last updated: 2016-08-23Bibliographically approved
Davidson, B. & Bredmar, M. (2012). Familjer i socialtjänsten - levnadsvillkor, livssituation och erfarenheter av socialtjänsten: ett FoU-projekt om barn, ungdomar och deras föräldrar i sex kommuner i Östergötland : slutrapport fas 1 (1ed.). Linköping: FoU-centrum för vård, omsorg och socialt arbete
Open this publication in new window or tab >>Familjer i socialtjänsten - levnadsvillkor, livssituation och erfarenheter av socialtjänsten: ett FoU-projekt om barn, ungdomar och deras föräldrar i sex kommuner i Östergötland : slutrapport fas 1
2012 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Detta är den första rapporten inom ramen för FoU–projektet Familjer i socialtjänsten. I rapporten redovisas och diskuteras resultat från projektets fas 1. Projektet startade i januari 2010 och bedrivs av FoU-Centrum inom vård, omsorg och socialt arbete i samarbete med medlemskommunerna Linköping, Motala, Mjölby, Kinda, Ydre och Åtvidaberg. En samarbetspartner i projektet är också Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), Linköpings universitet. Vidare bygger projektet på ett nära samarbete med det norska nationella forskningsprojektet Det nye Barnevernet, som leds av Nordlandsforskning, Bodö. Projekt Familjer i socialtjänsten är organiserat enligt en interaktiv design som syftar till ett nära samspel mellan forskning och praktik. Detta yttrar sig i att projektgruppen, förutom en projektledare, omfattar nio socialsekreterare och två forskare som tillsammans genomför samtliga moment i projektet.

Projektet syftar övergripande till att öka kunskapen om vilka familjer som har kontakt med socialtjänsten och familjernas och barnens levnadsvillkor. Projektet syftar också till att öka kunskapen om hur familjerna upplever mötet med socialtjänsten och de insatser som ges. Vidare är syftet att de kunskaper som genereras genom projektet ska kunna bidra till utveckling av det sociala arbetet med barn och familjer.

I projekts första fas har 202 intervjuer genomförts med föräldrar till barn som är aktuella inom socialtjänsten i de medverkande kommunerna. Fokus i dessa intervjuer är familjernas livssituation och behov, samt hur målgruppen upplever mötet med socialtjänsten och de stödinsatser som ges. I projektets fas 2 genomförs biografiska djupintervjuer med ett urval av de familjer som har den tyngsta belastningen, och den tredje fasen planeras att genomföra metodutveckling och implementering i de deltagande kommunerna på basis av de resultat som kommer fram i de två första faserna.

Resultaten visar att familjerna skiljer sig från riksgenomsnittet i flera avseenden vad gäller levnadsvillkor. Cirka hälften av föräldrarna saknar anställning och utbildningsnivå är lägre än riksgenomsnittet. Cirka en tredjedel av familjerna har en väldigt låg disponibel inkomst och den största gruppen i urvalet tillhör arbetarklass. Inte fullt hälften av familjerna har på något sätt tidigare varit aktuella inom socialtjänsten och en dryg fjärdedel har egna erfarenheter av socialtjänsten från sin uppväxt. Barnen som är aktuella inom socialtjänsten bor sällan med både mor och far. Vanligast är att man bor med en ensamstående moder.

Fler än hälften av föräldrarna anser att deras barn är i behov av någon form av hjälp antingen från socialtjänsten eller från andra instanser. Av de 202 barn som ingår i studien har 36 procent någon form av diagnos och ungefär en fjärdedel en neuropsykiatrisk diagnos. Nio av tio föräldrar vars barn har en diagnos anser att barnet behöver hjälp.

Vid en övergripande beskrivning av barnens funktion utifrån olika livsområdena framkommer överlag en positiv bild för båda könen. På de flesta livsområden fungerar ålderskategorin 0-5 år bättre än barn i övriga åldersgrupper. I de flesta livsområden fungerar barnet sämre med stigande ålder. Barn med diagnos fungerar sämre på alla livsområdena, undantaget materiella tillgångar.

De vanligast förekommande insatserna är öppenvårdsinsatser enligt socialtjänstlagen som är riktade främst till barnet och/eller föräldern. Ser man på hushållets sammanlagda inkomst är öppenvårdsinsatser riktade mot barnet och/eller föräldrarna det mest frekventa stödet för de som har det högsta inkomsten medan placering i familjehem är mest förekommande bland de familjer som har de lägsta inkomsterna. Barn med diagnos har mer stödinsatser från socialtjänsten och andra instanser, exempelvis Barn- och Ungdomshabiliteringen.

De stressfaktorer som föräldrarna upplever är främst att de har större bekymmer för ett eller flera av sina barn, varit arbetslös mer än åtta veckor, varit nedstämd eller deprimerad i över en månad och har haft större konflikter i familjen/släkten de senaste två åren. Vad gäller föräldrarollen framkommer det tydligt att föräldrarna trivs i rollen som förälder, anser sig klara föräldrarollen bra samt har ett bra samarbete med förskolan/skolan och detta gäller föräldrar till både pojkar och flickor. Man kan se ett mönster som innebär att rollen som förälder upplevs svårare ju äldre barnet är. Föräldrar till barn med diagnos och  som tillhör kategorin biståndsärende upplever föräldrarollen som svårare.

Hälften av intervjupersonerna har själva initierat kontakten med socialtjänsten antingen via en ansökan till socialkontoret eller genom att de själva tagit kontakt med utföraren av insatsen. Knappt hälften av föräldrarna beskriver första mötet med socialtjänsten i positiva ordalag och ungefär 3 av 10 ger en tydligt negativ beskrivning.

När föräldrarna bedömer socialtjänsten ger de överlag medelhöga omdömen. Påståendet om att det verkar vara viktigt för socialtjänsten att prata med barnen skattas högst. Föräldrarnas uppfattning om socialtjänsten försämras ju längre de varit ett ärende, t.ex. vad gäller om socialtjänsten har förståelse för människors livssituation. Det finns också samband mellan föräldrarnas skattning av socialtjänsten och om de fått hjälp via service respektive bistånd. De föräldrar som fått stöd via service ger ett positivare omdöme än de som har stöd i form av ett biståndsbeslut. Föräldrarna upplever att insatserna hjälper i medelhög grad, och i detta sammanhang finns det inga tydliga samband med bakgrundsvariabler som kön, ålder, diagnos, ärendetyp, aktualiseringsdatum samt inkomst.

Avslutningsvis har analyser genomförts för att belysa barnens respektive föräldrarnas sammantagna belastning samt om det finns något mönster vad gäller belastning och olika bakgrundsvariabler. Dessa analyser visar att det inte finns något samband mellan barnens och föräldrarnas belastning för undersökningsgruppen i stort. För ett mycket litet antal familjer föreligger mycket hög belastning för både barn och föräldrar samtidigt.

Det visar sig att barnens och föräldrarnas belastning förklaras av olika faktorer. Barnets belastning ökar om barnet har en diagnos och med barnets ålder, och övriga bakgrundsvariabler samvarierar ej med barnets belastning. Föräldrarnas belastning å andra sidan, ökar ju lägre inkomst familjen har. Övriga bakgrundsvariabler samvarierar ej med förälderns belastning. Vidare uppfattas insatserna hjälpa i lägre grad ju högre grad av belastning barnet har, även om detta samband är svagt. En möjlig tolkning av detta är att socialtjänsten måste kunna hantera såväl barns som föräldrars problem och att dessa inte nödvändigtvis har samma orsaker.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: FoU-centrum för vård, omsorg och socialt arbete, 2012. p. 112 Edition: 1
Series
FoU-centrum för vård, omsorg och socialt arbete, ISSN 1651-0232 ; 68
Keywords
socialtjänst barn ungdomar levnadsvillkor livssituation
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-77641 (URN)
Projects
Familjer i socialtjänsten
Note

Projektmedarbetare och medförfattare: Lusiya Bozan, Mats Ericsson, Susanne Gruber, Lina Helgstrand, Tiina Huhtala-Fransson, Cathrine Johannessen, Hanna Leinhard, Bo Niklasson och Pauline Viklund

Available from: 2012-05-24 Created: 2012-05-24 Last updated: 2014-11-17Bibliographically approved
Boman, J. & Bredmar, M. (2009). Rörlighet, hälsa och inlåsning i arbetslivet. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Rörlighet, hälsa och inlåsning i arbetslivet
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den här studien skulle kunna handla om tre högst existerande dimensioner av de flesta människors arbetsliv. I den första dimensionen känner sjuka människor sig slängda på sophögen när omplacerings- och rehabiliteringsprocesserna gjort sitt. I den andra dimensionen kämpar enskilda människor med att framställa sig så flexibla och anställningsbara som möjligt. I den tredje dimensionen får medarbetarna ett aktivt stöd av arbetsgivaren för att minska risken för insjuknande. Det är en förhoppning att denna rapport ska bidra till att tydliggöra de risker som finns i den första och andra dimensionen. Rapporten ska också öppna portalen till den tredje dimensionen där arbetsgivare och arbetstagare delar på ansvaret för ett gott nutida och framtida arbetsliv.

De flesta av oss har arbetet som en viktig beståndsdel i livet. Livet vid sidan av arbetet är också det givetvis betydelsefullt. Nu, en bit in på 2000-talet, lever många i ett gränsland där arbetet inte tar slut bara för att klockan är fem. På liknande sätt lämnas inte det privata livet helt utanför på arbetsplatserna.

Det moderna livet i dag kan beskrivas som flytande organiserat, där gränserna sällan är skarpa utan snarare flyktiga och suddigt markerade. Många forskare menar att denna flytande organisering är ett resultat av breda samhälleliga processer som globaliserig, individualisering och nationalstatens allt mindre förmåga att styra våra liv utan de storfinansiella aktörernas konkreta inblandning.

I detta individualiserade arbetsliv ställs alltfler och tyngre krav på att även företagoch organisationer behöver bli mer omställningsbara och flexibla. De offentliga organisationerna riskerar t.ex. att förlora uppdrag och skatteintäkter på ett annat och mer abrupt sätt nu än för kanske 20 år sedan. De privata företagen står även de inför stora utmaningar, speciellt på marknader där alltfler aktörer konkurrerar om både uppdrag och kompetent personal.

Även om det inte riktigt går att peka ut någon tydlig organisatör av arbetslivet i dag så tränger sig kraven på omställning, flexibilitet och rörlighet in i minsta vrå i kämpande företag och organisationer. Ord som omställningsprocesser, mobilitet, flexibilitet, employer branding och lean-production är nu här på allvar, åtminstone ett tag, innan andra rörelser och trender tar vid.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2009. p. 62
Series
HELIX working papers, ISSN 1654-8213 ; 2009:1
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-78290 (URN)
Available from: 2012-06-08 Created: 2012-06-08 Last updated: 2014-10-23Bibliographically approved
Linell, P., Adelswärd, V., Sachs, L., Bredmar, M. & Lindstedt, U. (2002). Expert talk in medical contexts: Explicit and implicit orientation to risks. Research on Language and Social Interaction, 35(2), 195-218
Open this publication in new window or tab >>Expert talk in medical contexts: Explicit and implicit orientation to risks
Show others...
2002 (English)In: Research on Language and Social Interaction, ISSN 0835-1813, E-ISSN 1532-7973, Vol. 35, no 2, p. 195-218Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In medical contexts, parties often have reasons to focus on risks: risks of developing diseases or of having children with congenital diseases, risks involved in taking drugs or in using a particular type of therapy, and so forth. In such risk-implicative contexts, doctors and nurses deal with the risk topics sometimes directly, at other times quite indirectly. In this article, we discuss results from studying 5 different health care contexts, We discuss contextual factors that might account for some of the considerable differences in risk talk. Our claim is that the different explicit versus implicit orientations are linked to where and how the different health care experts position themselves vis-A-vis scientific risk formulations and everyday risk perceptions, Our data on the implicit orientations to risk cast doubt on theories of discourse that would hold that all relevant understandings in discourse are made verbally manifest.

National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-48888 (URN)
Available from: 2009-10-11 Created: 2009-10-11 Last updated: 2017-12-12
Bredmar, M. (1999). Att göra det ovanliga normalt: Kommunikativ varsamhet och medicinska uppgifter i barnmorskors samtal med gravida kvinnor. (Doctoral dissertation). Linköping: Tema, Linköpings universitet
Open this publication in new window or tab >>Att göra det ovanliga normalt: Kommunikativ varsamhet och medicinska uppgifter i barnmorskors samtal med gravida kvinnor
1999 (Swedish)Doctoral thesis, monograph (Other academic)
Alternative title[en]
Making the Unusual Normal : Communicative caution and medical issues in midwives' talk with expectant mothers
Abstract [en]

This thesis is a study of the encounters between midwives and expectant mothers within Swedish maternal health care (MHC). The aim of this study is to describe and analyse the communicative interaction between midwives and pregnant women at the MHC centres. The study focuses upon how the parties' actions and conversations contribute to the solution of the communicative problems that must be resolved during the different stages in pregnancy. The data have been drawn from authentic encounters between midwives, who are qualified nurses working within preventive MHC units, and expectant mothers, who pay regular visits to these units. The data include fieldwork notes and interviews but the core data are the tape-recorded (and observed) midwife-pregnant women talks (at times with fathers also present).

The communicative problems that must be resolved concern, among other things, the development of the pregnancy and the child-to-be, the management of sensitive topics, and the presentation of medical technology. How this is done in talk and interaction is analysed in detail in this study. Results show that midwives indulge in a massive discursive effort to portray pregnancies in general and the individual woman's pregnancy in particular in terms of normality. Pregnancy can be seen as a risky project, but talking about risks would seem to threaten the aim of the communicative project. The discourse between midwives and women during pregnancy displays what I call communicative caution. This includes informing without causing anxiety, using discourse and the medical technology to create and recreate the normal and natural in the pregnancy, handling risks without explicitly talking about them, and treating sensitive topics with discretion. The overall aim of the communicative projects, is, accordingly, to create confidence and self-reliance, and to avoid anxiety among the pregnant women.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Tema, Linköpings universitet, 1999. p. 343
Series
Linköping Studies in Arts and Science, ISSN 0282-9800 ; 195
Keywords
Discourse, communicative project, maternity health care, midwifery, sensitive topic, normality, medical technology, risk, communicative caution, confidence
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-32571 (URN)18485 (Local ID)91-72194-75-8 (ISBN)18485 (Archive number)18485 (OAI)
Public defence
1999-05-12, Sal Elysion, Hus-T, Universitetsområdet Valla, Linköping, 13:15 (Swedish)
Available from: 2009-10-09 Created: 2009-10-09 Last updated: 2018-01-13Bibliographically approved
Bredmar, M. & Linell, P. (1999). Reconfirming normality: the constitution of reassurance in talks between midwives and expectant mothers. In: Srikant Sarangi, Celia Roberts (Ed.), Talk, Work and Institutional Order. Discourse in Medical, Mediation and Management Settings: . Berlin: Mouton de Gruyter
Open this publication in new window or tab >>Reconfirming normality: the constitution of reassurance in talks between midwives and expectant mothers
1999 (English)In: Talk, Work and Institutional Order. Discourse in Medical, Mediation and Management Settings / [ed] Srikant Sarangi, Celia Roberts, Berlin: Mouton de Gruyter , 1999Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Berlin: Mouton de Gruyter, 1999
Keywords
Oral communication, Communication in organizations, Discourse analysis, Social interaction, Communication, Samtalsanalys, Social interaktion, Verbal kommunikation
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-34031 (URN)20514 (Local ID)3-11-015723-3 (ISBN)3-11-015722-5 (ISBN)20514 (Archive number)20514 (OAI)
Available from: 2009-10-10 Created: 2009-10-10 Last updated: 2014-03-28
Linell, P. & Bredmar, M. (1996). Reconstructing topical sensitivity: aspects of face-work in talks between midwives and expectant mothers. Research on language and social interaction., 29(4), 347-379
Open this publication in new window or tab >>Reconstructing topical sensitivity: aspects of face-work in talks between midwives and expectant mothers
1996 (English)In: Research on language and social interaction., ISSN 0835-1813, Vol. 29, no 4, p. 347-379Article in journal (Other academic) Published
Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 1996
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-34030 (URN)20513 (Local ID)20513 (Archive number)20513 (OAI)
Available from: 2009-10-10 Created: 2009-10-10 Last updated: 2018-05-16
Bredmar, M. & Svedin, P.-O. (1985). Sundbyberg mot droger: Beskrivning av en försöksverksamhet. Stockholm: Socialstyrelsen
Open this publication in new window or tab >>Sundbyberg mot droger: Beskrivning av en försöksverksamhet
1985 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Socialstyrelsen, 1985. p. 105
Series
PM / Socialstyrelsen, ISSN 0280-4964 ; 95
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-34029 (URN)20512 (Local ID)20512 (Archive number)20512 (OAI)
Available from: 2009-10-10 Created: 2009-10-10 Last updated: 2011-01-04
Bredmar, M. & Svedin, P.-O. (1984). En beskrivning och försök till målanalys av projektet Sundbyberg mot droger. Linköping: Linköpings universitet
Open this publication in new window or tab >>En beskrivning och försök till målanalys av projektet Sundbyberg mot droger
1984 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköpings universitet, 1984
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-34028 (URN)20511 (Local ID)20511 (Archive number)20511 (OAI)
Available from: 2009-10-10 Created: 2009-10-10
Organisations

Search in DiVA

Show all publications